Mobiliseringen enar medlemmar från 120 urfolksgrupper för att kämpa emot raderingen av urfolkens historia och suveränitet i Brasilien.
Foto: Cícero Pedrosa Neto / Amazônia Real
“Vi vet att det är en risk att samlas mitt i en pandemi. Men vi har inget val. Antingen protesterar vi, eller så försvinner vi. Så vi protesterar. ”
Denna vecka har urfolk från hela Brasilien samlats i Brasilia för en nationell demonstration som de har kallat Kampen för Livet. Detta är den andra nationella urfolkssamlingen som har tagit plats i Brasiliens huvudstad i år. Precis som de senast gjorde i juni, kommer urfolksgrupper från landets fem regioner att slå upp ett läger i hjärtat av Brasilia, i mitten av huvudstadens federala ministerium, för att insistera på att deras existens och röst blir erkänd och respekterad av federala auktoriteter och institutioner.
Dagens miljöproblem kräver akut kollektivt handlande. Sektorer som offentligt försvarar anti – urfolksagendor – som de flesta reaktionära rörelserna från lantbruksnäringen och gruvsektorer – spelar en alltmer entydig och framträdande roll i att definiera vägen för Brasiliens nationella politik. Dessa sektorer har alltid haft politisk makt i Brasilien, men idag styr de offentligt med presidenten Bolsonaro.
Legalisera stöld: ”Tidsramen” och slutet av urfolkens landrättigheter
Ett av de centrala målen med Kampen för Livet är att mobilisera emot angreppen mot urfolkets landrättigheter som blir pressade genom kongressen och juridiska makten. De senaste årtiondena, har aktörer med egenintresse försökt begränsa urfolkens landrättigheter genom restriktiva normer och tolkningar av det legala systemet. Idag är deras inflytande starkare än någonsin. Lantbruksnäringen, gruvsektorn, markövertagare, skogshuggarsektorn och deras politiska allians i Bolsonaro administrationen, kongressen och den juridiska makten är alla enade i frågan om att lyfta upp ett s.k. tidsram i det legala systemet, vilket är en tydlig grundlagsstridig tidsrestriktions klausul och en tidsramsknep, som allvarligt skadar urfolkens konstitutionella rättigheter till mark.
Enligt tidsramsklausulen, kommer urfolkens rättigheter till mark som fysiskt inte blev erövrat 1988 (året som Brasiliens senaste konstitution infördes) endast att erkännas om urfolksgrupperna kan bevisa att de konstant och aktivt kämpade för deras mark genom tex. slåss tillbaka mot landserövrare eller försvarade sin mark genom rättsprocesser. Detta ignorerar århundraden av våld som skett mot urfolken på deras mark och den ständiga exkluderingen av att delta i legala och politiska processer fram till 1988.
Xokleng-fallet: Omdefiniering av relationen mellan regeringen och urfolket
Den 25 augusti, återupptogs ett viktigt fall med tidsramsklausulen inför Brasiliens federala högsta domstol (STF). Utfallet kommer att definiera Xokleng-fallets legala status i tidsramsklausulen och därmed avgöra framtiden för urfolkets rätt till mark i Brasilien. Insatserna är extremt höga, trots försöken från statsauktoriteter att stoppa genomförandet av Kampen för Livet, insisterar urfolken på att samlas i huvudstaden.
Fallet överklagas utifrån markuppgörelsen mellan Xokleng-folket och delstaten Santa Catarina där delstaten använder sig av tidsramsklausulen som argument mot Ibirama La Klãnõ urfolkets mark – bebodd av Xokleng, Kaingang och Guarani urfolket – inte är urfolkets territorium. Efter ständig våldsförflyttning från kolonialismen i deras traditionella mark genom 1900 – talet, höll överlevarna från familjer och grupper fast vid sitt traditionella territorium, trots att det minskade kraftigt i storlek. 2003, erkände den federala justitieministern att Ibirama La Klãnõ urfolkets mark skulle expanderas med 37,108 hektar, detta bevisade att en del av marken som har invaderats och inskränkts har påverkat Xokleng urfolket i över ett århundrade.
På grund av tidsramsklausulen, är markexpansionen hotad likt 245 markavgränsnings processer som fortfarande måste avslutas av Brasiliens nationella urfolksstiftelse. Även de markytorna som tillhör urfolket och som har fått sitt avgränsningsprocess avslutad är inte säkra från tidsramsklausulen. Om klausulen blir godkänd, kommer urfolksmarken som hade blivit erkänd av staten att återöppnas, återundersökas och ogiltigförklaras.
Den federala Högsta domstolen har tillfället att stoppa tidsramsklausulen för gott om de förklarar det grundlagsstridigt. Om det genomförs kommer det att hindra klausulen från att användas i andra legala ärenden mot urfolkets territoriella rättigheter och blockera godkännandet av tidsramsklausulen via en federal institution.
Kampen för att skydda Amazonas är global
Utifrån de verkliga händelserna som speglades i den senaste rapporten från FNs klimatpanel, är att lyssna och centrera urfolkets kunskap avgörande om vill röra oss mot ett bästa-falls scenario för klimatet. Vår planets väg mot målet är beroende av Amazonas urfolk som skyddar deras territorium från större förstörelse. De legala angreppen mot deras markrättigheter kan ge allvarliga konsekvenser om det inte kontrolleras.
Med er solidaritet och stöd, kommer Brasiliens urfolksrörelse förbli starkt och kämpa emot alla hinder och hot. Vi kan inte låta alla policys fortsätta utan massiv respons och protester emot dem. Vi behöver din röst och stöd för att uppmärksamma grundlagsstridigheten av tidsramsklausulen och vad Xokleng-fallet betyder för Amazonas och vår Planet.
Kampen för Livet kommer vara i Brasilia nästa vecka, men kampen måste utkämpas av oss alla för det finns ingen framtid för klimatet utan Amazonas och urfolkets försvar. Stöd oss i kampen för urfolkets territoriella rättigheter.
- Ana Alfinito
Översatt av Antonio Cárdenas