Den 14 februari var en monumental dag i historien om miljörättvisa, företagsansvar och mänskliga rättigheter. I år markerade dagen 10-årsjubileet för en ecuadoriansk domstols banbrytande dom om att Chevron, ett av världens största företag, avsiktligt förorenat Amazonas. Den civila domstolssegern var den första av sitt slag och förändrade möjligheterna för företagsansvar och miljömässig rättvisa. Vi måste lyfta fram datumet och ögonblicket för den enastående segern som den representerar.

Detta är vad vinnarna sa vid tidpunkten för beslutet:

“Vi tror att dagens dom bekräftar vad de klagande har hävdat under de senaste 18 åren om Chevrons avsiktliga och olagliga förorening av Ecuadors regnskog. I stället för att acceptera sitt ansvar har Chevron inlett en krigskampanj mot de ecuadorianska domstolarna och de fattiga offren för dess olyckliga praxis.”

— Pablo Fajardo, målsägandens advokat i Ecuador.

“Det är en fantastisk seger. Vår kamp kommer inte sluta förrän Chevron hålls ansvariga och betalar för den förstörelse de lämnade i Amazonas”

— Emerglido Criollo, en Cofánledare och målsägare i fallet

Tretusen sexhundrafemtio dagar har passerat sedan domen fastställdes. För varje dag som passerat har mer av den giftiga föroreningen läckt ut i grundvattnet eller runnit ut i floder och strömmar i ecuadorianska Amazonas.

Tretusen sexhundrafemtio dagar.

Över 1400 personer har dött av den cancervåg och andra sjukdomar som spridits genom regionen.

Det giftiga avfallet täcker ett område lika stort som Manhattan.

Samtidigt har Chevron under de 3650 dagarna rapporterat in vinster på över 100 miljarder USD samt lämnat en mängd andra människorättskränkningar och miljöbrott efter sig.

Hur vann dem?

Trots dåliga odds, vann urfolk- och bondesamhällen den största vinsten någonsin för miljöskador mot ett oljebolag efter arton år av juridiska strider. Utifrån Chevrons egenutförda vetenskapliga prover och över 200 000 sidor med bevis, beslutade en domare i Ecuador att Chevron skulle betala 9,5 miljarder USD för miljösanering och för att lindra den hälsorisk som skapats. Ytterligare 9,5 miljarder USD tilldelades i skadestånd om oljejätten inte gick med på att be om ursäkt till det ecuadorianska folket inom två veckor. Detta gjorde aldrig Chevron, även om skadeståndsersättningen senare bestämdes som författningsstridiga av Ecuadors högsta domstol. Beslutet försvarades senare av 28 andra ecuadorianska appellationsdomare som granskade och avfärdade Chevrons många oseriösa anklagelser om bedrägeri. Det här är fortfarande en av de mest betydelsefulla fallen i Ecuadors historia.

I stället för att försvara sig mot faktan som lades fram, gjorde Chevron allt i sin makt för att stoppa rättegången i Ecuador. De pressade domarna och anlitade brottslingar att försöka snärja dem, lämnade in tusentals motioner för att fördröja rättegången, anställde alla lokala laboratorier så att de målsägande i fallet inte kunde få markprover analyserade och köpte annonser för att smutskasta domstolen och dess domare. Chevron försökte till och med få den amerikanska regeringen att sätta press på Ecuador för att få fallet att försvinna.

På ett sätt visar Chevrons vägran, att offentligt be om ursäkt till folket i Ecuador för dess erkända brott, allt som behöver vetas om fallet: företaget verkade aldrig i god tro. Från sitt beslut att förorena, till sitt försök att dölja bevis för spill under drift, till dess aktiva underminering och sedan i slutändan ignorerandet av beslutet mot dem. Chevron har vägrat att betala och istället sagt till det ecuadorianska folket att gå till sin egen regering för att få hjälp.

Trots det, förlorade Chevron.

