Peru
Amazon Watch
”Alternativ utveckling” i peruanska Amazonas: ...

Under de senaste årtiondena har den Peruanska delen av Amazonas blivit en hotspot för kokaodling. Narkotikahandlare i den regionen har visat villighet att skövla regnskogen och att mörda vem som helst för deras egen vinst.

,

Hoten mot Amazonas: Sojaindustrin

,

Soja är en mångsidig gröda som används till allt från livsmedel, kemisk-tekniska produkter och djurfoder inom köttindustrin. Samtidigt har soja en mörk baksida. Den storskaliga sojaproduktionen bidrar till bränder och skogsskövling, föroreningar och brott mot mänskliga rättigheter. Alltför ofta lämnar dessa varor en gissel av kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförödelse som hotar framtiden för Amazonas och urfolken.

Foto: Naturskyddsföreningen

Bakgrund

Sojabönan är en baljväxt som tillhör släkten ärtväxter och har sitt ursprung i Östasien där den har odlats i tusentals år. Idag är sojabönan en av världens mest använda grödor, känd för sin rika protein- och oljehalt. Soja har en mångfaldig användning, både inom livsmedels- och kemiteknikindustrin. Den återfinns inte bara i matprodukter, utan även i biodiesel, tvål och kosmetika. Sojalecitin är en av de vanligaste tillsatserna som utvinns från soja och återfinns i processerad mat som exempelvis choklad och smoothies. 

Trots dess breda användningsområden är det endast en liten del av sojan som konsumeras direkt som mat, framförallt i Asien. Majoriteten av soja används idag som djurfoder för att föda upp betesdjur inom köttindustrin, till exempel i ägg och kyckling. Ekologiska produkter består däremot av mindre soja och är dessutom bättre för miljön än konventionellt odlade produkter.

Det är med andra ord en ökad efterfrågan på kött som till störst del ligger bakom skogsavverkningen och sojaplantager, inte sojaprodukter. Faktum är att soja används i mycket större mängder för att producera köttprodukter än sojaprodukter. Efterfrågan på mejeriprodukter och energigrödor för biobränslen är två andra faktorer som driver på den ohållbara sojaodlingen.

Idag står soja för cirka 90% av den globala produktionen av baljväxter och är en av de mest odlade grödorna i världen. Sojabönor odlas främst i Brasilien, USA, Argentina, Kina, Indien och Paraguay. På senare år har det dock skett en ökning av sojabönors odling i andra regioner, inklusive delar av Europa. På grund av att soja bidrar till avskogning i andra länder, identifieras sojabönan som en riskgröda enligt EU.

Köttindustrin

Foto: VegNews

Köttkonsumtionen är en av de främsta orsakerna till att sojaproduktionen under de senaste 50 åren har tiofaldigats. Mellan 75-80% av världens soja används som djurfoder för att föda upp djur inom köttindustrin. Köttkonsumtionen är därför en av de främsta drivkrafterna till att regnskogen i Amazonas skövlas, för att skapa sojaodlingar och betesmarker åt djur. Endast en liten andel, omkring 7%, används för att tillverka växtbaserade produkter som tofu, sojamjölk, sojasås och tempeh. 

Under de senaste 2 decennierna har arealen för sojaodlingar i Sydamerika fördubblats och i Brasilien har den tiodubblats. Kina, världens största importör av soja, har under denna period ökat sin sojaimport med hela 2000 procent. Under 2019 täckte Sydamerikas sojaodlingar en yta på 551 000 kvadratkilometer, vilket är betydligt större än hela Sverige. 

Majoriteten av företag som använder djurfoder påstår sig vara hållbara och avskogningsfria, vilket inte alltid är fallet. Det finns ingen garanti på att företag inom leveranskedjorna av soja inte bidrar till olaglig avskogning. Ungefär 20 procent av soja som importeras från Amazonas till EU kan ha en koppling till skogsskövvling.

Brasiliens boskapsbesättning överstiger 200 miljoner djur och genererar 123 miljarder dollar årligen. Om världen fortsätter att tillhandahålla en marknad för dessa råvaror, kommer dessa industrier expandera verksamheten till nackdel för skogsskydd och urfolkens markrättigheter. Faktum är att en studie av europeiska forskare fann att en sjättedel av de koldioxidutsläpp som orsakas av EU-konsumenternas kost kan kopplas direkt till avskogning i tropiska skogsländer.

"Som konsumenter visar dessa fynd att vi kan sätta press på marknaden genom att ändra våra konsumtionsmönster.”

— Christian Poirier, Amazon Watch


Genom att välja rätt kött från företag som inte producerar sin soja i Sydamerika, kan vi som konsumenter tillhandahålla en mer hållbar sojaproduktion.

Finansieringens roll i soja- och boskapssektorer

Foto: World-Grain

En ny rapport från Amazon Watch visar hur företag som bidrar till förstörelsen av den brasilianska Amazonas öppet handlar med och tar emot finansiering från en rad företag och stora investerare i Europa och Nordamerika. Även om dessa producenter av sojaexport har dokumenterade kopplingar till illegal avskogning, korruption, slavarbete och andra brott, gör de ändå affärer med investerare och företag baserade i länder som är Brasiliens tre största handelspartners: Kina, Europa och USA.

Utländska investerare har ett enormt inflytande över vad som händer i Amazonas. I synnerhet stora banker och stora investeringsbolag spelar en avgörande roll och tillhandahåller miljarder dollar i utlåning, emissionsgarantier och eget kapital i investeringar till soja- och boskapsföretag. Detta gör det möjligt för jordbruksföretag att upprätthålla och utöka verksamheten, vilket orsakar ytterligare förödelse för Amazonas. Många amerikaner och européer har i sin tur en direkt andel i dessa finansiella institutioner, antingen som aktieägare, kunder hos storbanker eller genom pensionsfonder som förvaltas av kapitalförvaltare. Faktum är att kapitalförvaltare som BlackRock har betydande makt över hur tillgångar fördelas och hur aktieägarnas röster bestäms.

