Ecuador utlyser ett tillfälligt totalstopp för nya olje- och gruvtillstånd

Ecuadors urfolksrörelse och Guillermo Lassos regering har kommit överens om ett tillfälligt moratorium för alla nya olje- och gruvtillstånd. Denna stora utveckling innebär att landets planer på att fördubbla oljeproduktionen och avsevärt öka gruvinvesteringarna utmanas.

Uppgörelsen nåddes efter 60 dagars förhandlingar mellan urfolkens organisationer, inklusive Confederation of Indigenous Nationalities of Ecuador (CONAIE), och regeringen. Samtalen var resultatet av en 18-dagars strejk av urfolk på grund av stigande levnadskostnader, miljön och effekterna av olja och gruvverksamhet i Amazonas och Anderna. Moratoriet kommer att finnas kvar i minst 12 månader eller tills det finns en lag som garanterar rätten till fritt, informerat förhandssamtycke för urfolk innan sådana aktiviteter kan äga rum på deras territorier. CONAIE-representanter är inte nöjda med förhandlingarna och diskuterar strategier för att säkerställa regeringens svar på deras viktigaste krav.

Avtalet stoppar alla nya kontrakt för 16 oljeblock i Amazonas, vilket sätter regeringens planer på att auktionera ut tillstånd att borra under nästa år på is. Eftergifterna som var planerade att vara en del av oljeanbudet Ronda Suroriente har länge varit kontroversiella. Protester från urfolkssamhällen, stämningar och internationella kampanjer har hindrat företag från att borra där i årtionden. Men Lassos förhoppning om att öppna blocken – uppskattningsvis 36 422 kvadratkilometer av i första hand väglös, gammal regnskog – för ny utforskning som är oförenlig med målsättningen i Parisavtalet att begränsa uppvärmningen till 1,5° – 2°C - fortsätter att stöta på problem.

Detta stoppar också nya gruvtillstånd – som regeringen febrilt försökt locka nya investeringar för – tills en lag om fritt, informerat förhandskonsultation antas. Den begränsar också nya miljötillstånd för gruvverksamhet tills en omfattande miljölagstiftning har antagits. Laglig och olaglig guld- och kopparbrytning har varit förödande för landets rika ekosystem från Andernas Amazonas och lokalsamhällenas hälsa. Urfolksledare som är kritiska till olja och gruvdrift fortsätter att utsättas för rädsla, hot och kriminalisering för sina ansträngningar att skydda sina territorier och utöva sina rättigheter.

Vid en presskonferens en tisdagsmorgon i Quito sa CONAIE:s ledare Leonidas Iza: "Efter 50 år av “oljeutveckling” är majoriteten av förstörelsen i våra territorier. Det är våra territorier som förstörs… I alla faser av utvinning – från det ögonblick som tillstånd undertecknas, genom prospektering och utvinning, har våra rättigheter till samråd och samtycke kränkts.”

Oljeindustrin slår redan larm om avtalet, med hänvisning till ökande sociala risker och juridisk instabilitet, och flaggar för att all potentiell olja från de nya blocken redan är flera år bort – alla frågor som urfolksrörelsen och civilsamhällets organisationer har påpekat i åratal. Det här är många återkommande problem som fick företag som ConocoPhillips, ARCO, CGC och andra att överge borrplanerna för flera år sedan.

Stora EU-banker har också förbundit sig att stoppa finansieringen av handeln med ecuadoriansk råolja, genom att torka ut majoriteten av traditionell finansiering för försäljning av olja från Amazonas och presentera ytterligare ett hinder för regeringens planer på att fördubbla produktionen. Flytten från banker tvingade Petroecuador att ta steget att ändra villkoren för oljeförsäljning för att hjälpa köpare att få krediter från en krympande pool av banker – ett steg som är vanligare när ett land står inför sanktioner.

Avtalet kommer kort efter de senaste rättsliga utmaningarna som kan begränsa oljeutvinningen av Ecuadors största oljereserver – Ishpingo, Tambococha, Tiputini (ITT) – under Yasuní nationalpark. Ett nyligen fattat beslut av landets nationella valdomstol återupplivade ett fall som kunde ställa frågan om huruvida man skulle lämna ITT-fälten permanent i marken inför väljarna redan i februari. Och en utfrågning som startade i augusti av den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter i Brasilien kan ge territoriella rättigheter till två urfolk som lever isolerade, utöka en "no-go"-zon för dem och begränsa både nya oljebrunnar och några som för närvarande är i produktion.

Samtidigt som CONAIE också kräver ett totalstopp för nuvarande olje- och gruvproduktion och att alla nya tillstånd ska avbrytas, är avtalet ett nödvändigt första steg mot att undvika inlåsning av upplåtelsekontrakt och projekt utan att säkra samråd med urfolk. Detta drag kan i slutändan leda till att regeringen avslutar ny prospektering och expansion av fossilbränslegränsen och gruvverksamhet. Tills dess kommer vi att trycka på och be om er solidaritet – internationellt stöd är avgörande för att säkra vägen till nästa seger.

-Kevin Koenig