Gör som Leonardo DiCaprio, stöd vårt viktiga arbete att skydda regnskogen och de urfolk som lever där. Swisha valfritt belopp till: 123 900 54 22
En dålig talisman
En talisman är ett föremål som anses ha förmåga skänka ägaren lycka och osårbarhet, men för Achuar folket betyder det ordet förtryck av deras rättigheter och förstörelse av deras hem.
Det kanadensiska oljebolaget Talisman Energy investerade i Block 64 tillsammans med USA-baserade Occidental Petroleum (Oxy), och från och med 2011 äger de 50% av block 64 och 70% av Block 101. Dessa två block omfattar ca 4 miljoner tunnland (1,7 miljoner hektar) av orörd tropisk regnskog.
Amazonasflodens vatten rinner längs gränsen mellan Peru och Ecuador och är en av de platserna på jorden med mest biologisk mångfald. Denna avlägsna region, som tar ca en vecka att åka till med buss, från huvudstaden Lima, är hem till över 11 000 av urfolket Achuar. Som deras förfäder har gjort före dem, jagar, odlar och fiskar de i floderna Corrientes, Pastazas, och Moronas.
Områden väster om Corrientes, Pastaza och Morona har tills nyligen varit fria från oljeborrning. Dock började Talisman Energy införa prospekteringsborrningar i Block 64 mitt i Achuar's fäderneärvda territorium, trots ihärdigt motstånd.
"Vi har sett med egna ögon hur företaget har arbetat här de senaste tio åren. Nu är floderna helt förorenade, marken är förorenad, luften är förorenad och skogen med." säger Pitiur Unti Saant, ledare och en av de äldre från Unkum som bott precis bredvid Talisman's oljeplattform.
Idag hotas Achuar's sätt att leva och överleva av internationella oljebolag som vill borra i området.
Pastaza och Moronas avrinningsområden har ockuperats av Achuar i många generationer. Vattendrag, jaktmarker, gamla byggnader, heliga vattenfall och gravplatser berättar alla en historia och ansluter Achuar till sina förfäder. Achuar's territorium tillhandahåller allt de behöver: medicinalväxter, takläggningspalmer, blåsrör för jakt, floder fulla av fisk och andliga platser där de söker sin vision.
Den peruanska staten har erkänt Achuar's markrättigheter med titeln "Native Community", men dessa täcker endast en tredjedel av deras förfäders land.
Under de senaste sex åren har Achuar dokumenterat och kartlagt allt viktig mark för dem i ett stort område på över 2,5 miljoner tunnland som delas upp i över 40 samhällen.
Visionen för deras territorium återspeglar särskild anknytning till deras förfäders hemland. Achuar's andliga tro dikterar att de har levt i dessa områden sedan tidernas begynnelse. Bland Achuar finns en djup respekt för andarna av skogen och dess djur. Deras sätt att leva kan bäst beskrivas som en harmoni mellan dessa människor och deras omgivning. Denna koppling till landet driver Achuar's motstånd mot oljeverksamhet.
Historia av förstörelse i angränsande avrinningsområden är ett tydligt tecken på vad Achuar har som står på spel om de tillåter oljebolagen att arbeta i deras territorier. Achuar motsätter sig all oljeutveckling och kommer att kämpa tills sista man för att skydda vad de anser är heligt.
Oljefälten i östra delen av Achuar's territorium, på floden Corrientes, har borrat sedan 1970-talet, först genom USA-baserade Occidental Petroleum (Oxy) och nu av argentinska Pluspetrol.
I över tre decennier minskade Oxy på kostnaderna genom att dumpa nio miljarder liter spillvatten direkt i floderna i stället för injicera dem. Spillvatten innehåller mycket giftiga ämnen såsom barium, bly och arsenik och tillsammans med hundratals pågående oljeutsläpp har de förstört jakt - och fiskeområden och gav Achuar allvarliga hälsoproblem.
