I dessa mörka dagar behöver vi lösningar som inspirerar och som matchar allvaret av våra kollektiva utmaningar. Ingenstans är detta mer uppenbart än i brasilianska Amazonas där oersättliga skogar och de urfolk som skyddar den står inför svåra kriser. Skogsskövlingen uppgår nu i tre fotbollsplaner per minut och med dödliga invasioner av urfolkens territorier på uppgång har Bolsonaros regim skapat ett socialt klimat som driver världens största regnskog mot en oåterkallelig brytpunkt med drastiska konsekvenser för oss alla.
Mordet på urfolksledaren Emyra Waiãpi av illegala gruvarbetare visar på det dödliga hot som Amazonas beskyddare lever under. Detta är också ett tecken på vågen av våldsam kriminalitet som sprids över regionens skyddade skogar, då den brasilianska regeringen verkar ha övergivit sin skyldighet att respektera och upprätthålla miljörätt och mänskliga rättigheter.
Brasiliens urfolk står starka mellan Bolsonaros vårdslösa agenda och en global klimatkris. Medan hans regim attackerar Amazonas genom att försumma förvaltningen och inspirera till laglöshet står urfolkssamhällen på frontlinjen och försvarar sin mark och sina rättigheter. Amazon Watchs programdirektör Christian Poirier har nyligen besökt Mundurukufolket i brasilianska Amazonas och berättar nedan om deras kamp och upplevelser.
Mundurukus motståndsrörelse
Förra månades besökte jag Mundurukufolket i amazonstaten Pará, vars nation sträcker sig över flodområdet Tapajós. Min vistelse i det omtalade Sawré Muybu-territoriet visade på det ökande hotet som urfolken lever under i Bolsonaros Brasilien. Mundurukufolket har länge kämpat för att officiellt få rätt till sitt territorium på 440,000 tunnland, men den federala regeringen har kontinuerligt brutit sin konstitutionella skyldighet att genomföra denna process, vilket gjort urfolkets område sårbart för landinvasioner och markanspråk.
Resandes med Munduruku-ledaren Juarez och en grupp observatörer längst Tapajósfloden och dess biflod Jamanxim, bevittnade jag dussintals illegala vägar från flodbankarna som ledde in till illegala timmer- och gruvområden i Sawré Muybu. Vi vandrade flera kilometer på en aktiv, välunderhållen väg som trängde djupt in på Munduruku-mark och som visade på år av sofistikerad och selektiv timmerverksamhet som försämrat omkringliggande skog. Vi lämnade platsen under övervakning av den lokala timmermaffian och jag fick en insyn i det dagliga hotet som urfolken står inför i möten med kriminella inkräktare.
Dagen efter tog vi oss längre uppströms och passerade en makalöst vacker helig plats för Mundurukufolket. Området är känt som Daje Kapap, och här smalnar Tapajósfloden plötsligt av och höga grönskande bergssluttningar möter vattnet. Men bara tio minuter därifrån stötte vi på en stor väg som slingrade sig in i skogen, förbi diverse ödemarker från tidigare gruvaktivitet, och tillslut nådde fram till ett gigantiskt förstört område där grävmaskiner och högtryckskranar förintat hela backsluttningar i jakt på diamanter. Även om denna gruva officiellt klassas som en irreguljär ”wildcat”-verksamhet, som Bolsonaro regimen taktiskt tillåter att frodas, slogs jag av den professionella nivån.
Vi stötte också på oräkneliga sterila öar mitt i Tapajósfloden som uppkommit från industriell utvinning av guld vid flodbanken. Regionen är rik på guld vilket länge gjort området till ett mål för gruvarbetare som sedermera kunnat berika sig på denna olagliga aktivitet. Hundratals båtar är i kontinuerlig tjänst längst floden och dess bifloder och använder kraftfulla bottenskrapare som pulveriserar flodens sand, stenar och allt annat i dess väg för att sedan slussas och samla upp guldstoft. Vi steg ombord en av dessa båtar för att tala med besättningen och fick veta att på en vanlig månad kan 1,5 kg guld utvinnas till ett marknadsvärde på nästan 70 000 dollar.
