Peru

Urfolk i Peru mordhotade

I Ucayali regionen, i den peruvianska amazonas, stjäls marken från urfoken, regnskogen skövlas och urfolken själva dödas när de försöker stoppa förstörelsen av deras hem, vilket är naturen de bor i. 

Första september i år mördades sex personer som vägrade sälja sin mark i syfte att göra om den till palmoljeplantage (kort om palmolja lägre ned). Detta skedde nära Shipibo samhället Santa Clara de Uchunya. Det har nyligen kommit rapporter om att ytterligare två personer blivit mordhotade så sent som 1 oktober i år. Båda har nu flytt till Lima för deras egen säkerhet.

Amazon Watch tillsammans med FECONAU (Federation of Native Communities of the Ucayali River and Tributaries) har skriftligt begärt att Peru's president, premiärminister och en mängd andra individer som har en maktposition, skall agera snabbt.

Shipibo folket, och Ucayali, ska inte förstöras på grund av att företag vill odla palmolja... och människor ska inte mördas för att de säger nej till detta.

Kampen att rädda regnskogen är också en kamp för männskliga rättigheter. Det är inte två olika saker, utan allt sitter ihop.

Tack all ni som står bakom vårt viktiga arbete att stödja urfolken och skydda regnskogen.

Photo credit: Mathias Rittgerott / Rainforest Rescue.

Photo credit: Mathias Rittgerott / Rainforest Rescue.


Kort of Palmolja

Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen, Elaeis guineensis. Palmolja kan användas både som livsmedel och som råvara för bränslen, till exempel biodiesel. Det förekommer i många margariner.

Palmolja används för egenskaperna och eftersom den är billig att framställa. Den är fast i rumstemperatur, likt smör och kokosfett, och kräver inte härdning. Användning av palmolja för bränsleproduktion kritiseras ofta av miljöskäl, då avverkning av regnskog sker i stor skala för att anlägga oljepalmsplantager.

Källa: sv.wikipedia.org/wiki/Palmolja

Achuar och Jívaro folket

I sydöstra Ecuador, nära gränsen till Peru ligger hundratusentals tunnland regnskog som tillhör Achuar och Jívaro, två inhemska grupper som länge har jagat bort industriell - och naturlig resursutvinning och hot mot deras mark och sätt att leva. Dessa båda folk har historiskt varit bittra fiender, och fört strider mellan varandra om territorier, resurser och kulturtraditioner. Med ungefär 6000 och 40.000 människor i respektive stam, har Achuar och Jívaro nu förenats kring det kollektiva hotet oljeutvinning medför.

aw

Med fysiska protester, rättsliga åtgärder, och en internationell påtryckningskampanj, kunde Jívaro och Achuar hålla flera oljebolag från att borra på deras mark, samt avsätta regeringens plan att lansera en budrunda för ett dussintal nya oljeblock i deras områden. Men nu, efter en period av relativ tystnad från regeringen och ConocoPhillips verkar företaget sträva efter att komma tillbaka och regeringen planerar att åter erbjuda området i den nya budrundan.

achuar

Vi vill hjälpa på varje sätt vi kan. Tänk själv om någon kom och skulle förorena staden, byn, eller det samhälle du växt upp i. Tänk själv att inte ha någonting att säga till om på grund av brist på pengar eller hög politisk status. Dessa människor har ingetdera men strider ändå stolt för att deras marker inte skall förstöras.

Hjälp oss stödja deras kamp!

Stam i Peru kämpar mot oljebolagen

En inhemsk federation motsätter sig till en nyligen godkänd planering för oljeborrning i peruanska Amazonas. Nu blockerar dem fysiskt alla försök från oljebolagen att arbeta på deras marker. Ett farligt och riskfyllt uppdrag.

 
achuar
 

I början av december 2016 gav den peruanska regeringen klartecken för Santiago-baserade GeoPark Ltd. att producera olja i Block 64 tillsammans med det statligt ägda energibolaget Petroperu som sin s.k juniorpartner. Rörelsen är en del av Perus president Pedro Pablo Kuczynskis försök att "frigöra" misslyckade byråkratiska investeringar.

