#KawsakSacha

Förra veckan gick Kichwa folket från Sarayaku ut med en historisk vision som de kallar för Kawsak Sacha: Den Levande Skogen. I samband med detta hölls det en fyra dagars konferens i Ecuadors huvudstad Quito, som visade upp deras sätt att leva, kultur, visioner och mycket annat. Konferensen innehåller även en formell presentation ägnad till den Ecuadorianska regeringen, samt internationella ledare.

Jordens försvarare riskerar liv och lem för att skydda Amazonas regnskog

I år på World Rainforest Day hedrar vi jordens försvarare, urfolken, som riskerar liv och lem varje dag. Ecuador är en i synnerhet farlig plats för jordens försvarare. Förutom kriminalisering och ogrundade kriminella anklagelser som används för att tysta ner oliktänkande blir allt fler hotade och utsatta för fysiskt våld. Men de låter sig inte tystas, och vi fortsätter att ge dem vårt fulla stöd. Läs vidare för att följa två av dessa fall.

Vi gör skillnad

2013 var ett enastående år för Amazon Watch och våra partners Talisman Energy och Conoco Phillips offentliggjorde sina planer på att avbryta sina oljeverksamheter och lämna den peruanska Amazonskogen, bygget av Belo Monte-dammen försenades avsevärt i Brasilien, och vi firade ett viktigt beslut av Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter (IACHR) som gynnade det ecuadoriska Sarayakusamhället.

Slutet för Mega Dammar?

Förra månaden annonserade representanter för Brasiliens Ministry of Mines and Energy (MME) oväntat för tidningen O Globo att landet skulle upphöra med att bygga dammar i Amazonas sjöar. Som många av våra likasinnade firar vi den här nyheten med extra mycket lycka eftersom representanterna i ministeriet specificerade att det finns ett behov att respektera den sociala önskan om att lägga restriktioner gällande dessa projekt”. De belyste komplexiteten i att dels hantera lisenerna gällande megadammarna men också frågan om att finansiera dem i denna era av projekt som Leko Monte. Representanterna indikerade att Brasilien skulle fortsätta med att utforska nya möjligheter att möta behovet av energi som genom att använda återvinningsbar energi och decentralisering.

Kvinnlig urfolksledare hotad till livet

Tidigt på fredag morgon, den 5 jaunari i år, attackerades Patricia Gualingas hem med stenar. Fönster krossades och förövaren skrek upprepade dödshot mot henne. Patricia tillhör Kichwafolket [från Sarayaku i den del av Amazonas som tillhör Ecuador] och har kämpat för att skydda hennes förfäders områden i Amazonas från industriell utvinning i många år.  Hon är erkänd både nationellt och internationellt som en viktig försvarare av urfolkens rättigheter, och som en eldsjäl i kampen mot oljebolagen.

Angreppet mot Patricia Gualinga är inte en isolerad händelse. Hot och trakasserier av urfolksledare förekommer regelbundet. Urfolk som motsätter sig olja, gruvdrift eller annan naturresursutvinning på deras territorier upplever ofta hot, ibland med dödlig utgång t ex i fallen med Bosco Wisum, José Tendentza och Freddy Taish, som brutalt mördades. Patricia Gualinga berättar själv:

”Jag har inga personliga fiender. Jag har inga skulder, inga problem över land eller något sådant… alla vet vem jag är, jag arbetar för att försvara de mänskliga rättigheterna, urfolkens rättigheter. Min position mot utvinningsindustrin, som oljeutvinningen, är mycket tydlig. De enda besvär som jag har haft var med den tidigare regeringen som vi vet spionerade på oss hela tiden, men med denna nya regering har allt varit bra och vi hoppades på att ingen av dessa saker skulle hända. Därför ber vi myndigheterna att undersöka vem som gör denna typ av saker. De pekade på mig och sa "…nästa gång dödar vi dig".

gualinga

Bara några dagar före attacken mot Patricia Gualinga tillkännagav den ecuadoriska regeringen ett slut på gruvdrift och oljekoncessioner som inte har haft samråd med urfolken först. Trots att det var en viktig seger så har det inte stoppat godkännandet av vissa projekt som delvis inkräktar på regnskogen och urfolkens territorier. Patricia tillsammans med andra kvinnliga urfolksgrupper har upprepade gånger protesterat mot dessa planer.

För några dagar sedan, i Amazonas staden Puyo, höll kvinnliga ledare från urfolksorganisationer en presskonferens där de uttryckte sin solidaritet med Patricia Gualinga.

"Vi tror att dessa [hot och attacker]", sade de i sitt gemensamma uttalande, "försöka generera ångest, rädsla, destabiliserande terror, osäkerhet inom familjen och samhället, för att bryta andan av motstånd och kamp för att försvara territorium. "

Gualinga och Amazonas kvinnliga urfolksledare uppmanar den ecuadoriska regeringen att undersöka attacken och ge garantier för att skydda henne och alla kvinnliga urfolksledare. De lovar också att inte backa ner i försök att skrämma dem.

"Vi Amazonas kvinnor är förenade och starka och har ett livslångt engagemang för att försvara Moder Jord," sa de. "Även om de försöker skrämma oss, kommer vi inte att besegras och vi kommer att fortsätta att stå ihop i kamp oavsett kostnaderna!"

