Urfolk-grupper kritiserar Ecuadors plan för att utöka oljeproduktionen i Amazonas med 47 miljarder dollar

Ecuador planerar att expandera sin oljeindustri med 47 miljarder dollar i Amazonas regnskog, ett beslut som kritiseras av urfolk-grupper

Ministeriet för energi och gruvor i Ecuador har planer om att erbjuda stora ytor av land för oljeutvinning. Planen kritiserades av sju olika urfolk-grupper som menar att det går emot konstitutionella skydd.

Ecuadors tjänstemän menar att planen kan modernisera oljeindustrin och öka produktionen i landet, samt attrahera utländsk kapital. De menar också att planerna följer rättsliga ramar.

Ledare från urfolk-grupper som Andwa, Shuar, Achuar, Kichwa, Sapara, Shiwiar och Waorani säger att de inte konsulterades av staten kring planerna. De nämner också att regeringen sedan tidigare har ignorerat beslut av domstolen som menar att regeringens konsultationer var olagliga.

Utan att ha pratat med urfolken jobbar regeringen i Ecuador med en plan att sälja rättigheter till 18 olika oljeområden som ligger på urfolkens territorier, vilket är ett hot mot urfolken som bor i dessa områden. Waorani ledaren Nemo Guiquita menar att staten kränker konstitutionella och internationella rättigheter.

Ecuadors president Noboas senaste ageranden oroar miljöaktivister och urfolk-grupper

Noboa avvecklade Miljöministeriet som sattes ihop med Ministriet för energi och gruvor, han har även visat sitt stöd för en lag som tillåter utländska och privata företag att få delar av områden med skyddad natur. Regeringen har även börjat öppna nya licensomgångar - de säljer rättigheter att leta efter olja i regnskogen i specifika geografiska områden.

Samtidigt pågår det även en nationell strejk i landet på grund av höga bränslepriser, projekt som är miljöfarliga och för att regeringen har brutit sitt löfte om att skydda Yasuni National Park från oljeborrning. Genom en folkomröstning röstade 59% på att skydda nationalparken, men trots det har regeringen inte stått för sitt löfte. Bönder, urfolk-grupper och fackföreningar har protesterat runt om landet och har hamnat i konflikt med polisen.

Trots en minskning på oljeproduktionen i Ecuador är oljan landets största exportvara som under vissa år står för en tredjedel av landets intäkter. Landet har försökt locka utländsk kapital till Amazonas men har mötts med motstånd av urfolken som bland annat har startat rättsliga strider. Här kan vi se att denna strid fortsätter där planen för att expandera oljeindustrin kritiseras starkt av urfolken.

I Ecuador är miljöaktivister oroliga över att Noboa minskar nationens torvärdighet för deras miljöarbete

Noboas senaste ageranden i Ecuador minskar landets trovärdighet för deras miljöarbete och hotar urfolkens rättigheter.

För två år sedan röstade Ecuadors folk för att blockera oljeborrning i Yasuni National Park. Det blev en seger för miljöaktivister som aktivt försökt skydda ett av de ställen på jorden med mest biologisk mångfald. President Daniel Noboas senaste ageranden har dock oroat miljöaktivister och urfolk-ledare, de menar att landets trovärdighet minskar.

Noboas regering har agerat för att lägga ner landets självständiga miljödepartement för att istället slå ihop den med departementet för energi och gruvor. Syftet är att motverka olaglig gruvdrift, men kritiker menar att det istället kommer att påverka ideella verksamheter. Miljöaktivisten Natalia Greene säger att det kommer att öka gruvdriften, samtidigt som landet har problem med den olagliga gruvverksamheten kopplat till organiserad brottslighet. Nationalförsamlingen i Ecuador godkände också en lag som tillåter privata- och utländska aktörer att gemensamt förvalta skyddade områden, vilket hotar urfolkens rättigheter och markområden. Ecuador skrev även på ett nytt oljeavtal tillsammans med Peru.

Noboa stödjer agerandet och menar att det kan hjälpa Ecuadors finansiella kris genom att minska på kostnaderna och byråkratin.

