De tropiska skogarna är ovärdeliga för både samhälle och miljö tack vare deras funktion som kolsänkor och som hem åt en betydande andel av jordens arter. Dessutom bor ungefär 800 miljoner människor, varav en del är urfolk, i eller i nära anslutning till sådana områden. Att bevara regnskogarna är därför en förutsättning för att skydda urfolkens traditioner och levnadssätt, den biologiska mångfalden och den klimatreglerande funktionen.

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i sojaindustrin, som utgör ett av flera hot mot Amazonas regnskog. Vi kommer även att diskutera EU:s kommande avskogningsförordning och certifieringar för hållbar soja, som vi skrivit om i en rapport.

Under 2024 stärkte vi på Amazon Watch vårt engagemang för att skydda Amazonas regnskog och försvara urfolkens rättigheter. Vi uppnådde banbrytande segrar tack vare modiga kampanjer, strategisk opinionsbildning och en orubblig solidaritet med urfolken och våra lokala samarbetspartners.

Amazonas regnskog kallas ibland för världens största medicinskåp. Tack vare den enorma artrikedomen och urfolkens kunskaper och erfarenheter har regnskogen bidragit med flertalet av de mediciner vi använder idag. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på några viktiga mediciner från Amazonas och det växande hotet vi nu står inför i takt med att regnskogen förstörs allt mer.

De senaste åren har forskare och media regelbundet pratat om en ”tipping point”, eller på svenska en ”brytpunkt”, som hotar Amazonas regnskog och kommer att ha förödande lokala och globala konsekvenser. Men vad är egentligen en brytpunkt, vad leder den till och vad kan vi göra för att förhindra de fruktansvärda konsekvenserna?

Året som nu lider mot sitt slut har präglats av stora utmaningar för urfolken och naturen i Amazonas regnskog. I oktober dök däremot en efterlängtad ljusglimt upp när Sawré Muybu, som är ett urfolksområde i det brasilianska Amazonas, nådde fram till slutskedet av sin långa markavgränsningsprocess. Amazon Watch fick äran att dokumentera Munduruku-urfolkets firande av den historiska segern.

Den amerikanska miljö- och människorättsadvokaten Steven Donziger har länge fört en rättslig strid mot Chevron, ett av världens största energibolag som orsakat omfattande föroreningar i Amazonas. Under de senaste åren har Chevron svarat med att anklaga Donziger för brott och på andra sätt försöka tysta ner och hindra hans arbete. Tillsammans har 34 medlemmar från USA:s kongress nu skickat ett brev till president Biden för att uppmana honom att omedelbart benåda Donziger.

Kontraktet som beviljat det kanadensiska gruvbolaget Belo Sun tillgång till mark ogiltigförklarades i torsdags av en brasiliansk domstol. Det blev därmed en viktig seger för samhällena i Volta Grande do Xingu som i flera år kämpat mot Belo Sun:s enorma guldgruvprojekt Volta Grande.

Efter en oljeläcka i det peruanska Amazonas i oktober i år hävdade Petroperú att man hanterat utsläppet på ett lämpligt sätt och vidtagit effektiva åtgärder för att kontrollera det. Urfolkens redogörelse för oljeläckagets omfattning och hur det hanterats är dock en helt annan.

Den 16:e november slöt hundratals urfolk och allierade sig samman i en vågad protest som tillfälligt blockerade lastfartyg på den nedre Tapajósfloden i Amazonas regnskog. Under ledning av Tupinambá-urfolket krävde man att man omedelbart måste avbryta planerna på den enorma Ferrogrão-järnvägen, som skulle orsaka omfattande avskogning, kränkningar av rättigheter och förstörelse av den viktiga Tapajósfloden.

I samband med FN:s nyligen avslutade toppmöte om biologisk mångfald, COP16, i Colombia anslöt sig flera parlamentariker, inklusive urfolkskvinnor, från länderna i Amazonas till Parliamentarians for a Fossil-Free Future. De gick då med i den globala kampen för att stoppa Amazonas regnskog från att nå den fruktade vändpunkten, som drastiskt skulle förändra regnskogsklimatet och utgöra ett enormt hot mot den biologiska mångfalden, urfolken och det globala klimatet.

Förra veckan togs ett historiskt beslut vid FN:s konvention om biologisk mångfald, COP16, efter två veckors förhandlingar och diskussioner. Urfolkssamhällena och deras ovärderliga kunskap erkändes genom att man beslutade om att skapa en nytt underorgan, som ger urfolk och lokalsamhällen utrymme att delta i beslut som rör den biologiska mångfalden. Man erkände dessutom afrikanska ättlingars roll i bevarandet av biologisk mångfald. I den här artikeln beskriver vi några viktiga händelser från COP16 och våra reflektioner över vad som diskuterades.

Gränsöverskridande kriminella ekonomier utgör ett allt större hot mot Amazonas regnskog, urfolkens rättigheter och vårt globala klimat. För att sätta press på världen att agera reste de peruanska urfolksledarna Miguel Guimaraes och Herlín Odicio till Vienna, för att delta i FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (COP12).

För drygt en vecka sedan läckte en ökänd nordperuansk rörledning ut över 6000 liter olja. Rörledningen sträcker sig hundratals kilometer genom sju urfolksområden och utsläppet har satt flera urfolkssamhällens liv och tillgång på mat och vatten i stor fara. Det statliga företaget som driver rörledningen, Petroperú, har fortfarande inte begränsat oljeläckaget, än mindre åtgärdat de omfattande skador som utsläppet har orsakat.

Omöjligt, ohållbart och omoraliskt. Så beskrev Petroperú:s styrelseledamöter det statliga oljebolagets förvaltning och ekonomi innan de den 10 september avgick från företaget. Det markerade den senaste händelsen i Petroperú:s ekonomiska kris, som har stora konsekvenser för klimatet, urfolk och landets ekonomi.

Data från Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut (INPE) visar att det just nu sker rekordmånga bränder i Amazonas och andra delar av Sydamerika. Exempelvis beskriver de att fler än 38 000 bränder – den högsta siffran på 14 år – spred sig över Amazonas i augusti i år. Hittills i år har drygt 346 000 brändhärdar registrerats i Sydamerika, vilket är rekordmånga sedan dataseriens början år 1998.