JBS

JBS är ett brasilianskt matbolag som är det största köttproduktionsföretaget i världen och även den största exportören av nötkött. JBS har en mörk historia av korruption, mutor och misstankar om att ruttet kött har exporterats genom mutor. Företaget har 35 anläggningar spridda i 10 brasilianska stater, som inkluderar flera av landets stater som ligger inne i Amazonas.

BlackRock

BlackRock är världens största investeringsföretag och har investerat 408 miljoner dollar via diverse fonder och i Brasiliens topp tre köttföretag som är verksamma i Amazonas. Den största investeringen är i JBS. BlackRock är en av världens största orsaker till de klimatkaos vi befinner oss i. De har investeringar i de tjugofem största företagen associerade med skogsskövling i tropiska regnskogar i bland annat Latinamerika. Det är från dessa företag, JBS/BlackRock, som företaget Norvida säljer oxfileér till våra matbutiker i Sverige.

Cargill

Cargill är en av världens största råvaruhandlare som fortsätter att vara en av de sojahandlare som är mest exponerade för risker med att vara inblandad i avskogning. År 2018 var dem den näst största sojaexportören bland sojahandlare i de 15 kommuner med störst yta av sojafält som tillhör gårdar kopplade till illegala avskogning i delstaten Mato Grosso.

Hoten mot miljön

Foto: Greenpeace

Amazonas utgör cirka 10% av världens arter och regnskogen hjälper till att reglera det globala klimatet. Här lever miljontals urfolk från ca 400 olika urfolksgrupper som värnar om den livsviktiga regnskogen.

Odlingen av soja är en av de största orsakerna till skogsskövvling i Amazonas. För att ge plats åt sojaodlingar omvandlas och förstörs skogsområden, gräsmarker och savanner till jordbruksmark. Sojaplantager bidrar även till föroreningar av vattendrag och jorderosion. Förändringen i markanvändningen har lett till att regnskogen nu släpper ut mer koldioxid än vad den lagrar. Detta har förödande konsekvenser för klimatet, vilket har visat sig i form av färre regnperioder och stigande temperaturer. 

Eftersom soja är en krävande gröda används många resurser som exempelvis energi, vatten, jordbrukskemikalier och jord. Jordbrukskemikalier används inom sojaproduktionen och är ett av de främsta hoten mot miljön. Kemikalierna orsakar markförorening, försämrad vattenkvalité och förluster av biologisk mångfald. När ekosystem förstörs förlorar vi livsavgörande ekologiska tillgångar, allt från rent vatten och hälsosamma jordar till pollinering. Den industriella sojaproduktionen innebär även att infrastruktur expanderas, exempelvis i form av transportförbindelser som vägar och arbetsanläggningar. Detta bidrar i sin tur till ytterligare förlust av värdefulla ekosystem.

I Brasilien är soja den ledande exportvaran, vilket är en av landets främsta drivkrafter för avskogning. Av de 981 000 bränder som inträffade i Brasilien mellan juli och oktober under 2019, inträffade hälften i områden där köttpackningsföretag och sojahandlare gjorde sina inköp. Det har blivit uppenbart att bakom bränder och avskogning finns det starka ekonomiska intressen, framförallt inom boskapsodling och sojaproduktion.

En rad åtgärder har gjorts för att förhindra katastrofala skogsförluster. En av dessa åtaganden är Brasiliens moratorium för soja (ASM), ett avtal där råvaruhandlare gått med på att undvika inköp av sojabönor som odlats på områden som avskogats efter 2008. Syftet med detta åtagande har varit att motverka avskogning i Amazonas. Trots att detta moratorium har visat sig ha framgångar är problematiken med sojaindustrin långt ifrån löst.



Hoten mot urfolken

Sojaplantager har även förödande konsekvenser för människor, eftersom förstörelsen av regnskogen också har en social påverkan. Amazonas är hem för över 400 urfolksgrupper som förser dem med mat, tak över huvudet, bränsle, mediciner och försörjning.

Den storskaliga produktionen av soja i främst Sydamerika har exempelvis lett till att markägandet utgörs av endast ett fåtal aktörer. Urfolkssamhällen som traditionellt varit beroende av skogen för sin försörjning berövas sina rättigheter till marken när den omvandlas till jordbruksmark eller betesmark. Detta har resulterat i allvarliga markkonflikter och en minskning av arbetstillfällen i samband med en mekanisering av jordbruket. I samband med markexploatering förekommer det även tvångsarbete och slavarbete. Dokumentationer kring slavarbete som gjorts av Greenpeace i Amazonasregionen har visat att arbetare ifråntagits sina papper och blivit tvingade till att arbeta.

I delstaten Pará, Brasilien har Cargills verksamhet i Tapajósflodens region och byggandet av ett hamnkomplex med kapacitet att transportera 5 miljoner ton spannmål per år, identifierats som en avgörande faktor i tillväxten av sojabönsproduktion i området. Detta har i sin tur anstiftat lokala marktvister och ökat socialt och miljömässigt tryck på urfolksmarker. 

Ett exempel på en tvist är en inom territoriet Munduruku do Planalto Santareno Indigenous Territory – där processen pågått i mer än ett decennium. 607 urfolksgrupper som bor i territoriet är omgivna av bland annat sojaåkrar och rancher, och har varit måltavlor för ständigt hot från bönder och markrövare. Utöver detta lider de av bekämpningsmedlens inverkan på deras grödor, förorening och nedslamning av floder och bäckar i området. 

“När det kommer till soja ser vi att avskogningen ökar mer och mer för att ge plats åt [grödan]. Som ett resultat torkar våra floder och bäckar ut. Vi, urfolken, gör inte sojasoppa, matar inte våra barn med soja. Vi ser många sojaplantager; ibland finns det 100 tusen hektar per ägare.... Mer och mer mark och avskogning — de söker mer och mer mark. Över hela regionen där Cargill är verksamt förstör de miljön runt dem och kör bil ut eller hotar urfolken som bor där.”