Hot mot urfolkens rättigheter

Ecuador och Peru signerade ett gemensamt avtal som innebär att Ecuadors statliga oljebolag ska sälja råolja direkt till Petroperu - Perus statliga oljebolag. De vill också sammankoppla Ecuadors Amazonas-reserver till Perus Norperuano rörledning. Miljögrupper menar att det kan leda till borrningar på känsliga områden som bör skyddas. De menar att det förstör ekosystemet, leder till avskogning och är ett hot mot urfolkens skyddade mark och rättigheter.

Oro om att ett lagförslag kommer att skada ideella organisationer

Lagförslaget som oroar ideella organisationer (icke-statliga organisationer) är den så kallade “Organic law for the control of irregular capital flows”, vilket aktivister menar kan orsaka problem som lägger tunga bördor på ideella organisationer och kan tvinga många av dem att stänga ner. De kallar även lagen för anti-NGO lagen.

Mobiliserat motstånd

De regressiva reformerna är ett hot mot grundläggande fri- och rättigheter som yttrandefrihet och kränker även urfolkens rättigheter enligt Kevin Koenig. Det pågår också liknande utvecklingar i Brasilien, El Salvador och Peru där regeringarna inte har tillsyn för miljön vilket är en oroande utveckling.

Civila organiserar sig för att göra motstånd mot dessa förändringar. Asamblea Nacional Socioambiental - en koalition av sociala rörelser - har aktivierats av organisationer där man planerar demonstrationer och rättsliga utmaningar.

Med detta kan vi se att agerandet i Ecuador är ett hot mot både miljön och urfolkens rättigheter, samt mot ideella organisationer som har en viktig roll och jobbar för att göra skillnad. Många organisationer fortsätter dock med att göra motstånd och kampen fortsätter.

Lagstiftare i Kalifornien försöker att hindra importering av olja från Amazonas regnskog

Den kaliforniska senaten har tagit ett steg i rätt riktning genom att godkänna ett beslut om att granska importeringen av olja från Amazonas regnskog.

Urfolk-grupper i Sydamerika har länge varit i opposition till oljeindustrin i Amazonas.  Till följd av detta har nu senaten i Kalifornien godkänt ett beslut om att granska importeringen av olja från regnskogen i Amazonas, med en möjlighet till avveckling. Mycket av bensinen som tillverkas med denna olja säljs i Kalifornien, men exporteras även till närliggande delstater.

Ryktet som den kaliforniska senaten har som ledare för klimatfrågor försvagas på grund av oljeimporten enligt klimataktivister. De förklarar hur oljeborrningen i Amazonas regnskog leder till avskogning, förstör den biologiska mångfalden och kränker urfolkens rättigheter.

Beslutet Senate Resolution 51 (SR 51) introducerad av demokraternas senator Josh Becker godkändes av senaten och riktar nu senatorerna i Kalifornien till att undersöka delstatens roll i att importera råolja från Amazonas regnskog, samt försöka hitta en väg ut ur importeringen långsiktigt.

Röstningen kom efter ett besök av urfolk-gruppernas ledare från CONFENIAE (Confederation of Indigenous Nationalities of the Ecuadorian Amazon), de mötte lagstiftare och arrangerade en protest med kajaker nära ett oljeraffinaderi i Richmond - en del av internationella Anti-Chevron Day.

Beslutet fattas samtidigt som Ecuador och Peru försöker att expandera borrningen.

Ecuador har planer om att auktionera 20.000 kvadratmeter, vilket även inkluderar urfolkens territorier. De statliga oljeföretagen i både Peru och Ecuador har trots motstånd från urfolken också fattat beslut om att bygga en binationell rörledning som sträcker sig till Peru.

Stödjare för beslutet av den kaliforniska senaten menar att Kalifornien kan sluta använda råolja från Amazon utan att behöva höja priserna för förare av fordon. De menar att reffinaderierna, istället för att exportera oljan, kan använda den för lokalt bruk.

Beslutet är inte bindande men enligt aktivister kan det leda till förändringar i rätt rikting. Åtgärden som tagits passar även in i delstatens mål gällande klimatet och urfolk.