Det faktum att ecuadorianerna vann och har en legitim, internationellt erkänd dom på 9,5 miljarder USD mot det näst största oljebolaget från den "mäktigaste nationen" på jorden är inget mindre än mirakulöst. Men som nämnt innan, bevisen mot Chevron - inklusive dess egna erkännande av att ha avsiktligt dumpat spill som en kostnadsbesparande åtgärd - var omöjlig att förbise.

Hur har ett oljebolag, med en fruktansvärd meritlista som Chevron och en massiv miljödom för avsiktlig dumpning, kunnat gå under radarn utan att betala en krona under alla dessa år?

Det beror på att människorna i ecuadorianska Amazonas liv och domarnas ord i Ecuador helt enkelt inte spelar någon roll för Chevron. Uppenbarligen inte bara för dem, utan även för det amerikanska rättsväsendet.

Rasismens historia gentemot ecuadorianerna

De amerikanska medierna beter sig som om fallet är över. Anledningen är väldigt amerikansk: det är rasism.

Det amerikanska rättsväsendet är också angeläget om att neka tillgång till rättvisa för människor som skadas i andra länder av avsiktliga handlingar från ett amerikanskt företag. När ecuadorianerna försökte stämma Chevron i New York, nekade amerikanska federala domare dem tillgång till rättegång och efter en åtta år lång process sade de att dem inte hade rätt att stämma Chevron i USA.

Tvåtusen niohundratjugotvå dagar med förgiftning följde.

Så när ecuadorianerna återkallade sitt ärende i Ecuador - den plats som Chevron krävde - motsatte sig företaget omedelbart förhandlingarna, trots att de i amerikanska domstolar gått med på att efterfölja ett beslut som togs i Ecuador. Chevron fortsatte i ytterligare åtta år med att försöka stoppa rättegången. Tretusen fler dagar av förgiftning.

Två veckor innan den ecuadorianska domen meddelades tillät amerikanska domstolar Chevron att proaktivt lämna in en SLAPP-rättegång (Strategic Lawsuit Against Public Participation - en metod som går ut på att begrava motståndaren i juridiska processer i syfte att trötta ut och utarma de som utmanar företaget) i samma distrikt där ecuadorianerna först hade väckt talan. Plötsligt var USA rätt plats.

De amerikanska domstolarna lät Chevron manipulera processen. Chevrons SLAPP-rättegång presenterades till ecuadorianerna innan de fört över sin dom till USA för verkställande. Chevron tillät en farsrättegång där de nekade förfrågningar om en jury och förbjöd användningen av bevis för Chevrons brott. En domare och tidigare advokat för tobaksindustrin, Lewis Kaplan, fastställde att den ecuadorianska domen, som hade granskats och bekräftats av överklagandenämnden och den ecuadorianska högsta domstolen, hade "skaffats genom bedrägeri". Detta utan att ens läsa beslutet, besöka Ecuador eller undersöka bevisen för Chevrons erkända brott. Samma domare tillät Chevron betala två miljoner USD till sitt nyckelvittne och lät vittnet tränas under femtio dagar och sedan presentera falska bevis i domstolen. Det mutade vittnet medgav senare att han ljög för en större utbetalning från Chevron. Jag var där och kan intyga att det var en fullständig bluffrättegång.

Kaplans beslut, som specifikt säger att det inte uttalar sig om vad Chevron gjorde i Amazonas, har sedan dess använts av Chevron och dess advokater för att skrämma rättvisekämpar, tysta ner journalister samt beröva människorättsadvokaten Steven Donziger hans pass, försörjningsmöjligheter och frihet.

Stevens makalösa husarrest för sitt arbete i det här fallet är vad som händer när du tar dig ann oljeföretag och vinner. Klimaträttsrörelsen befinner sig i en osäker tid på grund av företag som Chevron och deras juridiska attacker.

Tio år efter att en bindande dom utfärdades baserat på överväldigande bevis från människor som bokstavligen dog när rättegången hölls, använder Chevron Super Bowl-annonser och Twitter för att berätta hur de respekterar samhällets vattenförsörjning. Deras juridiska mobbare på Gibson Dunn & Crutcher tillkännagav till och med DENNA MÅNAD att de lanserar en ny “miljöprakik.”