— Alessandra Munduruku

Med en växande trend av landinvasioner i Brasilien, rapporterar urfolk och andra landsbygdssamhällen, en dramatisk ökning av konflikter som härrör från försök att utöka plantager och boskapsrancher till deras marker. "Om saker och ting kommer att förändras kommer vi att behöva hjälp", säger Sônia Guajajara, koordinator för APIB.  

“Så vi ber internationella konsumenter bojkotta brasilianska jordbruksprodukter tills den brasilianska regeringen tar upp frågan om urfolkens markgränser och våldshandlingar mot urfolk. Vi vill ha fred, så att vårt folk kan leva ett rättvist och värdigt liv.”

— Sônia Guajajara

Avskogningen påverkar även småbönders försörjningsmöjligheter, vilket i sin tur hotar urfolkens försörjning och levnadssätt. Dessutom ökar det risken för smittsamma sjukdomar som exempelvis Malaria bland lokalbefolkningen. Människor som protesterar löper stor risk att misshandlas, kidnappas eller dödas. Sojaodlingar bidrar även till spridningen av enorma mängder giftiga bekämpningsmedel och kemikalier. Vid läckage sprids det ut i vattendrag och naturområden, vilket i sin tur skadar naturen och människors hälsa. I en studie som gjordes i Mato Grosso utfördes 62 testprover på kvinnors bröstmjölk, vilket visade spår av en eller flera giftiga jordbrukskemikalier enligt WWFs sojarapport 2014.

Sojaodlingens negativa påverkan på lokala jordbruksområden innebär att fler bönder behöver använda sig av bekämpningsmedel för att skydda sina egna grödor. En del av de bekämpningsmedel som används i Latinamerika är förbjudna i EU och många andra länder. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen och majoriteten av sojan som odlas där är genmodifierat.

Foto: Mongabay

Sveriges påverkan på sojaodling

Den svenska konsumtionen av animaliska livsmedel har en direkt koppling till sojaodlingar, särskilt i Sydamerika. Brasiliansk soja används framförallt som foder till svenskproducerade kycklingar, grisar och kor. Det är en tydlig indikation på hur vår konsumtion påverkar jordbrukspraxis på andra sidan jorden. Den svenska livsmedelsmarknaden behöver ta ansvar och ställa krav på en mer hållsam sojaproduktion. 

Enligt rapporten “Forests on Fire” av Fair Finance Guide, bidrar Sveriges sju största banker till investeringar och lån riktade till företag inom kött- och sojaindustrin. Dessa banker är Nordea, Danske Bank, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Länsförsäkringar och Skandia. Med ett belopp på 11,5 miljarder kronor, har dessa banker investerat och finansierat i företag som bidrar till avskogningen i Amazonas. Nordea står för nästan hälften av dessa investeringar.

Flera europeiska matvarukedjor har beslutat sig för att sluta sälja köttprodukter från Brasilien på grund av dess kopplingar till avskogning. Bojkotten av brasilianska köttprodukter är ett resultat av en uttömmande rapport från 2021 skriven i samarbete mellan Reporter Brasil och Mighty Earth, som genom en undersökning av specifika fall har visat hur JBS köper boskap som betat på illegalt skövlade regnskogsområden. Bloomberg har under 2022 även publicerat en uttömmande artikel gällande hur nötkött driver på avskogningen av Amazonas. De har specifikt fokuserat på JBS, köttföretaget som ofta framställer sig själva som en miljöhjälte, men som bär en stor roll i att Amazonas nu nått sin tippningspunkt.

Företaget Norvida levererar även en stor del av allt kött till svenska matvarujättar. Norvida skiftar mellan att vara den tredje och femte största importören av JBS produkter till Europa som de sedan säljer vidare till Coop, Hemköp, ICA m.fl. Även om det stämmer att de produkter de importerar inte kommer från avskogade områden går det tyvärr inte att garantera.


Certifierad soja 

Att en sojaprodukt är certifierad innebär att sojaodlingen är kontrollerad och lever upp till en mängd hållbarhetskriterier som bland annat omfattar; hänsyn till natur, miljö och lokalsamhället, goda villkor för arbetare och ansvarsfull användning av jordbrukskemikalier. Det är även viktigt att sojaodlingar inte påverkar områden som anses ha höga sociala- eller naturvärden.

Round Table on Responsible Soy (RTRS) eller ProTerra Foundation är exempel på certifieringar som ställer krav på en ansvarsfull produktion av soja. Detta är certifieringar som företag och offentlig sektor kan använda sig av vid köp av soja, båda direkt och indirekt.

Amazon Watchs arbete

Vi arbetar för stärkandet av urfolkens rättigheter, och arbetar med lokala urfolksorganisationer och urfolk som blir utsatta för kränkningar av deras rättigheter.

Vi efterforskar och undersöker vilka aktörer som bidrar och medverkar direkt eller indirekt till att skada regnskogen och urfolken. Vi bedriver också lokala och internationella kampanjer för att sätta press på lagstiftare och ledande finansiärer att sluta bidra till förödandet av Amazonas och kränkningar av urfolken. 

Amazon Watch Sverige driver kampanjen #FrågaFörFörändring där vi uppmanar alla konsumenter att fråga om köttets ursprungsland på era restaurangbesök. Genom att använda vår konsumentkraft och ställa krav på de som ansvarar för maten vi äter kan vi göra skillnad.

Läs bland annat dessa kampanjer och rapporter gällande: 

Rapporten Complicity In Destruction, som avslöjar hur ett nätverk av ledande internationella finansinstitut är länkade till konflikter på urfolksterritorier, illegal avskogning, markrofferi, försvagat miljöskydd, samt produktion och export av konfliktvaror. Länk: 2020-complicity-in-destruction-3.pdf (amazonwatch.org)

Vår kampanj om köttindustrin och Sveriges inblandning i Amazonas förstörelse. Länk: Amazon Watch Sverige - Avskogning på Menyn

, , ,

Styrka i enhet: MarAmazonía Alliance tar sig an Petroperú under deras största raffinaderi

, , ,

En kampanjledares redogörelse för det banbrytande mötet i MarAmazonía-alliansen

På ett flygplan på väg till staden Talara på Perus norra kust fyllde torrlagda berg utsikten över Mary Mijares lilla flygplansfönster. Hon frågade hennes kollega Ricardo, som också arbetar för Amazon Watch, om området brukade vara täckt av någon sorts skog eller grönska. Det var i det förflutna sa han: torra skogar som anpassade sig i denna region brukade existera. Men nu, på grund av uppvärmningen och den genomgripande utvinningsindustrin som olja, återstår bara ett torrt landskap.