Detta visar att senatet i Kalifornien har agerat för att skydda regnskogen och urfolken i Amazonas, men att det fortfarande är långt ifrån att vara tillräckligt. Även när en bra åtgärd har tagits gällande oljefrågan så kan vi se att det på samma gång har fattats beslut i fel riktning i Ecuador och Peru. Många problem kvarstår och kräver åtgärder, vilket visar hur viktig klimataktivisternas och urfolkens kamp är för klimatet.

Höj din röst för en fossilfri pension!

Visste du att dina pensionspengar investeras i oljebolag som bl.a. förgiftar Amazonas och förstör världsklimatet?

Läs mer här: AP-fonderna

Sjunde AP-fonden (AP7) är förvalet för de som inte gör ett eget val för sin premiepension (5,5 miljoner svenskar). AP7 investerar i fossila bränslen som förstör Amazonas och klimatet.

Vi har makten att förändra genom att flytta våra pengar och pressa AP7 att göra detsamma. Sen klimatkollektivet Fund Your Mother lanserade kampanjen #FlyttaPengarna har nästan 2 MILJARDER svenska kronor satts i rörelse bort från fonden. Men det räcker inte!

Skriv på upproret: Flytta dina pengar nu!

Läs mer om kampanjen: Fund Your Mother

Styrka i enhet: MarAmazonía Alliance tar sig an Petroperú under deras största raffinaderi

En kampanjledares redogörelse för det banbrytande mötet i MarAmazonía-alliansen

På ett flygplan på väg till staden Talara på Perus norra kust fyllde torrlagda berg utsikten över Mary Mijares lilla flygplansfönster. Hon frågade hennes kollega Ricardo, som också arbetar för Amazon Watch, om området brukade vara täckt av någon sorts skog eller grönska. Det var i det förflutna sa han: torra skogar som anpassade sig i denna region brukade existera. Men nu, på grund av uppvärmningen och den genomgripande utvinningsindustrin som olja, återstår bara ett torrt landskap.

Planet var snart påväg att landa. Det var då Mary kunde urskilja en figur på avstånd som befann sig bredvid det vidsträckta Stilla havet: en gigantisk struktur, med oändliga pelare och pipor som spyr ut svart rök. Den stora, dystopiska strukturen framstod större än den omgivande staden som bleknade i jämförelse i storlek. Den hotande figuren var Petroperús Talara-raffinaderi.

Som finanskampanj-förespråkare under det senaste året har en av Marys huvudroller varit att stödja vår “End Amazon Crude-kampanj”, och arbeta med att stoppa ny finansiering för det statliga oljebolaget Petroperú. Detta var första gången som hon besökte Perú.

Hon hade två huvudskäl till sitt besök: För det första att stödja mötena i MarAmazonía-alliansen inför en aprildelegation på väg till USA. För det andra för att besöka Petroperús oljeverksamhet i staden Talara och oljeplatser i Cabo Blanco, båda belägna på landets norra kust.

MarAmazonía-alliansen

MarAmazonía-alliansen trotsar geografiskt många odds, en allians som däremot är till del för jorden och mänskligheten. "Mar" på spanska betyder havet, medan "Amazonía" syftar på Amazonas. Alliansen består av hantverksfiskeskrån som bor på Perus norra kust, påverkade av nuvarande och tidigare platser för oljeborrning till havs, samt tre urfolksnationer från den peruanska Amazonas – Wampís, Achuar och Chapra Nations – vars landområden nu är i fara för oljeexploatering av Petroperú.

Trots bergskedjan Anderna och hundratals mil som separerar dem, har båda samhällena i MarAmazonía-alliansen drabbats av effekterna av giftig oljeförorening. Dessa föroreningar sträcker sig över decennier och har ännu inte erkänts eller kompenserats av staten. Dessutom möter ledare från dessa samhällen ökade hot för sitt pågående motstånd.

Möjligheterna till denna industri, särskilt Petroperú, kommer från Globala Nord – det vill säga finansiella institutioner som banker från USA och Europa, som ironiskt nog förespråkar rättigheter och klimatåtaganden. Dessa banker inkluderar JPMorgan Chase, Citi och Bank of America. MarAmazonía-alliansen som ska åka till USA i april för att konfrontera banker om sin finansiering av Petroperú, ser ut att minska denna penningpipeline för gott.

