Brasiliens urfolk samlas och mobiliserar

Free Land Camp

I april firas urfolkskultur i Brasilien, och varje april de senaste 17 åren har Brasiliens urfolksassociation (APIB) organiserat Acampamento Terra Livre (på engelska Free Land Camp), där de samlar urfolksröster och samtalar om orättvisor de utsätts för, deras kultur och historia. Vanligtvis finns detta forum på plats i Brasiliens huvudstad, Brasília, men sedan pandemin började hålls evenemangen online.

Årets forum är indelat i olika teman varje vecka: ”vår rätt att existera” den första veckan, ”Indigenous live smatter” i vecka två, ”urfolkens nödsituation” i vecka tre och ”vi valde att inte dö” i aprils sista vecka. Varje dag hålls två till fyra livesändningar med experter och urfolk, som i efterhand går att se på deras YouTube-kanal.

Målet med forumet är att fira urfolkens uråldriga kulturer, sprida kunskap om urfolksgrupper och visa situationen för urfolkssamhällen. Årets huvudämnen är pandemin; hur Bolsonaros regering bidrar till tusentals dödsfall av urfolkspersoner och bristen på data om fall hos urfolken. Forumet finns tillgängligt här.

unsplash-image-q_Mh2X4BlZk.jpg

Urfolkens nödsituation

Pandemin är också temat för APIB:s nya rapport ”Indigenous Emergency”, som går att läsa här på engelska, portugisiska och spanska. Rapporten belyser urfolkens situation under pandemin och hur regeringen utsätter urfolken för folkmord och knappt registrerar deras dödsfall.

Bolsonaros regering fortsätter att uppmana till markrofferi och invasion av urfolkens marker. Bolsonaro och miljöministern, Ricardo Salles, använder pandemin som en distraktion medan de lättar på miljölagar. Under pandemin certifierade regeringen 114 gårdar som överlappar med urfolksterritorier, och som ockuperar mer än 250 hektar urfolksmark. Regeringen gav uttryck åt sitt planerade folkmord i godkännandet av lagar som totalt ignorerar traditionella folks liv. Detta i kombination med den bristande registreringen av Covid-19 fall hos urfolken gör det svårt att få en klar bild av situationen. Urfolken, som redan har lidit av avskogning, bränder, markstöld och mord, dör nu av ett virus som den vite mannen fört in och får inget stöd från sin regering.

De som invaderar urfolksterritorier jobbar inte hemifrån eller följer karantänsregler, och det konstanta flödet av stadsbor som tar sig in på urfolksmark tog viruset med sig och orsakade tusentals dödsfall av urfolkspersoner. De äldre, som bär på uråldrig kunskap, shamaner, barnmorskor och hövdingar har fallit offer för en pandemi som stärkts av rasism och regeringens passivitet. Under kommunalvalen insisterade kandidaterna på att kampanja i urfolkssamhällen, något som också spred sjukdomen. Dessutom vägrade arbetsgivare att låta urfolkspersoner stanna hemma, vilket gjorde att fallen ökade ännu mer.

När Bolsonaro tog makten föreslog han splittring och avveckling av flera hälsoprogram som påverkade urfolken. Under pandemin, istället för att förse urfolken med grundläggande skyddsutrustning, tog myndigheter in stora mängder klorokin, ett läkemedel som inte har någon vetenskapligt bevisad effekt på Covid-19, utan att respektera hälso- och säkerhets protokoll.

Urfolk möter rasism när de söker vård och i riktlinje med det underförstådda folkmordet la regeringen in veto mot 22 punkter av ett lagförslag som skulle hämma virusspridningen bland traditionella folk. Under pandemins åtta första månader lyckades APIB förmå högsta domstolen att förpliktiga regeringen till att skydda urfolk mot pandemin. Detta ignorerades dock av Bolsonaro. Rasismen är också uttrycklig när det inte finns ett alternativ för ”urfolk” att kryssa i när information registreras i sjukvården, vilket gör att många istället benämns som ”bruna”, vilket försvårar preciseringen.

I motaktion mot detta pågående folkmord har APIB skapat planen ”Indigenous Emergency” som artikulerar material och resurser för att utrusta flera urfolksgrupper som saknar grundläggande skyddsutrustning. De delade även ut 100 ton mat för att säkra mattillgången. För att åtgärda bristen på data gällande urfolkens dödsfall skapades National Committee for Indigenous Life and Memory för att bättre kunna bevaka statistiken, med undersökningar och systematisk kontroll av antal fall. De lyckades också säkra urfolkens inkludering i första vaccineringsfasen via högsta domstolen.

I pandemin blev kränkningarna mot urfolken tydligare. Regeringen vägrar öppet att vidta åtgärder för att minska fallen och föredrar att använda de över 300 000 döda brasilianarna som en distraktion när de godkänner skadliga miljölagar. APIB samlar urfolken och stödjer dem i sitt motstånd. De fortsätter att kämpa mot folkmordspolicys och rasism i Brasilien.


Isabel Resende