Både vuxna och barn har visat positiva testresultat för farligt höga blynivåer i blodet, och lokalbefolkningen berättar otaliga berättelser om oförklarliga sjukdomar, tumörer, hudsjukdomar och missfall orsakade av oljeexponering. Fisk och lokalt vilt är inte längre lämpligt för konsumtion då de är fyllda med föroreningar, och jorden som Achuar är beroende av, går inte längre att odla grödor i. Som svar på detta har Achuar, genom fredliga medel, tvingat Pluspetrol att åter injicera spillvattnet och lämnat in en grupptalan mot Occidental Petroleum, USA.
Med tanke på riskerna för oljeborrning i hjärtat av deras territorium, ger de flesta Achuar inom Block 64 orubbliga motstånd mot ny oljeaktivitet. Mellan 2008 och 2012 åkte Achuar's ledare vid flera tillfällen ifrån sina samhällen djupt inne i regnskogen till Talisman Energy's Årsmöte för aktieägarna vid huvudkontoret i Calgary, Kanada, för att kräva att Talisman Energy respekterar Achuar'srättigheter och omedelbart dra sig ur. De reste även till Lima för att formellt be den peruanska regeringen att respektera sitt självbestämmande, inklusive ett rättsligt erkännande av deras förfäders territorium, begära ogiltigförklaring av existerande oljeblock och en statlig garanti av hindrad framtid oljeborrning i området.
Talisman Energy hävdar att de drivs med samtycke av en handfull samhällen vilka, enligt dem, var de enda som direkt berörs av deras oljeverksamhet. Achuar hävdade att borra i deras territorium påverkar viktiga jaktmarker, vattenresurser och heliga mark som är viktiga för välbefinnandet för alla Achuar-samhällen, så vidare aktiviteter kan alltså inte fortsätta utan samtycke av alla Achuar-samhällen.
Achuar väckte åtal mot Talisman Energy då de skickat in en grupp beväpnade för-oljesamhällsmedlemmar att konfrontera demonstranter vid en borrplattform i maj 2009 vilket nästan ledde till en våldsam konflikt.
En seger för Amazonas:
Talisman Energy drar sig tillbaka
Efter många år av flitig motstånd, vann Achuar en enorm seger i kampen för att försvara sina rättigheter och territorier. I september 2012 meddelade Talisman Energy sitt beslut att upphöra med oljeprospekteringsaktiviteter i den peruanska Amazonas och att lämna landet efter slutförandet av pågående affärstransaktioner. Detta blir det femte företaget att dra sig ur mycket det kontroversiella Block 64.
Aktivist och skådespelerskan Daryl Hannah hjälpte till att få denna kampen in i media.
Achuar's inspirerande insatser för att försvara sin territorium, med stöd från organisationer som Amazon Watch, har informerat utvinningsindustrier över hela världen att Achuar kommer att fortsätta att motstå olja, gruvdrift och avverkningsföretag som hotar deras territorier och kulturella överlevnad.
Amazon Watch är stolta över att fortsätta att stödja Achuar i försvaret av deras regnskog och kampen är inte över. Nya oljeblock, skadliga utvecklingsprojekt, och det fruktansvärda arvet från Oxy's oljeförorening fortsätter att hota Achuar's sätt att leva.
Stötta oss i vår kamp att försvara ett hem som riskerar att förstöras för gott. Vi är alla beroende av regnskogen.
Achuar och Jívaro folket
I sydöstra Ecuador, nära gränsen till Peru ligger hundratusentals tunnland regnskog som tillhör Achuar och Jívaro, två inhemska grupper som länge har jagat bort industriell - och naturlig resursutvinning och hot mot deras mark och sätt att leva. Dessa båda folk har historiskt varit bittra fiender, och fört strider mellan varandra om territorier, resurser och kulturtraditioner. Med ungefär 6000 och 40.000 människor i respektive stam, har Achuar och Jívaro nu förenats kring det kollektiva hotet oljeutvinning medför.
Med fysiska protester, rättsliga åtgärder, och en internationell påtryckningskampanj, kunde Jívaro och Achuar hålla flera oljebolag från att borra på deras mark, samt avsätta regeringens plan att lansera en budrunda för ett dussintal nya oljeblock i deras områden. Men nu, efter en period av relativ tystnad från regeringen och ConocoPhillips verkar företaget sträva efter att komma tillbaka och regeringen planerar att åter erbjuda området i den nya budrundan.