Men Jeremias Petsein, ordförande i det inhemska förbundet Federación de la Nacionalidad Achuar del Perú (FENAP), menar att ledare för alla fyrtiofem Achuar-samhällen som lever i Block 64, är alla emot oljeborrningen och vill stoppa företag från att sätta sin fot i deras territorium.

Achuars förfäders land täcker ungefär två tredjedelar av oljeblock 64, men de flesta samhällen saknar formella landtitlar, menar Petsein.

"Vi har en frisk regnskog, fri från föroreningar, vilket är skälet till varför vi inte vill att oljebolag stampar in", säger han. Oljeföroreningar "är redan en realitet i andra ursprungs-befolkningar och orsakar människor sjukdom och förstör vårt sätt att leva."

Achuar har vänt sig till lokala domstolar för att ogiltigförklara Block 64 som sattes upp år 1995, liksom förra veckans godkännande av GeoPark plan för att driva arbetet. FENAP’s advokat Raquel Yrigoyen säger att båda åtgärderna är olagliga eftersom regeringen inte rådfrågat Achuar, vilket krävs enligt lag för ursprungsbefolkningens rättigheter.

Regeringen har inte svarat på förfrågningarna om en kommentar.

GeoPark säger att fokus för deras projekt i Block 64 ligger mellan bäckarna Situche och Anaso, där några samhällen från Shuar och Achuar–inte anslutna till FENAP – inte har gått emot oljeprospekteringen.

"GeopPark respekterar rätten för ursprungsbefolkningen och skulle inte sträva efter att utveckla olja i områden där lokalbefolkningen är emot borraktivitet", skriver bolaget i ett uttalande.

achuar

Peru är en av regionens snabbast växande ekonomier. Men det är överfullt med tvister om naturresurser som har urspårat miljarder i investeringar och orsakat mer än ett dussin döda i sammanstötningar med polisen under de senaste åren.

Petroperu, som i huvudsak transporterar och förädlar olja, har rapporterat ett tiotal läckor i sin pipeline i år.

Människor vill skydda sitt hem och sin natur.

Hjälp oss hjälpa dem.

Stöd oss i kampen för att få bort rätten att borra efter olja i Peruanska Amazonas!

Vad händer i Peru?

I peruanska Amazonas, som har den fjärde största vidden tropisk regnskog i världen, bor tusentals urfolk som talar ett dussintals språk. Här lever några av de sista grupperna med liten eller ingen direkt kontakt med omvärlden. Tragiskt nog har nästan tre fjärdedelar, sedan 2003, av peruanska Amazonas tagits över av den internationella oljeindustrin där den med högst bud får bruka marken.

De sista tillflyktsorterna för ursprungsbefolkningar som lever i frivilligt ”utanförskap” är nu under allvarligt hot med nordamerikanska oljebolag i spetsen. För ursprungsbefolkningar som är beroende av fiske, jakt och skogsprodukter, hotar detta berövande av landområden att abrupt förinta deras traditionella levnadssätt.

Amazon Watch stödjer ursprungsbefolkningar som kämpar för att försvara sina försörjningar och sin kultur mot hot från storskalig industriell resursexploatering. Vårt arbete i Peru är inriktat främst på att pressa den peruanska regeringen och den internationella industrin att respektera ursprungsbefolkningens rättigheter, fixa det som förstörts av skadlig verksamhet, och stoppa expansionen av skadlig oljeverksamhet i Amazonas.

Aktiva Kampanjer

I peruanska Amazonas, finns det områden som kallas Block-1 AB och Block 8, varifrån oljebolagen - först Occidental Petroleum (Oxy) och nu Argentinas Pluspetrol - får sin olja. I norra Peru har detta medfört sjukdomar, undernäring och sociala störningar till ursprungsbefolkningar somAchuar, Urarina och Quechua.