I namninsamlingen ber vi den svenska regeringen att höra av sig kring fallet och på så sätt visa att vi är många som står bakom dessa modiga eldsjälar som kämpar mot en industri som är villiga att till och med begå våld för att komma åt värdefulla naturtillgångar. Vi ber också Ecuadors regering att undersöka händelsen och ombesörja Patricia Gualingas och andra urfolksledares säkerhet.  

Namninsamlingen är skapad av Naturens rättigheter i Sverige som är ett nätverk av organisationer och individer som arbetar för ett samhälle där naturen har rättigheter. I nätverket ingår bland annat Latinamerikagrupperna, Lodyn, End Ecocide Sweden och Swedish Earth Rights Lawyers.

Seger för urfolkens rättigheter i Brasilien

Det blev en jordskredsseger för urfolkens rättigheter i Brasilien, i början på december 2017, när Toronto-baserade guldgruveföretaget Belo Sun Minings tillstånd att borra i området kring Xingufloden återkallades av en federal domstol

I ett samstämmigt beslut hänvisade domstolen till Belo Sun Minings misslyckande att tillmötesgå urfolkens rättigheter, med tanke på projektets komplexa, sociala och miljömässiga konsekvenser, och speciellt med tanke på den förödelse som redan gjorts av den intilliggande mega-dammen Belo Monte.

Företaget beordrades att mäta projektets specifika påverkan på urfolkssamhällena och en ny licens kommer inte att övervägas förrän Belo Sun Minings har vidtagit dessa åtgärder.

gold

Segern är speciellt anmärkningsvärd då den sker i en region som ännu inte har återhämtat sig från Belo Monte; ett megaprojekt som krossade mänskliga rättigheter, miljöskydd och rättsstatsprinciper. Belo Monte blev en betongmur över den mäktiga Xingu-floden. Då Belo Sun Minings guldgruva "Volta Grande" gav sken av att gå i samma fotspår som Belo Monte, sammanslöt urfolken, de brasilianska åklagarmyndigheterna och de icke-statliga allierade för att göra allt för att förhindra projektet.

Domslutet är rättvist, men tyvärr sällsynt, för urfolken vid Xingu-flodens lägre stränder, som lidit oerhört under och efter byggandet av Belo Monte. Deras skogar har raserats, floden som en gång varit rik på fisk har förstörts och samhällena har fått gå igenom någonting som åklagaren kallar för ethnocide. Med tanke på dammens påverkan på människorna och ekosystemen, är det viktigt att Belo Sun Mining fortsätts att hållas i schack av Brasiliens rättsväsende.

 Xingu floden.

Xingu floden.

Domstolens beslut är också mycket påfallande då den infört ett nytt rättsligt mönster. Genom att beordra Belo Sun Mining att genomföra ett samråd som följer ett kulturellt lämpligt protokoll, som definierats av urfolkssamhällena i Juruna, är företaget nu skyldigt att följa en rigorös ram som väsentligt kommer att komplicera deras planer.

"Vi accepterar inte något projekt som tvingar oss ta avstånd rån Xingu-floden eller som undergräver vår rätt att stanna", kan man läsa i Juruna-protokollet. "Vi rådfrågades inte inför byggandet av Belo Monte, vilken omdirigerade Xingu från våra marker, för att använda dess vatten för elproduktion."

Jurunas oro över Xingis hälsa efter byggandet av Belo Monte är omåttligt tydlig. Med bara tjugo procent av flodens ursprungliga flöde som strömmar över dammens huvudväg – eftersom dammen omdirigerar 80 procent av vattnet till en artificiell kanal som leder till dess kraftverk – kommer inte samhällen som lever nedströms klara av lanseringen av ännu ett megaprojekt, särskilt ett som skulle bli den största guldgruvan i Brasilien. Juruna ser sin vederbörliga rätt att bli informerade om Belo Sun Minings tvivelaktiga mönster och få det sista uttalandet ifall gruvan ens bör få regeringens godkännande.

I ett uppenbart försök att efterlikna de kriminella handlingarna bakom Belo Montes konstruktion, har Belo Sun Mining försökt sig på varenda liten skrupellös manövrering för att undvika sitt ansvar att samråda med de människor som skulle hotas av gruvan. Detta inkluderar att man inte nämnt gruvans inflytande på ursprungsbefolkningen och deras marker i sin miljökonsekvensbedömning (Environmental Impact Assessment (EIA)), som finns till för att undersöka projektets förväntade miljöpåverkan. Av detta skäl uppmanade domstolen företaget att genomföra en "Indigenous Component Study" som en del av miljökonsekvens-beskrivningen.

Detta är ett nödvändigt ansvarskrav på det kanadensiska företaget, vilket väsentligt komplicerar deras mål om en snabb miljölicensiering. Faktum är att rättsliga vägar så som denna - och en rad ytterligare rättssaker om mänskliga rättigheter och markbeslutsproblem som väntar - hotar att holka ur Belo Sun Mining så till den grad att företaget får tvingas lämna sin otillåtna gruvkoncession helt och hållet! 

Läs mer om Belo Monte: www.amazonwatch.se/stoppa-bela-monte/