Amazonasbränderna: Urfolken mobiliserar och omvärlden sluter upp i solidaritet

Här lever vi genom skogen och jakt, men det som sker nu med alla dessa bränder utsätter vår överlevnad för risk. Naturen är vår moder, allas moder. Oavsett om vi bor i skogar eller städer är vi alla beroende av marken och av skogen för att överleva. För tio år sedan brukade inte floden torka upp, men idag gör den det på grund av bränderna. Det är med stor sorg vi ser allt fallera framför våra ögon.”

– Trajano Guajajara, hövding för Zutiu-samhället

Foto: REUTERS/Ricardo Moraes

Foto: REUTERS/Ricardo Moraes

Okontrollerade bränder fortsätter att härja i Amazonasområdet. Uppskattningsvis har nästan 3 miljoner hektar, en area stor som Belgien, brunnit ned – bara i Brasilien. Ytterligare 2 miljoner hektar av Bolivias skogar har förlorats. Mellan 1 januari och 16 september har Brasiliens rymdforskningsinstitut, INPE, registrerat 122 878 bränder runt om i landet – omkring hälften av dessa i Amazonas. Siffrorna representerar en ökning på 52% jämfört med 2018 års bränder och närmar sig omfattningen av Brasiliens katastrofala brandsäsong 2010.

Tiotusentals nya bränder har medvetet anlagts de senaste veckorna trots Bolsonaros uttryckta eldningsförbud, något som visar på den enorma straffrihet som denna skamlösa kriminella aktivitet åtnjuter. En ny rapport visar även hur majoriteten av bränderna har påverkats av nyligen skövlade områden som lämnats att torka inför eldning, troligtvis för att öppna upp marken för ny lantbruksnäring. Skövlingen av Amazonas – bedriven av Brasiliens lantbruksnäringssektor – fördubblades nästan mellan augusti 2018 och 2019, något som banat väg för krisen i dagsläget.

Bränderna i Amazonas har med rätta orsakat global oro och fördömelse: de är en katastrof orsakad av människor, som möjliggörs av en brutal och bakåtsträvande president, Jair Bolsonaro, vars regim har slaktat miljöskydd, mänskliga rättigheter och rättsstaten, till fördel för de aktörer som förstör regnskogen. Denna katastrof avslöjar även illegitimiteten av Bolsonaros agenda i Brasilien. I en undersökning, utfärdad av Brazilian Institute of Public Opinion and Statistiscs och påverkansgruppen Avaaz, visade att hela 96% procent av Brasiliens befolkning tycker att Bolsonaro bör bekämpa – inte uppmana – skogsskövling i Amazonas.

Urfolkens mark är bland de mest drabbade

Brasiliens urfolk har drabbats oproportionerligt av brändernas effekter. Enligt en rapport från Brasiliens Indigenous Missionary Council (CIMI), som grundar sig på data från INPE, har bränder på urfolksterritorier ökat med 88% i år jämfört med 2018.

Mellan januari och augusti 2019 har 9 084 bränder upptäckts på 274 urfolksterritorier jämfört med 4 827 bränder på 231 urfolksterritorier under samma period 2018. Bara i augusti upptäcktes 4 754 bränder på urfolksterritorier, motsvarande 52,4% av totalen för detta år, som representerar en ökning på 133,5% jämfört med förra året.

Den explosiva takt som bränder antänds på urfolkens mark i år överstiger takten av antända bränder runt om i hela Brasilien. Det demonstrerar hur landets urfolk får fortsätta att bära bördan av den värsta förstörelsen av Amazonas som pågår idag. Det är dessutom ett uttryck för hur Bolsonaros anti-urfolkspolicy och retorik utspelar sig i praktiken.

Ledare för urfolksterritoriet Krahô Kanela intervjuades av CIMI och berättade att runt 95% av deras territorium har slukats av bränder. Situationen har förvärrats under de senaste veckorna: 31 nya bränder har registrerats på urfolksterritorier mellan 1a och 9e september.