Oljebolagen har pumpat olja i koncessionen sedan början av 1970-talet och fram till helt nyligen har en uppenbar förorening varit normen i områdena. Istället för att lägga pengar på att installera viss grundskyddsteknik, valde företagen att i decennier förorena området, att sänka sina produktionskostnader och maximera avkastningen för sina aktieägare. Lokalbefolkningen fick då betala priset. Förödelsen, skapad av Oxy, märks av än idag; området är späckat med gamla borrplatser fulla med giftigt avfall och förorenade floder. Amazon Watch arbetar för att stödja ursprungsbefolkningen i Block 1-AB och Block 8 för att hålla Oxy och Pluspetrol ansvariga för deras tidigare och pågående skador.

 

Talisman Energy i Achuar's territorium

Djupt i hjärtat av Amazonas, längs floderna Pastaza och Morona, håller det kanadensiska företaget Talisman Energy till i sin jakt efter olja. Efter att ha spenderat mer än 14 år för att bekämpa vidare planerad oljeutveckling i deras territorium - och framgångsrikt tvingat ut andra internationella oljejättar så som ARCO och Burlington Resources - är Achuar fast beslutna att försvara sitt territorium mot de hot som Talisman Energy kommer med. Amazon Watch stödjer även dem i kampen för att försvara sitt hem, kultur och försörjning mot skadorna som oljeutvecklingen medför. Detta genom att utnyttja internationella medier, grassrot-organisationer och aktieägare för att tvinga Talisman att respektera Achuar's vädjan att leva i ett område fritt från olja.

 

ConocoPhillips och Repsol i Amazonas

En stor del av norra peruanska Amazonas täcks av oljekoncessioner som överlappar områden med extrem ekologisk och kulturell känslighet, inklusive områden som ockuperas av ursprungsbefolkningar som råder i frivillig avskildhet från det ”moderna” levnadssättet. På grund av de allvarliga riskerna med oljeutvinningsverksamhet i dessa områden, arbetar Amazon Watchmed lokala ursprungsgrupper och socialt ansvarsfulla investeringsgrupper för att pressa de företag som är verksamma inom dessa områden. Detta för att rent politiskt skapa "no-go" zoner i ekologiskt känsliga områden. Huvudsyftet med Amazon Watch är att ta fram branschgemensamma policyförändringar som kan garantera respekten för ursprungsbefolkningarnas rättigheter.

 

Den Peruanska National Indigenous-rörelsen och Policy

Urfolken har stått inför många utmaningar under de senaste åren. Den peruanska regeringen fortsätter med en politik som marginaliserar och diskriminerar dem medan de aggressivt främjar utvinningen av naturtillgångar från inhemska traditionella områden. Efter tragiska sammandrabbningar i staden Bagua år 2009 - över nya lagar av president Alan Garcia som inlett stora förändringar i markrättigheter och skogsbruk - har fyra diskussionsrundabordssamtal inrättats för att utreda vad som hände. Dessa skall analysera den problematiska lagstiftningen, utveckla ett samrådslag och förbereda en inhemsk utvecklingspolitik. Tyvärr, reagerade regeringen, medan vissa viktiga framsteg gjordes, genom att kriminalisera inhemska ledare och deras supportrar och förneka sitt ansvar för händelserna i Bagua. Under våren 2010 godkände peruanska kongressen ett lagförslagssamråd med regeringen och ursprungsbefolkningar om alla projekt som föreslås i deras territorier. Dock vägrade president Garcia att underteckna. Garcia och hans regering har genom detta blivit osams med FN för att ha underlåtit sig att höra urfolken och uppfylla sina skyldigheter enligt internationell rätt.

Stöd vårt viktiga arbete! Allt hjälper.