Weird I didn’t see this in Chevron’s Super Bowl commercial https://t.co/XFJhdxL8NL
— Emily Atkin (@emorwee) February 8, 2021

Det ecuadorianska beslutet mot Chevron förkroppsligar varför ansträngningar för miljörättvisa inte får överges. Dessa urfolk och frontlinjesamhällen på landsbygden skadades medvetet av ett amerikanskt oljebolag för vinst. Inte ens erkännande av skuld, definitivt bevis, internationell fördömande och 29 domare som utvärderar och upprätthåller en dom kan stå emot beslutet från en vit amerikansk domare. Kaplans pinsamt felaktiga beslut har upprätthållits av högre domstolar som är mer intresserade av att skydda sina egna än av rättvisa.

Detta är vad klimaträttsliga förespråkare bör frukta mest. Chevron har spenderat närmare två miljarder USD för att bekämpa, skrämma, muta och hota de som fortsätter att arbeta för rättvisa och sanering i Ecuador.

Vad händer näst i vår rörelse

“Rättvisa existerar. Jag kan drömma om att dricka rent vatten, vatten utan oljerester, och att jorden kommer börja renas och läkas.”

— Guillermo Grefa, en Kichwarepresentant vid församlingen för berörda samhällen 2011.

Guellermos dröm har ännu inte förverkligats och det finns ingen klimaträttviserörelse om Chevron undgår att betala domen. Att hedra offren och gå med i striden börjar med att sätta detta fall i centrum för klimatrörelsen. Chevron är en brottsling på flykt och vi måste behandla de som en. Tio år är redan 3000 dagar för länge för att vänta på rättvisa.

Post Scriptum

För att ytterligare avslöja obalansen, rasismen och bristen på rättvisa, tänk bara på att under de senaste tretusen sexhundrafemtio dagarna har:

Pablo Fajardo har fortsatt att arbeta med urfolken i Amazonas för att verkställa domen och har tagit sig ann kampen mot Ecuadors statliga oljebolag under tiden.

Donald Moncayo har gett hundratals om inte tusentals ”toxiturer” till journalister och andra för att se Chevrons oljeavfall och möta de drabbade.

Emergildo Criollo, som förlorade två barn till Texacos förorening för många år sedan, har hjälpt till att installera hundratals vattenfiltreringssystem i urfolkssamhällen och expanderat till många samhällsutvecklingsprojekt med ClearWater och Ceibo Alliance.

Rosa Moreno, den legendariska sjuksköterskan i Ecuador som tillbringade tre decennier med att behandla barn och andra som drabbats av cancer inom området för Chevrons oljeförorening, förlorade själv kampen mot cancer 2017.

Under tiden har dessa människor dragit fördel av den försenade rättvisan:

John Watson (huvudarkitekt för Texaco-fusionen) var Chevrons ordförande och VD från 2010 till 2018. Hans nettovärde uppskattades till mer än 100 miljoner dollar. Det motsvarar ungefär 34 000 USD för varje dag han var VD, samtidigt som Chevrons oljeavfall förgiftade lokala samhällen i Ecuador.

Den nuvarande Chevron VD:n Mike Wirth som tog över 2018, är värd cirka 45 miljoner USD. Det är ungefär 41 000 USD per dag under de senaste tre åren.

Den ökända Chevronpartnern på Gibson Dunn & Crutcher, Randy Mastro, som övervakade mutningen av Chevrons nyckelvittne Alberto Guerra, har flera hem för många miljoner USD och debiterade Chevron 1100 USD per timme för sitt arbete med deras fall under flera år.

Chevrons diskrediterade nyckelvittne, Alberto Guerra, bor i ett hus som Chevron köpt åt honom på en hemlig plats i USA, kör en Chevronbil och betalas troligtvis fortfarande en månadsarvode på över 12000 USD.

Paul Paz Y Miño

Översättare Midya Kaplan