Vi vill hjälpa på varje sätt vi kan. Tänk själv om någon kom och skulle förorena staden, byn, eller det samhälle du växt upp i. Tänk själv att inte ha någonting att säga till om på grund av brist på pengar eller hög politisk status. Dessa människor har ingetdera men strider ändå stolt för att deras marker inte skall förstöras.
Hjälp oss stödja deras kamp!
Läs mer: Stam i Peru kämpar mot oljebolagen
North Dakota Access Pipeline
Efter det att Trump blev president har enorma protester brutits ut mot en ledare som säger sig inte tro på klimatförändringar och godkänner många olika industriella investeringar som totalt går emot de överenskommelser som bestämts i Parisavtalet. Han vill avveckla Parisavtalet som sätter mål för att vända de värsta effekterna av den globala uppvärmningen, ett avtal som nästan 200 länder kommit överens om i december 2015.
Som svar på en fråga om hans syn på klimatförändringarna menar Trump att USA inte bör slösa sina ekonomiska resurser på klimatförändringarna och i stället använda dem för att se till att världen har rent vatten, eliminera sjukdomar som malaria, öka livsmedelsproduktionen och utveckla alternativa energikällor.
Två av dessa uttalanden går han emot genom att godkänna arbetet av den kontroversiella Dakota Access Pipeline, till många människors förtret.
Vad är Dakota Access Pipeline?
Dakota Access Pipeline är en planerad oljerörledning på ungefär 1825 km som kommer att sträcka sig från ett oljefält i North Dakota och gå via South Dakota, Iowa och till Illinois. Det är tänkt att den skall fungera som en komplettering till North Dakota Pipeline för att transportera råolja till Patoka som ligger i närheten av Chicago.
Själva oljefältet upptäcktes i Bakken år 1953 men har först med modern teknik börjat utvinnas med horisontell borrteknik. Den federala myndigheten Energy Information Administration godkände produktionen år 2013 och arbetet har hållit på sedan dess. När det blev känt att oljeledningen skulle riskera hälsan för en hel del vattendrag, grundvatten och floder, började dock människor sätta sig emot.
Enligt the Energy Transfer Partners så är ledningen nödvändig för att öka den nationella framställningen av olja. USA som är världens största råoljekonsument behövs oljeledningen för att snabbare skicka oljan från en plats till en annan. Just nu transporteras oljan på järnväg, vilket betyder att en ökad produktion av olja inte är möjlig. Med Dakota Access Pipeline ökar transportsäkerheten och fler jobbmöjligheter skapas, samt mer olja kan skickas. Rent ekonomiskt är denna lösning en effektiv sådan.
Dock är en ökning av fossila bränslen inte vad som kom överens om i Parisavtalet i fjol. Tvärtom måste USA minska drastiskt på sina utsläpp vilket betyder att produktionen som kommer ifrån Bakkens helt enkelt bör minskas, inte ökas.
Protester
I våras började ursprungsinvånarna i USA en stor proteströrelse med fredlig framtoning, men som har växt i och med fortsatt produktion. Nu när över 90 % av ledningen är klar, höjs rösterna och öppna brev skickas till förre president Obama för mer stöd – gensvaret blev att man skall börja se till alternativa metoder – och vägran att lämna området. Fler och fler har anslutit sig till protesterna – nära 2000 människor – och står nu enade vid Standing Rock Indian Reservation!
Från början skulle rörledningen inte gå igenom Standing Rock, men den dirigerades om dit när invånarna i staden Bismarck var oroliga att deras dricksvatten skulle förgiftas. Återigen hamnar urfolk längst ner på skalan.
Mer drastiska åtgärder från myndigheter.
Då arbetet med ledningen intensiverades den 20 november 2016, gick de protesterande i större motstånd. Fyrahundra människor började tända eldar och högljutt demonstrera mot arbetet. Polisen gick då in med vattenkanoner, en handling som starkt har kritiserats senare med tanke på att temperaturen låg under noll. Polisen använde sig även av batonger och tårgas för att ”lugna ned” folkhopen. Ännu är det inte helt bestämt om arbetet med oljeledningen kommer att slutföras. Planerna var att det skulle stå klart i februari, men på grund av protester som hållits sedan april 2016 och väckt uppmärksamhet hos beslutsfattare som nu skjuter upp beslutet.
