Sarayakus Kichwafolk
Historia
I centrala Ecuadors Amazonasskog har Sarayakusamhället, med sina 1,200 Kichwa urinvånare, uppvisat bland de starkaste framgångarna historiskt vad gäller försvarandet av sitt territorium från extraktion av naturresurser.
Deras land har, likt majoriteten av Amazonas, delats upp i oljekoncessionsblock. Block 23, som överlappar deras territorium, beviljades till det Argentinska företaget CGC år 1996. CGC har sedan dess drivit blocket med en 50% andel, medan dess affärspartners kommit och gått på grund av oljeblockets pågående kontroverser. Sarayaku har visat orubbligt motstånd emot oljeextraktionen. Dock har press från regeringen samt företagets aggressiva räder lett till flera konfrontationer där Kichwafolkets rättigheter grovt kränkts.
År 2003 tog Sarayaku sitt ärende till den Interamerikanska Komissionen för Mänskliga Rättigheter (IACHR) som officiellt erkände flera av de brott som begåtts mot folkets mänskliga rättigheter. Däribland var ett fall där fyra samhällsledare fängslades och torterades i en av CGC:s oljeanläggningar utav ecuadoriansk militär och polis. Kommissionen utfärdade försiktighetsåtgärder åt den ecuadoriska regeringen och uppmanade den att avlägsna en problematisk flodblockad samt att städa upp utspridda sprängämnen som lämnats kvar av oljebolaget efter misslyckade seismiska prover.
I ett försök att skrämma urbefolkningen med våld attackerades flera av invånarna brutalt under en fredlig protest. Demonstrationen fortsatte trots detta då de vägrade att låta sig tystas. På grund av fortsatta brott mot folket har företrädare för Sarayaku framgångsrikt ansökt hos den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter att utfärda preliminära åtgärder till Ecuadors regering 2004. För närvarande behåller CGC en 50% andel i blocket tillsammans med ConocoPhillips, men båda företag är nu i samtal med regeringen för att säga upp sina kontrakt och återlämna koncessionerna.
Dagens Situation
Amazon Watch har länge stöttat Sarayakusamhällets kamp i centrala Ecuadors Amazonasskog för att stoppa oljeindustrins utveckling på deras historiska områden. Kichwafolkets outtröttliga styrka och motståndskraft har visat sig i Sarayakus återkommande framgångar i att tillbakavisa oljebolag från regionen, gång på gång. Block 23, som överlappar en väsentlig del av deras territorium och nu ägs av ConocoPhillips, har bytt ägare flera gånger under de senaste två decennierna.
De har även fått uppmärksamhet och stöd från den Interamerikanska Komissionen för Mänskliga Rättigheter samt Domstolen för Mänskliga Rättigheter, vilka både utarbetat försiktighetsåtgärder och preliminära åtgärder till den ecuadoriska regeringen å Sarayakus vägnar. Correa-administrationen har desvärre undgått att vidta de nödvändiga åtgärder som krävts av dessa bestämmelser. Som svar på detta återvände företrädare för samhället till Washington DC under hösten 2009 för att än en gång lägga fram sitt ärende, i hopp om att kommissionens inflytande ska få den ecuadoriska regeringen att inse ärendets angelägenhet.
I april 2010 lyckades Sarayakusamhället återigen utdriva inkräktare från sitt område. En liten grupp som hävdat territoriella rättigheter till en del av det land som lagligen tilldelats Sarayaku, hade försökt bosätta sig där och bilda ett pseudosamhälle de kallade Kutukachi.
Deras avsikt var att säkra rätten till landet för att sedan förhandla med oljebolaget AGIP, som innehar koncessionen som överlappar denna region (Block 10), för att bygga en ny landningsbana. Under kvällen den 29 april angreps en grupp män från Sarayaku våldsamt och skadades allvarligt. Inkräktarna lyckades dock utvisas. Amazon Watch återstår i nära kontakt med Sarayakusamhället och kommer fortsätta att noggrant övervaka situationen.
Interaktiv karta över kampen i Sarayaku (på engelska): KARTA
Tre katastorfer för kichwa
Medan COVID-19 orsakar förödelse av liv, hälsovårdssystem och ekonomier runt om i världen, har kanske ingenstans drabbats hårdare än Ecuador. I ett land där politiska, sociala och ekonomiska förändringar är rutinmässiga, kämpar Ecuador med trippla tragedier som aldrig tidigare skådats trots landets tumultartade historia.
Översvämningar
När urfolken stressade för att förbereda sig inför konfrontationen med COVID-19, ledde häftigt regn under april månad till en historisk översvämning av floden Bobonaza i centrala Amazonas i Ecuador, och spolade bort hem och grödor för hundratals familjer, tillsammans med samhällens broar. Bland de som drabbats hårdast är Kichwa i Sarayaku, där vattnet nådde rekordartade nivåer. Vattenytan nådde taket till traditionella gemensamma hus och tog med sig allt i sin väg - grytor, pannor, machetes, solpaneler, mat och mer. En andra omgång av översvämning kom några dagar senare och tillintetgjorde mycket av den återuppbyggnaden som påbörjats.