Raffinaderier och oljans giftiga arv

När Amazon Watch-teamet landade i Talara begav de sig till vandrarhemmet tillsammans med Olivia Bisa (Chapras president), Senar Irar (President för Achuar), och Neil Encinas (en vald representant från Wampís). Ju närmare de kom, desto tydligare kom raffinaderiet fram. Det låg bredvid staden, där lokala butiker, bostäder och restauranger fanns. Barnen tränade en traditionell dans från Anderna, med snabbt fotarbete och musik med ett stadigt slag när de giftiga ångorna fyllde luften.

"Välkommen till oljehuvudstaden Peru", sa Vladimir, en annan kollega till Mary. Det visar sig att staden Talara var platsen där en av de första oljekällorna borrades i hela Sydamerika, som sträcker sig tillbaka ända från 1863. Oljans giftiga arv var uppenbart.

Platsen liknade den i Marys hemstad i Richmond, Kalifornien (USA), dit hon immigrerade till i ung ålder. Beläget i Richmond finns ett annat monstruöst raffinaderi – Chevron-raffinaderiet – där råolja från den ecuadorianska Amazonas sannolikt raffineras. Denna stad är hem för migrerade familjer som kommer till USA för att leva ett bättre liv. Istället får människor luft som förgiftar deras kroppar för resten av livet, vilket orsakar kroniska hälsoproblem och i värsta fall högre sannolikhet för livshotande sjukdomar som cancer.

Den nuvarande oljeföroreningen i Talara, utöver raffinaderiets oavbrutna föroreningar i regionen, är sannolikt kopplade till dessa negativa hälsoeffekter. Allt medan Petroperú fräckt hävdar att de producerar "hållbara fossila bränslen." Bankrepresentanter köper förstås detta narrativ.

Staden Talara: Ja till livet, Nej till olja

Den första uppsättningen av aktiviteter i Talara var en samhällsförsamling bestående av MarAmazonía, det peruanska civila samhället och samhällsmedlemmar, som varierade i alla åldrar. Församlingen omfattade cirka 100 till 150 deltagare och ett fullspäckat program för dagen.

Diskussionspunkter inkluderade att tala om kopplingarna mellan affärsbanker och försäkring till Petroperú. Efter Marys presentation, osäker på om det hon hade presenterat var till minsta hjälp, reste sig en handfull ungdomar upp och började citera siffror över de tusentals oförberedda oljeutsläppen och brunnarna i deras stad. De tackade henne sedan för att ha delat informationen. Mitt under detta sa en ung flicka: "De här bankerna finansierar mordet på vårt folk."

De som var i rummet diskuterade lokala, nationella och internationella strategier för att inte bara bekämpa fler oljeaktiviteter från att förstöra deras försörjning, utan också för att uppnå sanering från regeringen för tidigare skador från oljeverksamheter. Med en hård men jordnära närvaro betonade Olivia Bisa att de inte får vara rädda. Hon har själv varit målet för hot och kriminalisering för sin aktivism mot Petroperú. Hennes uttalande och ledarskap fick stark genklang hos de i rummet.

Församlingen skapade mycket entusiasm, och det samlades samhällsmedlemmar som började göra skyltar som förberedelse för en protest vid Talara-raffinaderiet. Det hela började med att de äldre aktivisterna ledde laddningen, följt av Olivia, Senar och Neil, som höll en stor banderoll där det stod "Ja till livet! Nej till olja!". Dessutom ropade de också lekfullt "Ja till ceviche, nej till olja!". Detta var ett humoristiskt bevis på deras kärlek till ceviche, hur mat representerar livet och det brinnande motståndet mot olja och de som finansierar den. Den efterföljande protesten var spännande: en uppvisning av solidaritet som föreställer sig en framtid fri från olja och utvinning.

