Brasilien

Brasiliens urfolk kämpar

Solen steg över Brasiliens huvudstad Brasília den 24 april när tusentals representanter från Brasiliens urfolkssamhällen samlades i landets politiska epicenter ”Esplanade of Ministries”. Medan tält restes för att forma ett läger hördes traditionell sång och dans från deltagarna som rest långa vägar för att göra sin röst hörd inför den regering som bestämt sig för att frånta dem deras rättigheter och territorier.

Den katastrofala Bolsonaro-Trump duon

Bolsonaro och Trump är en förödande kombination. Två personer med minimal respekt för miljö och minoritetsrättigheter kan komma att slå sig samman för att ”utveckla” Amazonas. I mars mötte Brasiliens nya högerextrema president Jair Bolsonaro sin förebild Donald Trump i Vita huset. Enligt en Reuters artikel var ett av deras samtalsämnen hur man ska samarbeta gällande Amazonas.

Låt inte Bolsonaro plundra Amazonas

Alltsedan Brasilens nya President Jair Bolsonaro tog makten har både miljö och mänskliga rättigheter hamnat i farozonen. Hans löften om att öppna upp Amazonas för företag kan resultera i enorm skogsskövling och utsläpp av stora mängder växthusgaser, men han är inte den enda som är skyldig. Företagen som har accepterat has inbjudan att tjäna stora summor på utvinning i Amazonas och de finansiella institutioner som tillför kapital är lika skyldiga.

President Bolsonaro: #elenão

Högerpopulisten Jair Bolsonaro har vunnit presidentvalet i Brasilien med 55,2 procent av rösterna. President Bolsonaro har en bakgrund som militär och är vapenförespråkare. Han är dessutom emot abort, samkönade äktenskap och genuspedagogik i skolan.

Dock finns det risk att det blir urfolken och Amazonas som drabbas värst av Bolsonaros politik. Han vill nämligen sätta stopp för miljöorganisationers aktiviteter i Brasilien och riva sönder de hinder som finns för att kunna skövla regnskogen.

Antônia Melo

Antônia Melo är en sann krigare. Hennes ständiga kamp för social och miljömässig rättvisa i Amazonas har omdefinierat möjligheterna för gräsrotsorganisering och inspirerat en hel generation lokala aktivister. Av denna anledning kunde hon inte vara mer förtjänt av Alexander Soros Foundation Award, som hon fick den 10 oktober 2017, för sitt ledarskap i kampanjen för att stoppa det enorma projektet med dammen Belo Monte i Brasilien. Priset är ett bevis och ett erkännande för hennes outtröttliga, betydelsefulla arbete att försvara Amazonas och dess folk från en katastrofal utvecklingsmodell.

Goda nyheter från Brasilien

Högsta domstolen i Brasilien avvisar regeringens förslag att begränsa markrättigheter för urfolken.

”Detta är en mycket viktig seger för vårt folk och vår familj... som kämpar för hälsa och territorium”, sa Adílio Roine som är en ledare för Guarani Kaiowá folket.

Detta är självklart ett mycket viktigt beslut och ett tydligt budskap till urfolken i Brasilien att deras rättigheter skall respekteras. 

victory

Rör inte urfolkens rättigheter

I den brasilianska amazonskogen är just nu urfolken och miljön mer hotad än någonsin. Brasiliens regering vill få bort de miljöskydd som finns, och de rättigheter som urfolken har, på grund av deras planer att utöka sojabönorplantage, boskapsrancher och gruvor. De vill också bygga motorvägar och dammar, allt för att tjäna mer pengar. Detta kommer ha enorma konsekvenser för både regnskogen och de urfolk som lever där.

Fram tills nu har det funnits en del rättsliga skydd för regnskogen i Brasilien, men President Michel Temer har gett klartecken att ändra på detta. De vill nu sälja ut stora delar av regnskogen för att tjäna pengar och det gör de genom att systematiskt plocka isär de lagliga skydd som finns.

brasilien

Brasiliens urfolk är de bästa förvaltarna av sin mark, sitt vatten och regnskogen. Om deras rättigheter tas bort kommer det resultera i fruktansvärda konsekvenser för miljön. Amazonas regnskog behövs för allt liv på jorden.