Planet var snart påväg att landa. Det var då Mary kunde urskilja en figur på avstånd som befann sig bredvid det vidsträckta Stilla havet: en gigantisk struktur, med oändliga pelare och pipor som spyr ut svart rök. Den stora, dystopiska strukturen framstod större än den omgivande staden som bleknade i jämförelse i storlek. Den hotande figuren var Petroperús Talara-raffinaderi.

Som finanskampanj-förespråkare under det senaste året har en av Marys huvudroller varit att stödja vår “End Amazon Crude-kampanj”, och arbeta med att stoppa ny finansiering för det statliga oljebolaget Petroperú. Detta var första gången som hon besökte Perú.

Hon hade två huvudskäl till sitt besök: För det första att stödja mötena i MarAmazonía-alliansen inför en aprildelegation på väg till USA. För det andra för att besöka Petroperús oljeverksamhet i staden Talara och oljeplatser i Cabo Blanco, båda belägna på landets norra kust.

MarAmazonía-alliansen

MarAmazonía-alliansen trotsar geografiskt många odds, en allians som däremot är till del för jorden och mänskligheten. "Mar" på spanska betyder havet, medan "Amazonía" syftar på Amazonas. Alliansen består av hantverksfiskeskrån som bor på Perus norra kust, påverkade av nuvarande och tidigare platser för oljeborrning till havs, samt tre urfolksnationer från den peruanska Amazonas – Wampís, Achuar och Chapra Nations – vars landområden nu är i fara för oljeexploatering av Petroperú.

Trots bergskedjan Anderna och hundratals mil som separerar dem, har båda samhällena i MarAmazonía-alliansen drabbats av effekterna av giftig oljeförorening. Dessa föroreningar sträcker sig över decennier och har ännu inte erkänts eller kompenserats av staten. Dessutom möter ledare från dessa samhällen ökade hot för sitt pågående motstånd.

Möjligheterna till denna industri, särskilt Petroperú, kommer från Globala Nord – det vill säga finansiella institutioner som banker från USA och Europa, som ironiskt nog förespråkar rättigheter och klimatåtaganden. Dessa banker inkluderar JPMorgan Chase, Citi och Bank of America. MarAmazonía-alliansen som ska åka till USA i april för att konfrontera banker om sin finansiering av Petroperú, ser ut att minska denna penningpipeline för gott.


Raffinaderier och oljans giftiga arv

När Amazon Watch-teamet landade i Talara begav de sig till vandrarhemmet tillsammans med Olivia Bisa (Chapras president), Senar Irar (President för Achuar), och Neil Encinas (en vald representant från Wampís). Ju närmare de kom, desto tydligare kom raffinaderiet fram. Det låg bredvid staden, där lokala butiker, bostäder och restauranger fanns. Barnen tränade en traditionell dans från Anderna, med snabbt fotarbete och musik med ett stadigt slag när de giftiga ångorna fyllde luften.

"Välkommen till oljehuvudstaden Peru", sa Vladimir, en annan kollega till Mary. Det visar sig att staden Talara var platsen där en av de första oljekällorna borrades i hela Sydamerika, som sträcker sig tillbaka ända från 1863. Oljans giftiga arv var uppenbart.

Platsen liknade den i Marys hemstad i Richmond, Kalifornien (USA), dit hon immigrerade till i ung ålder. Beläget i Richmond finns ett annat monstruöst raffinaderi – Chevron-raffinaderiet – där råolja från den ecuadorianska Amazonas sannolikt raffineras. Denna stad är hem för migrerade familjer som kommer till USA för att leva ett bättre liv. Istället får människor luft som förgiftar deras kroppar för resten av livet, vilket orsakar kroniska hälsoproblem och i värsta fall högre sannolikhet för livshotande sjukdomar som cancer.

Den nuvarande oljeföroreningen i Talara, utöver raffinaderiets oavbrutna föroreningar i regionen, är sannolikt kopplade till dessa negativa hälsoeffekter. Allt medan Petroperú fräckt hävdar att de producerar "hållbara fossila bränslen." Bankrepresentanter köper förstås detta narrativ.


Staden Talara: Ja till livet, Nej till olja

Den första uppsättningen av aktiviteter i Talara var en samhällsförsamling bestående av MarAmazonía, det peruanska civila samhället och samhällsmedlemmar, som varierade i alla åldrar. Församlingen omfattade cirka 100 till 150 deltagare och ett fullspäckat program för dagen.

Diskussionspunkter inkluderade att tala om kopplingarna mellan affärsbanker och försäkring till Petroperú. Efter Marys presentation, osäker på om det hon hade presenterat var till minsta hjälp, reste sig en handfull ungdomar upp och började citera siffror över de tusentals oförberedda oljeutsläppen och brunnarna i deras stad. De tackade henne sedan för att ha delat informationen. Mitt under detta sa en ung flicka: "De här bankerna finansierar mordet på vårt folk."

De som var i rummet diskuterade lokala, nationella och internationella strategier för att inte bara bekämpa fler oljeaktiviteter från att förstöra deras försörjning, utan också för att uppnå sanering från regeringen för tidigare skador från oljeverksamheter. Med en hård men jordnära närvaro betonade Olivia Bisa att de inte får vara rädda. Hon har själv varit målet för hot och kriminalisering för sin aktivism mot Petroperú. Hennes uttalande och ledarskap fick stark genklang hos de i rummet.