Amazon Watch på plats!
Självklart har representanter från Amazon Watch stöttat de protesterande i lägret. I september stod vi enade med Standing Rock Sioux och #NoDAPL-rörelsen. Närvarande var Franco Viteri, Nina Gualinga (från den svenska styrelsen) och Eriberto Gualinga från Kichwa i Sarayaku, tillsammans med Leo Cerda, Kichwa från Tena och Amazon Watch Ecuadors fältkoordinator.
Rörledningskonstruktionen har förstört heliga platser, så som uppskattningsvis 27 gravfält, och skulle sannolikt förorena Lake Oahe; det primära dricksvatten – och fiskekällan för Standing Rock Sioux och Missourifloden. Oljeledningen godkändes av Army Corps of Engineers utan ordentligt samråd med Sioux, vilket egentligen krävs enligt federal lag.
"Vi kom från Amazonas regnskog med ett budskap om styrka och solidaritet för Sioux", säger Franco Viteri från Sarayaku och tidigare språkrör i Confeniae (Federation of Indigenous Nationalities of the Ecuadorian Amazon).
"Det är en mäktig känsla att kunna stå bredvid sina bröder och systrar från den ecuadorianska Amazonas och veta att vi inte är ensamma i kampen mot fossila bränslen", säger Kandi Mossett från Indigenous Environmental Network och en organisatör av #NoDAPL-rörelsen, "det är viktigt att världen förstår att denna kamp handlar om mycket mer än att bara stoppa en oljeledning. Det handlar att vi alla står tillsammans runt om i världen för att hålla fossila bränslen i marken och skapa en rättvis övergång till förnybar energiekonomi".
Att tänka att ”detta sker inte på vår mark, Sverige har ingenting med detta att göra” blir mindre aktuellt när man tänker att vi har en gemensam värld och vi måste samarbeta för att skydda den.
Håll oljan i marken
Enligt världens forskare måste åtminstone två tredjedelar av alla fossila bränslen stanna i marken om vi vill hålla oss under den temperatur som kommer att leda till katastrofal klimatkollaps. Om vi et att vi måste hålla olja i marken, varför kräver vi då mer, särskilt från platser som i Amazonas regnskog? Gå med oss kampen för ett slut på borrandet och skapa rättvisa för ursprungsbefolkningen i Amazonas!
Amazonas regnskog är en enastående global gåva vi fått. Som världens största och mest biologiskt skiftande tropiska skog, täcker den ett område som är större än USA's fastland. Amazon är hem till en tredjedel av jordens växt- och djurarter, producerar en femtedel av världens sötvatten och spelar en avgörande roll i regleringen av vår globala klimat eftersom den producerar syre och absorberar kol, och driver den globala vädermönstret. Den är för stor ochbetydelsefull för att vi skall kunna säga att ”det händer ju så långt bort, det påverkar inte mig”.
Amazonas viktiga roll som kolreglerare hotas av planer på att öppna tiotals miljoner tunnland för utvecklingen av fossila bränslen. Studier visar att dessa planer för vidare oljeverksamhet äventyrar Amazons förmåga att reglera det globala klimatet. Om man tycker att dagens invandring till Sverige är för omfattande, kommer det inte dröja länge till förrän detta antal flyktingar kan dubbleras. Hem kommer att förstöras i översvämningar och jordbruk kan komma att gå under i torka. Vi i Sverige kommer att påverkas otroligt mycket mer än bara få lite varmare somrar och inte lika många vita jular.
Urfolken i Amazonas har varit dess trofasta och mest passionerade beskyddare från oljebolag och regeringar i årtionden. De har länge varnat oss om effekterna av oljeborrningen i Amazonas, så som föroreningar, kulturell förödelse, avskogning och klimatförändringar.
Nu har världens forskare äntligen lyssnat och varnar oss att för att undvika den typ av klimatkatastrof som skulle ödelägga Amazonas regnskog till en savann och förändra det liv som vi känner det. Vi måste alltså låta oljan vara kvar i marken. Låt oss börja med att skydda jordens största kolsänka, vår mest biologisk mångfald och kulturellt känsliga regnskogen. Amazonas samhällen har gjort sin del för att försvara regnskogen; nu är det dags att vi gör någonting.
