Under våren kämpade urfolken i Ecuador på gator och torg och i domstolar för att försvara sina rättigheter och territorier. Och de vann! En serie segrar under de senaste två månaderna har blivit en förebild i den pågående konflikten som sätter urfolks rättigheter mot regeringens planer på att utöka utvinningen av olja i regnskogen.
I maj lyckades över 1500 urfolk från Napo-provinsen stänga ner 36 oljebrunnar på Kichwa-territoriet i fem dagar, och blockerade en stor motorväg genom Amazonasområdet. Nedstängningen av produktionen och störningar av resor och handel fångade snabbt regeringens uppmärksamhet som ignorerat situationen i många år.
Tillsammans med den mäktiga nationella urfolkskonfederationen CONAIE och regionala paraplyorganisationen CONFENIAE, krävde urfolken en miljörevision och sanering efter tjugo år av föroreningar samt att de nya planerna för oljeutvinning skulle upphävas. När regeringen utlyste ett undantagstillstånd ökade protesterna.
Slutligen, på den femte dagen, uppnåddes en överenskommelse som uppfyllde kraven från de 72 urfolkssamhällena. Det är första gången regeringen har gått med på att stoppa expansionsplanerna för ett oljefält som redan är i produktion.
Efter att avtalet hade meddelats sa Jaime Vargas, ordförande i CONAIE:
"Vi visade att gräsrotsrörelser har en kraftfull och väsentlig strategi för att uppnå rättvisa, och om regeringen inte lyckas upprätthålla sin sida av avtalet kommer vi tillbaka. Nu vet dom vad vi kan göra. Men idag kan vi fira - det här är en viktig seger. Och det är bara början. Vi kommer fortsätta att stå på oss tills vi stoppar alla de destruktiva projekt som planeras för våra territorier och tills våra rättigheter respekteras."
Den 26 april i provinsdomstolen i Pastaza avkunnades en historisk dom. Rättsprocessen initierades av Waorani-folket mot regeringen för dess misslyckande av att ordentligt samråda med urfolket under 2012 då de försökte sälja deras territorier. Domen levererades till en rättssal fullpackad med Waorani, och bekräftade att de inte hade konsulterats ordentligt av regeringen om deras utvinningsplaner på deras territorium och att deras rätt till självständighet och självbestämmande hade kränkts.
Regeringen hävdade länge att de hade haft en samrådsprocess med alla urfolksgrupper som skulle påverkas det oljeanbud som sträckte sig över 8 miljoner tunnland av intakt regnskog. Waorani utmanade dock regeringens påstående och bevisade att "samrådsprocessen" var långt ifrån internationella normer om fritt informerat förhandssamtycke (Free Prior and Informed Consent, FPIC-principen) och att det inte mötte regeringens egna anvisningar i sin konstitution.
Faktum är att vittnesmål under rättegången visade att samrådsprocessen inte bestod av mycket mer än en PowerPoint-presentation som genomfördes med en icke-representativ grupp av individer, inte på deras modersmål, och att de deltagande som undertecknade en närvarolista ansågs därefter vara "konsulterade".
Fallet togs upp av Waorani-organisationen Pastaza (CONCONAWEP). Enligt Nemonte Nenquimo, organisationschef och målsägande i rättegången, försökte "regeringen sälja våra länder till oljebolagen utan vårt tillstånd. Vår regnskog är vårt liv. Vi bestämmer vad som händer på vår mark. Vi säljer aldrig vår regnskog till oljebolagen." Hon tillade:
"Idag erkände domstolarna att Waorani-folket - och alla urfolk - har rättigheter över våra territorier som måste respekteras. Regeringens intresse för olja är inte mer värdefullt än våra rättigheter, våra skogar, våra liv".
Trots att regeringen överklagar beslutet har fallet avslöjat den låga eller obefintliga standarden som Ecuador har tillämpat för att påtvinga utvinningsprojekt på urfolken samt bristen på lagstiftning och politik för att reglera samrådsprocessen. Den här tydliga kränkningen framhävdes också i en rapport 2018 från FN:s särskilda rapportör om rättigheter för urfolk, som efter ett undersökningsuppdrag i Ecuador uttryckte att det inte fanns "tillräckliga mekanismer eller processer som gör det möjligt för urfolken att utöva sin rätt till fritt informerat förhandssamtycke.”
Rättstvisten leddes av Amazon Frontlines och Ceibo Alliance, med stöd från Amazon Watch fältkoordinator Carlos Mazabanda, som har levererat dokumentation och expertutlåtande för fallet om regeringens misslyckade samrådsprocess år 2012.
Alla dessa segrar understryker kraften av gräsrotsrörelser – exempelvis blockering av motorvägar, avstängning av produktion vid oljebrunnar, folkmassor i domstolar - för att behålla fossila bränslen i marken. Waorani och de andra urfolken i ecuadorianska Amazonas har fått nytt momentum och de sätter nu sitt sikte på andra utvinningsindustrier och megaprojekt, så som en föreslagen vattenkraftdamm på Piatúafloden.
Som långvarigt allierad med urfolk och gräsrotsrörelser i regionen kommer vi att fortsätta att stå med dem, eftersom de leder vägen framåt, skyddar levande skogar, behåller fossila bränslen i marken och främjar rättigheter - alla viktiga delar av lösningen på klimatförändringar.
För att kunna fortsätta vårt arbete behöver vi mer resurser, skänk gärna en gåva nedan.
Tack för ditt engagemang!
Kevin Koening