Klicka på länken nedan för att skicka ett mejl till Brasiliens president (du skickas vidare till vår engelskspråkiga kampanjsida). Tack.

Detta är texten som står i mejlet.

To: Michel Temer, President of Brazil

Indigenous territories play a key role in mitigating climate change and adapting society to its adverse impacts. Respecting the territorial rights of indigenous peoples helps ensure the planet's climate stability and avoids disastrous impacts while promoting peace, economic growth, biodiversity protection and human dignity.

As citizens, communities and organizations that care about the planet and our common future in this place, we call upon you to:

  1. Respect indigenous land rights as enshrined in Brazil's 1988 constitution.
  2. Ensure the demarcation of indigenous lands and cease all obstructionism of demarcation processes.
  3. Reverse FUNAI's current process of restructuring, ensuring staffing and budgetary resources essential for the fulfillment of its mission.

Xingu-floden och dess folk

Xingu-floden korsar de brasilianska delstaterna Mato Grosso och Pará och är en östlig biflod till Amazonasfloden, som rinner över 1.979 kilometer. Nära dess mynning, expanderar Xingu i en enorm sjö, och dess vatten blandas sedan med andra floder i Amazonas genom en labyrint av kanaler naturen byggt under århundraden. I många år har Xingu varit hem för ett tvärsnitt av brasilianskt liv, bestående av stads- och landsbygdssamhällen. Regionen visar ett mångsidigt gytter av människor med olika nivåer av flerspråkighet.

Xingu är också hem till över 25.000 människor från 18 etniska grupper, inklusive Juruna, Xikrín, Arara, Xipaia, Kuruaya, Parakanã, Araweté och Kayapó. The Big Bend i Xingu - en 100 km lång sträcka av floden som allvarligt skulle påverkas av Belo Monte-dammen - anses vara en livlina för Xingu's infödda civilisationer. Betydelsen av ursprungskulturer till Xingu-floden ledde den brasilianska regeringen att erkänna landets första inhemska territorium under det sena 1950-talet längs flodens gränser.

Xingu-floden är en viktig del av ett komplext ekosystem med rik biologisk mångfald av växt- och djurarter. Dess vatten agerar livsnerv för alla dess invånare. Strand-samhällen har odlat med säsongsjord vid floden i århundraden. Deras kost kompletteras med jakt och samlande, men fisket är fortfarande den huvudsakliga källan till animaliskt protein för dem som bor i Xingu. Floderna fungerar även som den människors primära källa för transport. Som Zé Carlos Arara, en ledare för Arara-folket uttrycker det:

"För oss betyder floden mycket av många anledningar. Vi är beroende av den i nästan allt vi gör. För att ta oss till olika platser, fiska och för att få läkarvård, behöver vi floden. Om en fördämning ska konstrueras där, hur ska vi kunna använda den... för oss är floden användbar och vi inte vill att den ska tyna bort och enbart bli som en legend för våra barn och barnbarn".

xingu

Under de senaste åren har livsstil och överlevnad hos Xinguflodens invånare - traditionella, stads- eller ursprungsbefolkningar - hotats av en utvecklingsmodell som gynnar storskaliga, ofta ohållbara företag. Lokalbefolkningen har nekats att föra någon talan mot dessa projekt, trots den djupgående inverkan på deras mark och resurser vilka de är beroende av. 

Den nuvarande hotet från Belo Monte är inte utan motstycke. Det första internationella mötet för diskussionen kring försvaret av Xingu-floden hölls 1989 och organiserades av antropologen Darrel Posey i samband med Kayapó-stammarna och lokalbefolkningen i Xingu för att mobilisera en internationell rörelse mot dammen. Tack vare deras insatser, drog den brasilianska regeringen tillbaka sina ursprungliga planer på att bygga Belo Monte. År 2002 meddelade dock regeringen nya planer på att bygga Dam Xingu. Dess invånare - rik på språk och seder - har utan tvekan, åtagit sig att försvara sina levnadssätt. Som den inhemska ledaren Sheyla Juruna säger:

"Regeringen är inte öppen för dialog, så vi kommer att kämpa med våra kroppar och själar ... att försvara våra liv och livet i vår flod."

Xingu-floden sedd från rymden.

Xingu-floden sedd från rymden.