Stöd Amazon Watch i kampen för att bevara regnskogen! För allas vår skull.
Du kan stödja oss genom att klicka på denna T-shirt. Om du köper den går pengarna till vårt arbete. Vi lanserade detta som en julklapp 2016, men en present till dig själv (och till oss) går att handla året om.
Stam i Peru kämpar mot oljebolagen
En inhemsk federation motsätter sig till en nyligen godkänd planering för oljeborrning i peruanska Amazonas. Nu blockerar dem fysiskt alla försök från oljebolagen att arbeta på deras marker. Ett farligt och riskfyllt uppdrag.
I början av december 2016 gav den peruanska regeringen klartecken för Santiago-baserade GeoPark Ltd. att producera olja i Block 64 tillsammans med det statligt ägda energibolaget Petroperu som sin s.k juniorpartner. Rörelsen är en del av Perus president Pedro Pablo Kuczynskis försök att "frigöra" misslyckade byråkratiska investeringar.
Men Jeremias Petsein, ordförande i det inhemska förbundet Federación de la Nacionalidad Achuar del Perú (FENAP), menar att ledare för alla fyrtiofem Achuar-samhällen som lever i Block 64, är alla emot oljeborrningen och vill stoppa företag från att sätta sin fot i deras territorium.
Achuars förfäders land täcker ungefär två tredjedelar av oljeblock 64, men de flesta samhällen saknar formella landtitlar, menar Petsein.
"Vi har en frisk regnskog, fri från föroreningar, vilket är skälet till varför vi inte vill att oljebolag stampar in", säger han. Oljeföroreningar "är redan en realitet i andra ursprungs-befolkningar och orsakar människor sjukdom och förstör vårt sätt att leva."
Achuar har vänt sig till lokala domstolar för att ogiltigförklara Block 64 som sattes upp år 1995, liksom förra veckans godkännande av GeoPark plan för att driva arbetet. FENAP’s advokat Raquel Yrigoyen säger att båda åtgärderna är olagliga eftersom regeringen inte rådfrågat Achuar, vilket krävs enligt lag för ursprungsbefolkningens rättigheter.
Regeringen har inte svarat på förfrågningarna om en kommentar.
GeoPark säger att fokus för deras projekt i Block 64 ligger mellan bäckarna Situche och Anaso, där några samhällen från Shuar och Achuar–inte anslutna till FENAP – inte har gått emot oljeprospekteringen.
"GeopPark respekterar rätten för ursprungsbefolkningen och skulle inte sträva efter att utveckla olja i områden där lokalbefolkningen är emot borraktivitet", skriver bolaget i ett uttalande.
Peru är en av regionens snabbast växande ekonomier. Men det är överfullt med tvister om naturresurser som har urspårat miljarder i investeringar och orsakat mer än ett dussin döda i sammanstötningar med polisen under de senaste åren.
Petroperu, som i huvudsak transporterar och förädlar olja, har rapporterat ett tiotal läckor i sin pipeline i år.
Människor vill skydda sitt hem och sin natur.
Hjälp oss hjälpa dem.
Stöd oss i kampen för att få bort rätten att borra efter olja i Peruanska Amazonas!
Bra julklapp
När du köper denna T-shirt går pengarna till vårt viktiga arbete för att få bort olje utvinningen i Amazonas regnskog. Det är en miljömässig, humanitär och kulturell katastrof om energibolagen inte stoppas.
Hjälp oss genom att köpa denna T-shirt. Dessutom kan du nästa sommar visa alla på stranden att du säger Nej till olja från Amazonas.
Köp den här: https://www.teezily.com/olja-nej-tack
Kichwa-folket i Sarayaku
I centrala ecuadorianska Amazonas, lever i Sarayaku-samhället cirka 1200 Kichwa som har en av de mest framgångsrika historierna av att försvara sitt territorium från resursutvinning.