Cabo Blanco och havet

Den andra raden av programrelaterade händelser var i staden Cabo Blanco, en timmes bussresa eller två från Talara. Staden är stolt känd för många lokalbefolkningar som inspirationen till Ernest Hemingways "The Old Man and the Sea", och den var en gång känd som en hotspot för biologisk mångfald. Oljeutvinning och förorening har dock drastiskt påverkat den marina miljön, och därefter fiskesamhällen som är beroende av den för att försörja sig. Liknande kontaminering förekommer i hela det peruanska Amazonas.

När Amazon Watch-teamet närmade sig staden blev havet synligt igen, och det syntes även små prickar ovanpå vattnet. Dessa prickar långt borta var rester av tidigare borrplattformar till havs, omgivna av fiskebåtar. Lite eller ingen olja utvanns framgångsrikt från dessa platser, men Petroperú hoppas kunna installera nya. Här skulle Amazon Watch träffa stadens hantverksfiskesamhälle och genomföra demonstrationer på båtar till havs.

MarAmazonía-alliansen och urfolkens delegater höll banderoller mitt ute på havet, med oljeplattformarna till havs bakom sig. De ropade "MarAmazonía! Fri från olja!". När demonstrationen avslutades kom de tillbaka till stranden, med en outtalad konsensus om att arbetet fortsätter härifrån.

Var passar du in i berättelsen?

Nu när Mary är tillbaka i USA, ekar fortfarande orden från en äldre kvinna i församlingen i hennes hjärta och sinne: "Vi har levt under dessa förhållanden i åratal – till och med årtionden – och hoppas att något förändras. Jag hoppas att det ni gör inte bara är prat."

Mary visste att hon inte var den enda avsedda mottagaren av det meddelandet. Det var snarare riktat mot Mary, Amazon Watch och alla som läst den här artikeln nu. Att stödja våra inhemska partners och MarAmazonía-alliansen i att hålla dessa banker ansvariga är där du passar in i historien.

MarAmazonía-alliansen skickade nyligen ett brev till världens största amerikanska banker. De fördömde en ny finansering för upp till 1 miljard dollar för Petroperú, utöver företagets befintliga 6,5 ​​miljarder dollar i skuld för deras Talara-raffinaderi. JPMorgan Chase och Citi, två av de största finansiärerna av fossila bränslen över hela planeten, var kopplade till denna potentiella finansiering. Under tiden som Petroperú blir allt mer desperata efter kontanter för att försörja sig, försöker alliansen träffa bankerna igen i slutet av april – den här gången med högre rankade chefer som har mer beslutsfattande makt.

I solidaritet med urfolksnationerna och MarAmazonía-alliansen, skicka ett meddelande till banker till stöd för urfolksnationer som kräver ett slut på finansieringen av Amazonas förstörelse!

Chevrons miljöbrott: 13 år av flykt och eskalering

På 13-årsdagen av den historiska domen på 9,5 miljarder dollar mot Chevron, kunde Ecuadors nuvarande regering förråda sitt eget folk till förmån för stora oljeintressen

Foto: Lou Dematteis

För tretton år sedan den 14 februari, skrev urfolken och andra invånare av Amazonas klimaträttvisa historia i Ecuador när de, efter 18 år av juridiska strider, vann en dom på 9,5 miljarder dollar mot Chevron Corporation.

Landmärkesmålet väcktes först under året 1993, och det var en av de första gångerna någonsin som drabbade samhällen tog sig an ett oljebolag och vann en domstolsdom av denna typ. Chevron förklarades skyldig i domstolen de valde och till stor del baserat på sina egna bevis för att ha medvetet släppt ut över 16 miljarder liter cancerframkallande giftigt avfall i norra Ecuadorianska Amazonas, vilket lämnat nästan 1 000 pooler av avfall som sammanlagt uppgår till ett område av storleken av ön Manhattan. Cirka 30 000 ecuadorianer drabbades (många fler sedan dess), och det anses allmänt vara en av de värsta oljerelaterade miljökatastroferna i historien.

Även om den 14 februari är en historisk dag på grund av den aldrig tidigare skådade segern, är frågan i sig inte "historia". För det första, eftersom avfallet fortfarande finns kvar till denna dag och kontinuerligt förgiftar vattendragen och dricks- och badvattnet för alla som bor där. För det andra, eftersom Chevron aldrig har betalat ett enda öre för saneringen. De är fortfarande "på flykt" och jagar en växande global rörelse som kräver rättvisa för Ecuador.

