Seger för urfolkens rättigheter i Brasilien

Det blev en jordskredsseger för urfolkens rättigheter i Brasilien, i början på december 2017, när Toronto-baserade guldgruveföretaget Belo Sun Minings tillstånd att borra i området kring Xingufloden återkallades av en federal domstol

I ett samstämmigt beslut hänvisade domstolen till Belo Sun Minings misslyckande att tillmötesgå urfolkens rättigheter, med tanke på projektets komplexa, sociala och miljömässiga konsekvenser, och speciellt med tanke på den förödelse som redan gjorts av den intilliggande mega-dammen Belo Monte.

Företaget beordrades att mäta projektets specifika påverkan på urfolkssamhällena och en ny licens kommer inte att övervägas förrän Belo Sun Minings har vidtagit dessa åtgärder.

gold

Segern är speciellt anmärkningsvärd då den sker i en region som ännu inte har återhämtat sig från Belo Monte; ett megaprojekt som krossade mänskliga rättigheter, miljöskydd och rättsstatsprinciper. Belo Monte blev en betongmur över den mäktiga Xingu-floden. Då Belo Sun Minings guldgruva "Volta Grande" gav sken av att gå i samma fotspår som Belo Monte, sammanslöt urfolken, de brasilianska åklagarmyndigheterna och de icke-statliga allierade för att göra allt för att förhindra projektet.

Domslutet är rättvist, men tyvärr sällsynt, för urfolken vid Xingu-flodens lägre stränder, som lidit oerhört under och efter byggandet av Belo Monte. Deras skogar har raserats, floden som en gång varit rik på fisk har förstörts och samhällena har fått gå igenom någonting som åklagaren kallar för ethnocide. Med tanke på dammens påverkan på människorna och ekosystemen, är det viktigt att Belo Sun Mining fortsätts att hållas i schack av Brasiliens rättsväsende.

 Xingu floden.

Xingu floden.

Domstolens beslut är också mycket påfallande då den infört ett nytt rättsligt mönster. Genom att beordra Belo Sun Mining att genomföra ett samråd som följer ett kulturellt lämpligt protokoll, som definierats av urfolkssamhällena i Juruna, är företaget nu skyldigt att följa en rigorös ram som väsentligt kommer att komplicera deras planer.

"Vi accepterar inte något projekt som tvingar oss ta avstånd rån Xingu-floden eller som undergräver vår rätt att stanna", kan man läsa i Juruna-protokollet. "Vi rådfrågades inte inför byggandet av Belo Monte, vilken omdirigerade Xingu från våra marker, för att använda dess vatten för elproduktion."

Jurunas oro över Xingis hälsa efter byggandet av Belo Monte är omåttligt tydlig. Med bara tjugo procent av flodens ursprungliga flöde som strömmar över dammens huvudväg – eftersom dammen omdirigerar 80 procent av vattnet till en artificiell kanal som leder till dess kraftverk – kommer inte samhällen som lever nedströms klara av lanseringen av ännu ett megaprojekt, särskilt ett som skulle bli den största guldgruvan i Brasilien. Juruna ser sin vederbörliga rätt att bli informerade om Belo Sun Minings tvivelaktiga mönster och få det sista uttalandet ifall gruvan ens bör få regeringens godkännande.

I ett uppenbart försök att efterlikna de kriminella handlingarna bakom Belo Montes konstruktion, har Belo Sun Mining försökt sig på varenda liten skrupellös manövrering för att undvika sitt ansvar att samråda med de människor som skulle hotas av gruvan. Detta inkluderar att man inte nämnt gruvans inflytande på ursprungsbefolkningen och deras marker i sin miljökonsekvensbedömning (Environmental Impact Assessment (EIA)), som finns till för att undersöka projektets förväntade miljöpåverkan. Av detta skäl uppmanade domstolen företaget att genomföra en "Indigenous Component Study" som en del av miljökonsekvens-beskrivningen.

Detta är ett nödvändigt ansvarskrav på det kanadensiska företaget, vilket väsentligt komplicerar deras mål om en snabb miljölicensiering. Faktum är att rättsliga vägar så som denna - och en rad ytterligare rättssaker om mänskliga rättigheter och markbeslutsproblem som väntar - hotar att holka ur Belo Sun Mining så till den grad att företaget får tvingas lämna sin otillåtna gruvkoncession helt och hållet! 

Läs mer om Belo Monte: www.amazonwatch.se/stoppa-bela-monte/