Liksom i de flesta fall av Amazonas befolkning, har deras land delats upp i olika oljekoncessions-block. Block 23 ligger på deras territorium, och beviljades det argentinska företaget CGC år 1996. CGC har varit operatör i blocket med en andel på 50%, medan dess affärspartners i blocket har kommit och gått på grund av koncessionens pågående tvist. Människorna i Sarayaku har varit orubbliga i sitt motstånd mot oljeutvinningen, men regeringens påtryckningar och det aggressiva företagets intrång har lett till många konfrontationer.
År 2003 förde Sarayaku sin sak till den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter som formellt erkände ett antal kränkningar mot dem, bland annat i fallet där fyra lokala ledare gripits av den ecuadorianska militären och torterades av militär och polis på en oljeanläggning ägd av CGC. Kommissionen utfärdade förebyggande åtgärder för att den ecuadorianska regeringen skulle sanera området från omfattande sprängämnen som blivit kvar efter företagets misslyckade försök att genomföra seismiska tester.
I ett försök att skrämma folket i Sarayaku via brutala åtgärder, blev flera medlemmar våldsamt attackerade av militär på deras väg för att fredsprotestera. Trots detta lät de sig inte tystas och protesterna fortsatte. Trots fortsatta övergrepp har representanter för Sarayaku framgångsrikt begärt, av den interamerikanska domstolen år 2004, rättigheterna att utfärda provisoriska åtgärder till den ecuadorianska regeringen. För närvarande håller CGC fortfarande en andel på 50% tillsammans med företaget ConocoPhillips. Båda håller dock samtal med regeringen för att eventuellt avsluta sina kontrakt.
Amazon Watch har länge stått bakom de ansträngningar som Sarayaku gjort för att förhindra oljeutvecklingen i sina förfäders landområden. Ett bevis på styrka och motståndskraft hos Kichwa-folket är att Sarayaku haft betydande framgång där de upprepade gånger avhyst oljebolag från regionen. Block 23, som ligger över en väsentlig del av deras territorium och för närvarande ägs av ConocoPhillips, har bytt ägare flera gånger under de senaste femton åren.
Kampen för marken fortsätter och utan vår hjälp, kanske människorna i Sarayaku inte klarar att försvara sig längre. Hjälp oss hjälpa dem genom att donera.
#NoDAPL
Dakota Access Pipeline (DAPL), är en planerad underjordisk oljepipeline på 1825 km som kommer att sträcka sig över flera delstater i USA. Detta är en stor risk för miljön och den inkräktar på urfolkens territorier i Dakota.
Amazon Watch står i solidaritet med de urfolk (och vanliga människor) som tröttnat på att energibolagen ignorerar både deras inverkan på miljön, men även urfolkens rättigheter.
Läs denna artikel från vår internationella sida:
Global Solidarity from the Amazon to Standing Rock
#NoDAPL
Nej till råolja från Amazonas
Vad händer i Peru?
I peruanska Amazonas, som har den fjärde största vidden tropisk regnskog i världen, bor tusentals urfolk som talar ett dussintals språk. Här lever några av de sista grupperna med liten eller ingen direkt kontakt med omvärlden. Tragiskt nog har nästan tre fjärdedelar, sedan 2003, av peruanska Amazonas tagits över av den internationella oljeindustrin där den med högst bud får bruka marken.
De sista tillflyktsorterna för ursprungsbefolkningar som lever i frivilligt ”utanförskap” är nu under allvarligt hot med nordamerikanska oljebolag i spetsen. För ursprungsbefolkningar som är beroende av fiske, jakt och skogsprodukter, hotar detta berövande av landområden att abrupt förinta deras traditionella levnadssätt.
Amazon Watch stödjer ursprungsbefolkningar som kämpar för att försvara sina försörjningar och sin kultur mot hot från storskalig industriell resursexploatering. Vårt arbete i Peru är inriktat främst på att pressa den peruanska regeringen och den internationella industrin att respektera ursprungsbefolkningens rättigheter, fixa det som förstörts av skadlig verksamhet, och stoppa expansionen av skadlig oljeverksamhet i Amazonas.