Medan vår grupp talade med kaptenen satt jag med Juarez och två av hans barnbarn. Han var från början skeptisk till att gå ombord men satt nu på båten separerad från resten av gruppen och besättningen. Jag frågade honom hur det kändes att på så nära håll bevittna illegalt gruvarbete på en industriell skala.
”Det som oroar mig är det kvicksilver som de dumpar i vårt vatten,” berättade han och refererade till den vanliga men olagliga metoden att använda denna giftiga tungmetall för att binda ihop guldstoftet till klumpar. ”Våra floder är förorenade med sediment och gifter som gör oss sjuka, särskilt våra äldre och våra barn,” sade han och tittade på sina barnbarn. ”Nästan alla dricker från floden, badar i floden och äter dess fisk.”
Nivån av gruvförorening av Tapajósregionen ska inte underskattas. Floden var en gång ren och klar men har blivit grumlig på grund av giftiga sediment från gruvarbete. Påverkan för flodnära samhällen och djurriket är inte uppmätt men en påtaglig konsekvens är de ökande fallen av sjukdomen Minamata, ett allvarligt neurologiskt syndrom som orsakas av kvicksilverförgiftning.
Avvisning av inkräktarna
Eftersom kriminella ligor verkar få arbeta ostört i Amazonas utan straff har Mundurukufolket bestämt sig för att göra motstånd. Efter vårt besök anlände Mundurukukrigare från hela regionen till Sawré Muybu för att utföra en ny mobilisering, som de kallar ”auto-avgränsning”, för att driva bort inkräktarna. Sedan 2014, då regeringen planerade att bygga en damm i Tapajós som skulle innebära översvämning av Sawré Muybu, har Munduruku kontinuerligt försvarat sin mark mot diverse hot, särskilt olaglig timmer- och gruvverksamhet.
Mobiliseringen lyckades driva ut dessa illegala timmerarbetare från urfolkets skogar utan något som helst federalt stöd. Dussintals Mundurukukrigare gav inkräktarna tre dagar på sig att lämna Sawré Muybu och vakade över bortforslingen av tunga maskiner och utrustning. Urfolket släppte ett pressmeddelande som förklarade deras mobilisering och ifrågasätter däri vad som krävs för att staten ska ingripa och upprätthålla lagen. Måste det gå hela vägen till våld och mord? Efter mobiliseringen riskerar Mundurufolket att bli utsatta för hämndaktioner av de som de just drivit bort. Timmermaffior i Amazonas är ökänt brutala och kan ofta länkas till hot, våld och mord på de som står i dess väg.
”Vi utsätter oss själva för risk med denna konfrontation, eftersom ansvariga myndigheter inte gör sitt arbete,” berättade en krigare för pressen. Trots att timmerarbetarna gick med på att lämna efter en fredlig dialog är Mundurufolket oroliga. ”Från och med nu kommer riskerna att fortsätta växa.”
Likt andra urfolk i Amazonas har Mundurufolket all anledning att vara oroliga över framtiden för deras territorier och samhällen. Bolsonaros brutala retorik, stoppet av utfärdande av landrättigheter för urfolken och hans planer på att öppna upp Amazonas för gruvverksamhet och lantbruksnäring samtidigt som han förnekar den explosiva ökningen av skogsskövling, har inneburit en inofficiell licens för kriminella ligor att invadera, terrorisera och döda.
Efter att ha återvänt hem från denna konfliktzon med en djupare förståelse för Mundurukus verklighet och vad som faktiskt står på spel, kan jag se varför vår solidaritet är av stort värde för dagens Brasilien. Jag förstår att vi har en moralisk plikt att stödja samhällen som försvarar Amazonas regnskog för mänsklighetens överlevnad, samtidigt som de gör motstånd mot en kriminell och fascistisk regering. Därför kommer Amazon Watch att fortsätta expandera den internationella rörelsen mot Bolsonaro, direkt stödja våra allierade på frontlinjen och sätta enorm press på internationella företag som möjliggör denna attack på vår kollektiva framtid.
Christian Poirier
Översättning: Karin Ståhl