Vad har hänt sedan domen

Under de 13 år som gått sedan domen, gjorde Chevron över 200 miljarder dollar i vinst på sin fortsatta förstörelse av vårt globala klimat – 21 gånger det belopp som de är skyldiga. Trots detta sa de att det aldrig skulle löna sig att städa upp i Ecuador och skulle "kämpa tills helvetet fryser över och sedan slåss ut på isen." Istället har företagets chefer O'Reilly, Watson och nu Wirth spenderat över 2 miljarder dollar för att betala advokater och PR-företag att attackera sina offer. Deras advokatbyrå “Gibson, Dunn & Crutcher”, även kallad "Fossil Fuel Mob Lawyers", har förföljt advokaterna som hjälpte ecuadorierna – nämligen Steven Donziger, och förtalade alla som stod upp för de ecuadorianska samhällena och kallade dem ”medkonspiratörer” i ett bedrägeri mot oljejätten.

Till stor del avslöjat och avfärdat av stora delar av det globala samfundet som ett Chevron-bedrägeri, har Chevrons RICO SLAPP-mål istället tjänat som ett samlingsrop mot företagsattacker på miljö- och människorättsaktivister i USA. FN, EU, ledamöter av Europaparlamentet, U.S.A. Kongressen och världens största miljö- och människorättsorganisationer har kallat det som sådant.

Vad händer nu i kampen för rättvisa

Ja, Chevron har avstått från att betala domen hittills, men nätet drar ihop sig. Detta jubileum är viktigt eftersom ett av Chevrons underliggande försök att undkomma rättvisan utgör ett överhängande hot. Chevron använder sitt stora oljeinflytande för att pressa Ecuador att ignorera domen från sin egen domstol, ta på sig företagets ansvar och skicka räkningen till landets skattebetalare. Något som Ecuadors högerregering med historiska Chevronanknytningar kanske lyssnar på.

För flera år sedan, medan Chevron fortsatte sin bedrägliga RICO SLAPP-attack i amerikanska domstolar, lämnade Chevron också in ett klagomål enligt ett bilateralt handelsavtal mellan USA och Ecuador, något som de vann en utmärkelse till i sin fördel. Tvärtemot Chevrons lögner är denna internationella skiljedomsprocess inte ett domstolssystem, utan en mekanism för att tillåta företag att stämma och sätta press på regeringar. Det är därför Union of People Affected by Chevron-Texaco (UDAPT) nyligen gick till Inter-American Commission of Human Rights för att be att deras ansträngningar att söka rättvisa från Chevron skulle skyddas från olämplig inblandning av den ecuadorianska regeringen. Regeringen har ett val: försvara sitt eget omdöme genom att erbjuda sina medborgare rättvisa, eller ge efter för företagens påtryckningar.

"Idag är en bitterljuv dag för oss. Vår historiska juridiska seger räcker inte om vi inte får den rättvisa vi akut behöver och förtjänar, säger Donald Moncayo, president för UDAPT.

"Chevron är en klimaträttsbrottsling, på flykt från lagen och måste ställas till svars. Tiden rinner ut. Vi behöver städning, hälsovård och rent vatten. Det här företaget förstörde Amazonas, förorenade folket, gick till rättegång och befanns skyldigt, men det har fortfarande inte städat upp eller betalat. Vi behöver vår regering att stå upp för oss. Och vi behöver att världen står med oss, för att se till att Chevron inte står över lagen – i Ecuador, eller var som helst där det här företaget är verksamt.” - Donald Moncayo

Vad som väntas komma

Idag står Ecuador på branten på många sätt. Den senaste tidens våld och intern oro har gett president Daniel Noboa en ursäkt att fortsätta att borra stora oljefält i Yasuní nationalpark – trots den senaste folkomröstningen där en klar majoritet av hela Ecuadors befolkning högljutt krävde att den skulle hållas fri från utvinning. Den oljan, liksom mycket av den olja som redan pumpas ut ur Ecuador, är avsedd att raffineras av ingen mindre än Chevron i Kalifornien. Varje dag förblir Chevrons skuld obetald, och för att lägga förolämpning till skada, fortsätter de att lägga till vinsten på 200 miljarder dollar på bekostnad av människor och planeten. Det måste stoppas.