Aktiva Kampanjer
I peruanska Amazonas, finns det områden som kallas Block-1 AB och Block 8, varifrån oljebolagen - först Occidental Petroleum (Oxy) och nu Argentinas Pluspetrol - får sin olja. I norra Peru har detta medfört sjukdomar, undernäring och sociala störningar till ursprungsbefolkningar somAchuar, Urarina och Quechua.
Oljebolagen har pumpat olja i koncessionen sedan början av 1970-talet och fram till helt nyligen har en uppenbar förorening varit normen i områdena. Istället för att lägga pengar på att installera viss grundskyddsteknik, valde företagen att i decennier förorena området, att sänka sina produktionskostnader och maximera avkastningen för sina aktieägare. Lokalbefolkningen fick då betala priset. Förödelsen, skapad av Oxy, märks av än idag; området är späckat med gamla borrplatser fulla med giftigt avfall och förorenade floder. Amazon Watch arbetar för att stödja ursprungsbefolkningen i Block 1-AB och Block 8 för att hålla Oxy och Pluspetrol ansvariga för deras tidigare och pågående skador.
Talisman Energy i Achuar's territorium
Djupt i hjärtat av Amazonas, längs floderna Pastaza och Morona, håller det kanadensiska företaget Talisman Energy till i sin jakt efter olja. Efter att ha spenderat mer än 14 år för att bekämpa vidare planerad oljeutveckling i deras territorium - och framgångsrikt tvingat ut andra internationella oljejättar så som ARCO och Burlington Resources - är Achuar fast beslutna att försvara sitt territorium mot de hot som Talisman Energy kommer med. Amazon Watch stödjer även dem i kampen för att försvara sitt hem, kultur och försörjning mot skadorna som oljeutvecklingen medför. Detta genom att utnyttja internationella medier, grassrot-organisationer och aktieägare för att tvinga Talisman att respektera Achuar's vädjan att leva i ett område fritt från olja.
ConocoPhillips och Repsol i Amazonas
En stor del av norra peruanska Amazonas täcks av oljekoncessioner som överlappar områden med extrem ekologisk och kulturell känslighet, inklusive områden som ockuperas av ursprungsbefolkningar som råder i frivillig avskildhet från det ”moderna” levnadssättet. På grund av de allvarliga riskerna med oljeutvinningsverksamhet i dessa områden, arbetar Amazon Watchmed lokala ursprungsgrupper och socialt ansvarsfulla investeringsgrupper för att pressa de företag som är verksamma inom dessa områden. Detta för att rent politiskt skapa "no-go" zoner i ekologiskt känsliga områden. Huvudsyftet med Amazon Watch är att ta fram branschgemensamma policyförändringar som kan garantera respekten för ursprungsbefolkningarnas rättigheter.
Den Peruanska National Indigenous-rörelsen och Policy
Urfolken har stått inför många utmaningar under de senaste åren. Den peruanska regeringen fortsätter med en politik som marginaliserar och diskriminerar dem medan de aggressivt främjar utvinningen av naturtillgångar från inhemska traditionella områden. Efter tragiska sammandrabbningar i staden Bagua år 2009 - över nya lagar av president Alan Garcia som inlett stora förändringar i markrättigheter och skogsbruk - har fyra diskussionsrundabordssamtal inrättats för att utreda vad som hände. Dessa skall analysera den problematiska lagstiftningen, utveckla ett samrådslag och förbereda en inhemsk utvecklingspolitik. Tyvärr, reagerade regeringen, medan vissa viktiga framsteg gjordes, genom att kriminalisera inhemska ledare och deras supportrar och förneka sitt ansvar för händelserna i Bagua. Under våren 2010 godkände peruanska kongressen ett lagförslagssamråd med regeringen och ursprungsbefolkningar om alla projekt som föreslås i deras territorier. Dock vägrade president Garcia att underteckna. Garcia och hans regering har genom detta blivit osams med FN för att ha underlåtit sig att höra urfolken och uppfylla sina skyldigheter enligt internationell rätt.
Stöd vårt viktiga arbete! Allt hjälper.
En uppmaning att hålla oljan i marken
Jag går på en liten stig omgiven av ett oändligt antal träd, växter och doften av blommor. Mina lungor fylls med en ren fräsch luft när jag tar ett djupt andetag.