Församlingen skapade mycket entusiasm, och det samlades samhällsmedlemmar som började göra skyltar som förberedelse för en protest vid Talara-raffinaderiet. Det hela började med att de äldre aktivisterna ledde laddningen, följt av Olivia, Senar och Neil, som höll en stor banderoll där det stod "Ja till livet! Nej till olja!". Dessutom ropade de också lekfullt "Ja till ceviche, nej till olja!". Detta var ett humoristiskt bevis på deras kärlek till ceviche, hur mat representerar livet och det brinnande motståndet mot olja och de som finansierar den. Den efterföljande protesten var spännande: en uppvisning av solidaritet som föreställer sig en framtid fri från olja och utvinning.


Cabo Blanco och havet

Den andra raden av programrelaterade händelser var i staden Cabo Blanco, en timmes bussresa eller två från Talara. Staden är stolt känd för många lokalbefolkningar som inspirationen till Ernest Hemingways "The Old Man and the Sea", och den var en gång känd som en hotspot för biologisk mångfald. Oljeutvinning och förorening har dock drastiskt påverkat den marina miljön, och därefter fiskesamhällen som är beroende av den för att försörja sig. Liknande kontaminering förekommer i hela det peruanska Amazonas.

När Amazon Watch-teamet närmade sig staden blev havet synligt igen, och det syntes även små prickar ovanpå vattnet. Dessa prickar långt borta var rester av tidigare borrplattformar till havs, omgivna av fiskebåtar. Lite eller ingen olja utvanns framgångsrikt från dessa platser, men Petroperú hoppas kunna installera nya. Här skulle Amazon Watch träffa stadens hantverksfiskesamhälle och genomföra demonstrationer på båtar till havs.

MarAmazonía-alliansen och urfolkens delegater höll banderoller mitt ute på havet, med oljeplattformarna till havs bakom sig. De ropade "MarAmazonía! Fri från olja!". När demonstrationen avslutades kom de tillbaka till stranden, med en outtalad konsensus om att arbetet fortsätter härifrån.


Var passar du in i berättelsen?

Nu när Mary är tillbaka i USA, ekar fortfarande orden från en äldre kvinna i församlingen i hennes hjärta och sinne: "Vi har levt under dessa förhållanden i åratal – till och med årtionden – och hoppas att något förändras. Jag hoppas att det ni gör inte bara är prat."

Mary visste att hon inte var den enda avsedda mottagaren av det meddelandet. Det var snarare riktat mot Mary, Amazon Watch och alla som läst den här artikeln nu. Att stödja våra inhemska partners och MarAmazonía-alliansen i att hålla dessa banker ansvariga är där du passar in i historien.

MarAmazonía-alliansen skickade nyligen ett brev till världens största amerikanska banker. De fördömde en ny finansering för upp till 1 miljard dollar för Petroperú, utöver företagets befintliga 6,5 ​​miljarder dollar i skuld för deras Talara-raffinaderi. JPMorgan Chase och Citi, två av de största finansiärerna av fossila bränslen över hela planeten, var kopplade till denna potentiella finansiering. Under tiden som Petroperú blir allt mer desperata efter kontanter för att försörja sig, försöker alliansen träffa bankerna igen i slutet av april – den här gången med högre rankade chefer som har mer beslutsfattande makt.

I solidaritet med urfolksnationerna och MarAmazonía-alliansen, skicka ett meddelande till banker till stöd för urfolksnationer som kräver ett slut på finansieringen av Amazonas förstörelse!

, , ,

Aktivister kraschar kanadensisk gruvkonferens för att fördöma Amazonas förstörelse

, , ,

Årets konferens för Prospectors and Developers Association of Canada (PDAC) avslutades den 6:e mars och markerade slutet på världens största sammankomst för gruvbolag, investerare och statliga myndigheter. Konferensen avslutades kraftfullt när brasilianska, ecuadorianska, kanadensiska och amerikanska organisationer och samhällen bröt företagsdekoren och tog en djärv ståndpunkt och fördömde hoten och förödelsen som orsakats av gruvbrytning i Amazonas.

Med en enad röst riktade Amazonas urfolksledare och deras allierade strålkastarljuset på Belo Suns guldgruva Volta Grande i Brasilien och Solaris Resources koppargruva Warintza i Ecuador. Dessa fall belyser Kanadas roll när det gäller att möjliggöra de skadliga metoderna för landets inflytelserika gruvsektor.

Amazon Watch fick möjligheten att resa till Toronto för att bevittna spektaklet av PDAC i första hand, där industristödjare presenterade fördelarna med gruvdrift utan att överväga dess inneboende risker. Industristödjare menar att de vill gräva allt djupare för att möta den ökande globala efterfrågan på mineraler, särskilt mineraler som vi får höra är avgörande för omställningen av ren energi. Tillsammans med allierade på gräsrotsnivå och meddelanden från våra partners i Amazonas var Amazon Watch där för att låta dem veta att världen inte kan ta sig ur klimatkatastrofen. Amazonas och dess skogssamhällen får inte bli ännu en offerzon för det rovgiriga beteendet hos gruvsektorn.

Ecuadors president Noboas sista minuten-beslut att resa till Kanada var helt klart ett försök att främja en ny era av gruvdrift för landet. Det var första gången han deltog, och hans närvaro och budskap under "Ecuador-dagen" var avsedd att lugna investerarnas oro över landets nuvarande säkerhetskris och de senaste motgångarna som gruvsektorn ställs inför. Troligen i hopp om att positionera landet som en viktig gruvdestination. Regeringstjänstemän undvek däremot att nämna faktumet att 12 av landets viktigaste gruvprojekt möter juridiska utmaningar, oppositioner eller är förlamade – mycket på grund av bristen på gratis, tidigare och informerad konsultation och samtycke från urfolk som påverkas av projekten.

Några dagar innan Noboas presentation, med stöd från Amazon Watch, lämnade Shuar Arutum People (PSHA) in ett klagomål till British Columbia Securities Council över Solaris Resources underlåtenhet att kontinuerligt avslöja viktig information till aktieägare. Orsaken ligger i PSHA:s kontinuerliga avslag på deras Warintza-koppar gruvprojekt.