‘’Vi har aldrig bevittnat något som detta’’, sa Patricia Gualinga, en långvarig Sarayaku-ledare som hjälpte till att organisera räddnings- och hjälpinsatser. ‘’Inte ens våra äldre har berättelser om översvämningar av denna storlek. Våra familjer hade tur som överlevde. Det är otänkbart, men detta är ännu ett tecken på hur klimatförändringar stör de ekologiska cyklarna i Amazonas. Vi kämpar på frontlinjen för att skydda våra skogar för vår överlevnad och för planeten, men vi bär redan bördan av klimatkaoset.’’
Covid 19 & Oljeläckage
Ecuador har inte bara ett av de högsta antalen COVID-19-fall i världen, men står även inför en oljeläcka som förorenat floder i Amazonas och stoppat produktionen av råolja - Ecuadors största exportvara - mitt under oljans rekordartade prissänkning. Ecuadorianerna återhämtar sig också från historiskt förödande översvämningar i Amazonas som har förstört lokala samhällen och lämnat hundratals familjer utan hem eller grödor.
Ecuadors fall av COVID-19 har ökat till mer än 24 900 - häpnadsväckande siffror för ett av Sydamerikas minsta länder. Epicentrumet för utbrottet är hamnstaden Guayaquil, tidigare ett livligt centrum för ekonomisk exportaktivitet. Nu befinner sig befolkningen i en förfärlig hälsokris som har överbelastat det statliga sjukvårdssystemet, vilket har resulterat i högar av kroppar på gatorna och ett bristande tillgång på kistor.
Utöver COVID-19 har en ytterligare humanitär kris utvecklats i Amazonas. Den 8:e april, brast landets båda transnationella oljerörledningar och dumpade tusentals fat av olja i Coca-floden och dess bifloder. Rörledningarna leder råolja från Amazonas tvärs över Anderna till raffinaderier vid Stillahavskusten, vilket det mesta är avsett för Kalifornien. Detta är den största läckan på ett decennium och är ett direkt resultat av regeringens försummelse efter att de ignorerat rapporter om allvarliga erosioner under rörledningarna.
Utsläppet har förorenat källan till vatten och mat för 105 samhällen. De saknar fortfarande rent dricksvatten och möter hälsoeffekter på grund av exponering av oljeförorening. Vattenkrisen ökade deras utsatthet under COVID19 pandemin, som fortsätter att härja.
Under loppet av rättegången, presenterade Ecuadorianska regeringen och oljebolagen absurda och missvisande påståenden. Kanske med hänsyn till deras dåliga eller obefintliga remediation och beredskapsplanering för oljeläckage, hävdade dem i domstolen att “nature replenishes itself,” förminskade långsiktig toxicitet och skada som miljöförstöring innebär för vattenlevande liv och lokalsamhällenas livsmedelskedja. Bolagen skröt om “lättnaden” dem tillhandahållit samhällen, men maten och tre liter vatten räckte inte. Enligt samhällena, pressade bolagenfolk som accepterade nödutdelningar av maten och vatten att avstå från deras rätt att vidta rättsliga åtgärder.
Mujeres Amazónicas Defensoras de la selva
Urfolkskvinnor i Amazonas har varit i förgrunden av kampen mot klimatförändringarna och förstörelsen av Amazonas regnskog, och idag tar vi nya ledarskapsroller där vi framgångsrikt tvingar utvinningsindustrier och företag att lämna våra heliga marker.
Urfolkskvinnor i Amazonas som försvarar Amazonas regnskog, och vårt globala klimat genom att hålla oljan i marken, riskerar att utsättas för flera typer av våld. Hoten uppstår inom och, till mestadels, utanför deras territorier och samhällen. Men för många urfolkskvinnor finns ingen garanti att deras rättigheter kommer respekteras. Vi har knackat på rättssystemets dörrar, vi har vädjat till regeringstjänstemännens hjärtan, men de fortsätter att försöka tysta våra röster. För de vet att våra röster är kraftfulla.
Med traditionell sång sammanslöt Women Defenders of the Amazon (Mujeres Amazónicas Defensoras de la Selva) med tusentals andra kvinnor i Ecuadors huvudstad Quito, som en del av den rikstäckande marschen för kvinnors rättigheter. Tillsammans med Amnesty International och Amazon Watch överlämnade kvinnorna 250 000 namnsignaturer till Ecuadors General Attorney, och krävde en ”effektiv” utredning av attacker och hot mot kvinnor som försvarar Amazonas, och slutet för statliga koncessioner till olje-, timmer-, och gruvbolag i våra territorier.
Översättning: Nanna Strid