Drabbade samhällen i flera länder har tillägnat maj månad som "Anti-Chevron Month." Chevron har förorenat, förgiftat och attackerat frontlinjesamhällen runt om i världen som sin affärsmodell, vilket ledde till att en rapport släpptes år 2021 med titeln "Chevron's Global Destruction", som beskriver över 50 miljarder dollar som de är skyldiga samhällen och nationer över hela världen för sina mänskliga rättigheter- och miljöbrott. Chevron, erkänd som en global företagsbrottsling, blir till och med stämd av delstaten Kalifornien för miljökränkningar och bidrag till klimatförändringar, vilket innebär betydande risker för folkhälsan och miljön.

Tretton år senare har Chevron kanske inte tvingats betala, men de är inte i närheten av att bli släppta. Vi kommer inte att glömma eller stoppa jakten.

Petroperú är desperata efter pengar, men vi kommer att sätta stopp för Amazonas råoljeutvinning!

Företaget Petroperú är nu i samtal med finansjättarna Citi och JPMorgan Chase, och urfolksnationer säger till dem igen: ingen ny finansiering för Petroperú!

År 2023 stod det peruanska oljebolaget Petroperú inför en av sina värsta finansiella kriser på grund av företagets skulder på upp mot 6,5 miljarder dollar för deras projekt “Talara Refinery Project”. Projektet kommer sannolikt att bidra till oljeprospektering och oljeexploatering i inhemska territorier i Amazonas, samt fiskeområden i den peruanska kusten.

På grund av lyckat motstånd mot oljeaktiviteter, finanskampanjer och anhängare som fortsätter att visa solidaritet med urfolks- och fiskesamhällen som påverkas av Petroperú, står företaget nu inför finansiella risker. Det här hindrar i sin tur företagets potentiella långsiktiga finansieringar utomlands. Petroperú kunde till exempel inte säkra en lånegaranti på 500 miljoner dollar under 2023 från Italiens exportkreditorgan (SACE), delvis på grund av intensiv granskning från urfolksnationer och stark motreaktion mot Petroperú i Italien.

För att betala av skulden från Talara-projektet, vände sig företaget till den peruanska regeringen. Trots tvekan om att ge ekonomiskt stöd, valde regeringen så småningom att tillhandahålla krediter och garantier för att stödja företaget. Eftersom Petroperú är desperata att samla in pengar för att försörja sig, importera råolja och utöka sin oljeproduktion, kommer företaget att vända sig till internationella finansmarknader under år 2024.

Världens största finansiärer av fossila bränslen, Citigroup och JPMorgan Chase, överväger att stödja företaget igen genom att arrangera Petroperús obligationsemission på 1 miljard dollar. Detta trots pågående krav från flera urfolksnationer i den peruanska Amazonas att stoppa ny finansiering för Petroperú.

Ett beslut om att ge ekonomiskt stöd till Petroperú kommer inte bara att leda landet längre bort från en rättvis energiomställning, utan också förvärra landets oljeskulder och ekonomiska beroende av olja. Om inte stödet för Petroperús obligationer dras tillbaka, kommer det även att strida mot bankernas klimatlöften eftersom företaget planerar att öppna upp nya oljepartier i känsliga ekosystem som är avgörande för jordens överlevnad!

Tillsammans med våra partners förbereder sig Amazon Watch Sverige för att lansera en rad kampanjåtgärder under 2024. Vi arbetar för att säkerställa att finansiärer, inklusive affärsbanker, investerare och försäkringsbolag förstår farorna med att ekonomiskt stödja Petroperú. Det är avgörande att finansjättar, som Citi och JPMorgan Chase, avstår från att finansiera Petroperú och bidra till ytterligare förstörelse av Amazonas.

Anslut dig till Amazon Watch Sverige i vårt uppdrag att skydda och bevara Amazonas och vår planet! Tillsammans kan vi göra en kraftfull inverkan på fossilbränsleindustrin.