"Vi vet att regeringen är i Kanada och försöker teckna avtal med gruvbolag, men det har inte varit något samråd för Warintza-projektet. Projektet bryter mot den ecuadorianska konstitutionen och våra rättigheter. Låt det vara känt att vi inte har gett vårt samtycke,” säger Jaime Palomino, PSHA-president.

För att motverka PSHA hade Solaris kämpat för att få inhemska ledare att vara gynnsamma för deras verksamhet, i ett försök att presentera en fasad av social licens att verka i. Den här tveksamma ansträngningen omfattades av PDAC, där deltagarna ofta förbiser branschens verkliga effekter. PSHA förblev dock beslutsamma mot president Noboas optimistiska skildring och Solaris försök att presentera en fasad av miljöansvar, vilket fick president Palomino att motbevisa de.

Under PDAC:s "Brazil Mining Day" såg vi den brasilianska gruvmyndighetens försök att positionera Brasilien som nästa “guldgruva” inom kritiska mineraler. De hävdade att "gruvdrift kan bli lika stor i Brasilien som jordbruksnäringen”. En sådan jämförelse med Brasiliens destruktiva jordbrukssektor avslöjar Brasiliens växande gruvsektor som öppet eftertraktar rikedomarna i Amazonas urfolksområden och andra skyddade områden, med fruktansvärda mänskliga rättigheter och klimatkonsekvenser.

Amazon Watchs arbete inom och utanför konferensen var att rikta strålkastarljuset på katastrofen som föreslagits av Belo Suns föreslagna Volta Grande-megagruva. Både i PDAC, där Amazon Watch distribuerade organisationens faktablad "10 skäl att inte stödja gruvprojektet Belo Sun" och i en protest med allierade från Kanadas Mining Injustice Solidarity Network, kom Amazon Watch med budskapet : Belo Sun måste stoppas för flodens och dess folks framtid.

När Amazon Watch fördömde Kanadas gruvsektor med en högtalare och färgglada skyltar, konfronterades vi av deltagare på PDAC-galan som identifierade sig som gruvinvesterare och hävdade att vi var hycklare som egentligen litade på gruvdrift som alla andra. Amazon Watch stod emot deras falska påståenden och uppmärksammade gruvbolagens övergrepp på platser som Amazonas. Medan de förnekade att sådana övergrepp fanns, tystades de när Belo Sun kom upp på tal, något som de motvilligt medgav att vi hade en poäng med.

I slutändan var det därför Amazon Watch behövde dyka upp på PDAC, där våra motståndare visade upp sin rovindustri och arbetade för att öka sin makt och inflytande. Ett annat narrativ behövs – en som inte accepterar förstörelsen av världens största skog som en nödvändig biprodukt av att utveckla det moderna samhället och att bekämpa klimatförändringarna. När gruvindustrin och dess regeringsstödjare ger sig på att skörda enorma vinster i Amazonas och på urfolkens land, måste vi stå vid sidan av våra partners och hjälpa till att förstärka deras ansträngningar att trycka tillbaka.

, ,

Chevrons miljöbrott: 13 år av flykt och eskalering

, ,

På 13-årsdagen av den historiska domen på 9,5 miljarder dollar mot Chevron, kunde Ecuadors nuvarande regering förråda sitt eget folk till förmån för stora oljeintressen

Foto: Lou Dematteis

För tretton år sedan den 14 februari, skrev urfolken och andra invånare av Amazonas klimaträttvisa historia i Ecuador när de, efter 18 år av juridiska strider, vann en dom på 9,5 miljarder dollar mot Chevron Corporation.

Landmärkesmålet väcktes först under året 1993, och det var en av de första gångerna någonsin som drabbade samhällen tog sig an ett oljebolag och vann en domstolsdom av denna typ. Chevron förklarades skyldig i domstolen de valde och till stor del baserat på sina egna bevis för att ha medvetet släppt ut över 16 miljarder liter cancerframkallande giftigt avfall i norra Ecuadorianska Amazonas, vilket lämnat nästan 1 000 pooler av avfall som sammanlagt uppgår till ett område av storleken av ön Manhattan. Cirka 30 000 ecuadorianer drabbades (många fler sedan dess), och det anses allmänt vara en av de värsta oljerelaterade miljökatastroferna i historien.

Även om den 14 februari är en historisk dag på grund av den aldrig tidigare skådade segern, är frågan i sig inte "historia". För det första, eftersom avfallet fortfarande finns kvar till denna dag och kontinuerligt förgiftar vattendragen och dricks- och badvattnet för alla som bor där. För det andra, eftersom Chevron aldrig har betalat ett enda öre för saneringen. De är fortfarande "på flykt" och jagar en växande global rörelse som kräver rättvisa för Ecuador.

Vad har hänt sedan domen

Under de 13 år som gått sedan domen, gjorde Chevron över 200 miljarder dollar i vinst på sin fortsatta förstörelse av vårt globala klimat – 21 gånger det belopp som de är skyldiga. Trots detta sa de att det aldrig skulle löna sig att städa upp i Ecuador och skulle "kämpa tills helvetet fryser över och sedan slåss ut på isen." Istället har företagets chefer O'Reilly, Watson och nu Wirth spenderat över 2 miljarder dollar för att betala advokater och PR-företag att attackera sina offer. Deras advokatbyrå “Gibson, Dunn & Crutcher”, även kallad "Fossil Fuel Mob Lawyers", har förföljt advokaterna som hjälpte ecuadorierna – nämligen Steven Donziger, och förtalade alla som stod upp för de ecuadorianska samhällena och kallade dem ”medkonspiratörer” i ett bedrägeri mot oljejätten.

Till stor del avslöjat och avfärdat av stora delar av det globala samfundet som ett Chevron-bedrägeri, har Chevrons RICO SLAPP-mål istället tjänat som ett samlingsrop mot företagsattacker på miljö- och människorättsaktivister i USA. FN, EU, ledamöter av Europaparlamentet, U.S.A. Kongressen och världens största miljö- och människorättsorganisationer har kallat det som sådant.