Världen sluter upp i solidaritet

Motståndet mot Bolsonaro och hans destruktiva agenda är stort och växande i Brasilien. Runt om i världen har tusentals anslutit sig till motståndsrörelsen genom att demonstrera, donera och engagera sig lokalt.

Givet den uppenbara kopplingen mellan Bolsonaro-regimens agenda och de värsta aktörerna inom Brasiliens lantbruksnäring, kan globala försvarare av Amazonas och dess urfolk driva förändring: Vi kan uppmana våra ledare att sätta press på Brasilien gällande handel på den globala marknaden, vi kan fortsätta kampanja för att globala finansinstitut slutar investera i destruktiva industrier och vi kan stödja bojkotten av varor som kan länkas till illegal skogsskövling, skogsbränder och kränkningar av mänskliga rättigheter. Som konsumenter av dessa varor kan vi vara medskyldiga till dagens katastrof. Det är vår plikt att informera oss om hur vi kan använda vårt inflytande för att driva förändringen.

Det globala samhället måste stå starka i solidaritet med Brasiliens motståndsrörelse i denna kris. Brasiliens Association of Indigenous Peoples (APIB) har uppmanat oss att stödja deras kamp på konkreta sätt.

Att bara bli arg på sociala medier räcker inte för att adressera omfattningen av förstörelsen av Amazonas som vi bevittnar,” uttrycker Sônia Guajajara från APIB. ”Vi måste stoppa denna absurditet. Vi måste organisera oss, bli aktiva, och sammansluta oss i försvaret av Amazonas och i försvaret för vår framtid.”

Den kommande veckans Global Climate Strike är en möjlighet att göra våra röster hörda som del av den växande rörelse mot Bolsonaro och för att utmana företagen som möjliggör hans regims förstörelse av regnskogen och människorättskränkningar. Vi står inför en kollektiv klimatkris av oöverträffade proportioner för vilken bränderna i Amazonas fått bli en kraftfull symbol. Som respons måste vi använda vår kollektiva kraft för att släcka bränderna och bygga en framtid där detta inte kan upprepas.

Amazon Watchs insatser – både omedelbara och strategiska

Den omedelbara krisen som Amazonasbränderna medför är ett brådskande hot mot skogen, urfolken och vårt globala klimat. Amazonas och dess urfolksinvånare är under attack och Amazon Watch arbetar outtröttligt med att besvara hjälpförfrågningar, utöka vårt påverkansarbete på uppdrag av våra allierade urfolk, och med att omdirigera finansiering för att direkt kunna stödja urfolksorganisationer och drabbade urfolkssamhällen.

Vi har även mobiliserat för att sätta ännu större press på Brasiliens regering och de företag som finansierar förstörelsen av Amazonas och på att fokusera medias uppmärksamhet på problemen samt skicka finansiering till partners i regionen för att täcka deras kritiska behov. Insatserna inkluderar:

·         Gräsrotspatruller i urfolksområden för att repellera illegala avverkare och landinvaderare;

·         Vatten och humanitära förnödenheter till branddrabbade urfolkssamhällen;

·         Territoriell övervakning och försvar;

·         Fredliga mobiliseringar i regionen;

·         Organisering av nödmöten för urfolken; och

·         Direkt stöd till hotade miljö- och människorättsförsvarare.

Den pågående krisen är inte den första attacken på Amazonas regnskog och dess urfolksförsvarare och, tyvärr, kommer det inte att vara den sista. Långt före Brasiliens nuvarande högerextrema regering tog makten hade lokala och globala industriella intressen – från lantbruksnäring till gruvbrytning, vägbygge och dammkonstruktion – banat väg för dessa bränder. De kommer inte förändra sitt beteende om de inte pressas till det.

Urfolken är de bästa försvararna av Amazonas, och med kraften av internationell solidaritet, kan dom stoppa krisen.

 Christian Poirier

Översättning: Karin Ståhl