Mina bara fötter vidrör marken som är fuktig från gårdagens regn. Detta är mitt hem. Det är här jag växte upp. Detta är vad jag vill dela med mina barn en dag.
När jag tänker på framtiden, på mitt folk, kan jag höra skriken från floden, bergen och skogen och det fyller mig med sorg och ilska. Framtiden för denna plats är hotad. Själva kärnan till livet hotas av oljeutvinning, och jag ber till skogen för att ge mig tillräckligt mod att skydda mitt hem.
Jag kommer från Sarayaku, ett litet urfolkssamhälle djupt inne i djungeln i ecuadorianska Amazonas. Denna vecka är jag i Lima för klimatkonferensen i Förenta Nationernas COP20 för att kräva att världens ledare respektera mina förfäders rättigheter och för att skydda regnskogen.
Vi ursprungsbefolkningar använda våra resurser på ett sätt som främjar föryngring och återväxt. Vi bevarar vår kulturella identitet och vi tar hand om naturen för att säkra så att framtida generationer lugnt och tryggt kan existera i harmoni med omgivningen på samma sätt som vi gör. Men oljeutvinning skulle oundvikligen innebära slutet för våra liv och kultur. Det skulle leda till miljökatastrof och social förstörelse, och skulle bidra till de redan förödande klimatförändringarna.
Globalt är det viktigt att vi undviker att utvinna och förbränna fossila bränslen helt eftersom det är en process med konsekvenser mänskligheten måste leva med i tusentals år. Internationella klimatförhandlingarna handlar om mål för framtida utsläppsminskningar, och klimatpolitik handlar mycket om att minska efterfrågan på fossila bränslen, men världens ledare fortsätter att undvika diskussioner om hur man minskar tillgången helt. I praktiken innebär detta att politikerna låtsas vara proaktiva medan de skjuter upp ansvaret för problemet till kommande generationer. Under tiden fortsätter globala utsläpp från koldioxid att öka med stor förödelse på vår miljö.
Världens ledare måste i stället fokusera på att vända trenden av den fossila bränsleförbrukningen nu. Den internationella klimatpolitiken måste byta fokus och skapa en strategi för att lämna fossila bränslen i marken.
Många av de företag och regeringar som har makten eller anspråk på äganderätt till olje, kol och gas reserver fortsätter att utnyttja dem för att öka sin egen makt och rikedom. Att upphöra med detta och att omdefiniera denna trend kommer inte bli lätt. Men det är en utmaning mänskligheten måste våga möta. Vi måste vidta åtgärder nu.
Platser där fossila bränslen har upptäckts är belägna precis där det finns ursprungsbefolkningar. Vi kämpar aktivt mot exploatering av dessa reserver. Vi kämpar för hela mänsklighetens framtid. Därför förtjänar vi stöd från internationella samhällen. Vi har ständigt varit i framkant av kampen mot miljökatastrofer och klimatförändringar. Så varför ingår inte våra röster inte i den beslutsfattande processen vid COP20 och vid andra statliga högnivåmöten? Det är inte bara vår rätt, men det är också regeringarnas, staternas, företagens, organisationernas och andra sådana institutioners skyldighet att se till att ursprungsbefolkningar har något att säga till om när det gäller vår egen framtid.
Vinden svarar min bön med en mjuk viskning. Träden gungar försiktigt, fåglarna börjar sjunga, och min kropp fylls med styrka. Jag kan höra bruset från floden som säger till mig att fortsätta kämpa på eftersom mina förfäder gick denna väg, jag går denna väg, och det är ett arv som jag är skyldig min kommande barn. Det är därför jag inte kan tillåta att denna plats förstörs.
När jag går genom skogen ser jag skönheten som omger mig, och jag kan inte sluta fråga mig själv: Vad är poängen med att förstöra ett paradis bara så du kan förstöra världen?
Nina Gualinga är en ung ledare från Sarayaku. Nina representerade de unga från Sarayaku vid den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter i San Jose, Costa Rica, samt vid flera olika internationella evenemang. Nina delar sin tid mellan Sverige och Sarayaku. Hon studerar mänskliga rättigheter på ett universitetet i Sverige och sitter i styrelsen för Amazon Watch Sverige.