Vad händer nu i kampen för rättvisa

Ja, Chevron har avstått från att betala domen hittills, men nätet drar ihop sig. Detta jubileum är viktigt eftersom ett av Chevrons underliggande försök att undkomma rättvisan utgör ett överhängande hot. Chevron använder sitt stora oljeinflytande för att pressa Ecuador att ignorera domen från sin egen domstol, ta på sig företagets ansvar och skicka räkningen till landets skattebetalare. Något som Ecuadors högerregering med historiska Chevronanknytningar kanske lyssnar på.

För flera år sedan, medan Chevron fortsatte sin bedrägliga RICO SLAPP-attack i amerikanska domstolar, lämnade Chevron också in ett klagomål enligt ett bilateralt handelsavtal mellan USA och Ecuador, något som de vann en utmärkelse till i sin fördel. Tvärtemot Chevrons lögner är denna internationella skiljedomsprocess inte ett domstolssystem, utan en mekanism för att tillåta företag att stämma och sätta press på regeringar. Det är därför Union of People Affected by Chevron-Texaco (UDAPT) nyligen gick till Inter-American Commission of Human Rights för att be att deras ansträngningar att söka rättvisa från Chevron skulle skyddas från olämplig inblandning av den ecuadorianska regeringen. Regeringen har ett val: försvara sitt eget omdöme genom att erbjuda sina medborgare rättvisa, eller ge efter för företagens påtryckningar.

"Idag är en bitterljuv dag för oss. Vår historiska juridiska seger räcker inte om vi inte får den rättvisa vi akut behöver och förtjänar, säger Donald Moncayo, president för UDAPT.

"Chevron är en klimaträttsbrottsling, på flykt från lagen och måste ställas till svars. Tiden rinner ut. Vi behöver städning, hälsovård och rent vatten. Det här företaget förstörde Amazonas, förorenade folket, gick till rättegång och befanns skyldigt, men det har fortfarande inte städat upp eller betalat. Vi behöver vår regering att stå upp för oss. Och vi behöver att världen står med oss, för att se till att Chevron inte står över lagen – i Ecuador, eller var som helst där det här företaget är verksamt.” - Donald Moncayo

Vad som väntas komma

Idag står Ecuador på branten på många sätt. Den senaste tidens våld och intern oro har gett president Daniel Noboa en ursäkt att fortsätta att borra stora oljefält i Yasuní nationalpark – trots den senaste folkomröstningen där en klar majoritet av hela Ecuadors befolkning högljutt krävde att den skulle hållas fri från utvinning. Den oljan, liksom mycket av den olja som redan pumpas ut ur Ecuador, är avsedd att raffineras av ingen mindre än Chevron i Kalifornien. Varje dag förblir Chevrons skuld obetald, och för att lägga förolämpning till skada, fortsätter de att lägga till vinsten på 200 miljarder dollar på bekostnad av människor och planeten. Det måste stoppas.

Drabbade samhällen i flera länder har tillägnat maj månad som "Anti-Chevron Month." Chevron har förorenat, förgiftat och attackerat frontlinjesamhällen runt om i världen som sin affärsmodell, vilket ledde till att en rapport släpptes år 2021 med titeln "Chevron's Global Destruction", som beskriver över 50 miljarder dollar som de är skyldiga samhällen och nationer över hela världen för sina mänskliga rättigheter- och miljöbrott. Chevron, erkänd som en global företagsbrottsling, blir till och med stämd av delstaten Kalifornien för miljökränkningar och bidrag till klimatförändringar, vilket innebär betydande risker för folkhälsan och miljön.

Tretton år senare har Chevron kanske inte tvingats betala, men de är inte i närheten av att bli släppta. Vi kommer inte att glömma eller stoppa jakten.

Skydda urfolkens liv i Amazonas

Foto: Chapra Nation

I hjärtat av det peruanska Amazonas står Olivia Bisa, Chapra Nations första kvinnliga president, som en ledstjärna för mod och motståndskraft.

Hennes outtröttliga ansträngningar att ta itu med de förödande oljeutsläppen som präglade hennes förfäders territorium under 2021 har gjort henne till ett mål för hot och attacker. Sedan dess har Olivia mött en påtaglig press att sluta sitt arbete, med olycksbådande dödshot och skrämmande meddelanden som anklagar henne för att hindra "företagens" intressen.

Trots dessa faror engarerar sig Olivia för att försvara sitt folk och deras land. Hon har framträtt som en kraftfull inhemsk röst som leder motståndet gentemot utbyggnaden av oljeverksamheten i det peruanska Amazonas. Olivia organiserar patruller och övervakningssystem för Chapra-nationen och arbetar obevekligt för att förhindra intrång av illegala skogshuggare i deras heliga territorier.

Olivias mod har dock fått en hög kostnad. Olivia började känna politisk press när hon började fördöma utsläppet 2021. Nu har situationen förvärrats och hon har börjat ta emot dödshot och skrämmande samtal, riktade till även hennes barn och närmaste familjemedlemmar.

Vi inser det akuta behovet av åtgärder och har därför mobiliserat “Amazon Defenders Fund” som en del av vår kampanj “Defend Earth Defenders”. Vi samarbetar kring en säkerhetsstrategi för Olivia och hennes familj och arbetar för att tillgodose offentliga skyddsmekanismer som tillhandahålls av den peruanska regeringen och FN-systemet.

Ökningen av hot mot ledare sammanfaller med nivån på sociala konflikter i området. En vecka efter de första hoten mot Olivias liv, kontaktade Chapras ledare henne för att rapportera att en grupp landinkräktare hade tagit sig in på deras territorium i en zon som flera företag också har försökt ta sig in i för att bygga nya oljekällor.

Chapra-territoriet gränsar till Achuar-nationens länder, en annan organisation som leder “Alliance of the Seven Indigenous Nations of Peru” mot oljeexploatering. Vi stöder samordning mellan människor och resten av alliansen för att förhindra ytterligare landinvasioner i deras territorier.

Olivias berättelse är en symbol för den bredare kamp som urfolken möter över Amazonas regnskog. Som den första kvinnliga presidenten för Chapra Nation utmanar hon förankrade patriarkala strukturer inom sin egen rörelse, samtidigt som hon konfronterar mäktiga krafter inom oljeutvinningsindustrin. Trots riskerna har Olivias engagemang för rättvisa och miljöskydd uppmärksammats både nationellt och internationellt.

Trots detta har Olivias tapperhet gjort henne till ett mål för dem som försöker tysta hennes röst. Splittringar som såtts av Petroperú inom samhället, tillsammans med interna och externa konflikter, hotar hennes ledarskap och hennes liv. Den senaste tidens ökning av dödshot understryker allvaret i situationen och understryker det akuta behovet av solidaritet och handling.

Som förespråkare för miljörättvisa måste vi stå i solidaritet med Earth Defenders som Olivia Bisa. Deras mod inför motgångar inspirerar oss i våra ansträngningar för att skydda urfolkens liv och bevara Amazonas regnskog.

Tiden för handling är nu. Stöd oss ​​genom att uppmana det internationella samfundet att erkänna allvaret i det våld som landförsvarare möter och att vidta avgörande åtgärder för att säkerställa deras säkerhet och välbefinnande. Tillsammans kan vi försvara Earth Defenders och värna om vår planets framtid.

, , ,

Amazonas försvarare skyddar Xingu-floden mot Belo Suns hot

, , ,

Förra månaden återvände Amazon Watch från hjärtat av Amazonas brasilianska regnskog, där det har blivit mer uppenbart än någonsin att skydda Volta Grande do Xingu-regionen. Amazon Watch ägnade tre kritiska dagar på “Gathering of the Guardians of the Xingu River on Canari Island “, och utforskade de allvarliga utmaningar som lokalbefolkningen står inför i ljuset av Belo Suns gruvprojekt.

Med över 200 deltagare, inklusive flodsamhällen, fiskare, småskaliga bönder, urfolk och socio-miljöaktivister, betonade Guardians of the Xingu Gathering, vikten av att utbyta erfarenheter och motståndstaktiker. De framhöll också behovet av att diskutera förvaltningen av Xingu-floden, en viktig livlina för många samhällen.

Denna form av organisering på marken är precis vad Kanadas Belo Sun fruktar mest, eftersom det hotar företagets hänsynslösa planer på att bryta Brasiliens största dagbrottsgruva i Xinguflodens strand. På grund av detta, har företaget valt att utföra juridiska hot mot sina motståndare genom de senaste försöken att kriminalisera Amazonas försvarare. “The Gathering” var ett nyckelögonblick för att bekräfta Amazon Watchs kollektiva motstånd och förstå verkligheten i lokala samhällen som inte bara brottas med de omedelbara konsekvenserna av den katastrofala Belo Monte vattenkraftsdammen, utan också med hotet från Belo Suns föreslagna gruva.

De rungande ropen på hjälp ekar genom Amazonas och avslöjar vattenbrist, allvarlig livsmedelsosäkerhet och de ekonomiska och hälsomässiga effekterna av miljökränkningar som målar upp en dyster bild. Amazon Watchs uppdrag var att lyssna, förstå och förespråka dem i frontlinjen.

Amazon Watch upptäckte att företag såsom Norte Energia, ansvarig för Belo Monte-dammen, ger löften som de inte håller. På grund av detta gick vi ut med en skarp varning angående Belo Sun: historien upprepar sig och samma mönster av ouppfyllda löften dyker upp, vilket indikerar på en stor sannolikhet att Belo Sun som är underfinansierade, kommer att kämpa för att upprätthålla de åtaganden som de gör.

Amazon Watchs närvaro ökar, vilket lyfter den kritiska diskussionen om hotet från gruvdrift i Amazonas. Detta hot sträcker sig bortom lokala rättigheter till den globala klimatbalansen, eftersom regnskogen spelar en avgörande roll för att reglera temperaturer och upprätthålla vattnets kretslopp.

Den federala regeringens representation var särskilt frånvarande i dialogen. Endast en tjänsteman från ministeriet för jordbruksutveckling, som hyser jordreformbyrån INCRA som olagligt hade ingått i ett avtal med Belo Sun, dök upp. Detta understryker bristen på ansvarsskyldighet och ansvarstagande från statliga organ gentemot de drabbade samhällena.

Vårt omedelbara mål är att ifrågasätta lagligheten av INCRAs avtal med Belo Sun, vars gruvverksamhet är verksamma i territorier som är avsedda för livsmedelsproduktion. I en nation som brottas med hunger, bör marktillgångar för lokal autonomi och livsmedelssuveränitet prioriteras framför ekonomiska intressen som driver Amazonas förstörelse.

Vi kommer att fortsätta hålla dessa aktörer ansvariga och betona vikten av det akuta behovet att hålla territorier fria från gruvdrift. I en kollektiv uppmaning till handling upprepar vi känslorna från frontlinjerna: Amazonas verkliga rikedom ligger inte i guld utan i att bevara den känsliga balansen som upprätthåller livet längs Volta Grande do Xingu.

Belo Sun Mining försöker kriminalisera försvarare av Amazonas 

Det kanadensiska guldgruvbolagets brottmålsprocess försöker tysta och skrämma försvarare av Volta Grande do Xingú, samhällsledare, Amazon Watch och andra miljö- och människorättsaktivister

Foto: Cícero Pedrosa Neto / Amazon Watch

I oktober förra året, i ett uppenbart försök att skrämma och tysta motståndare, lämnade Belo Sun Mineração Ltda (det brasilianska dotterbolaget till Kanadas Belo Sun Mining Corp.), in en straffrättslig stämningsansökan riktad mot mer än 30 personer. De flesta av dem var småskaliga bönder, samhällsledare, miljöförsvarare, forskare och representanter för brasilianska och internationella organisationer.

På grund av vårt långvariga motstånd mot Belo Suns planer på att hugga Brasiliens största dagbrottsguldgruva på stranden av Amazonas Xingu-flod, försöker företaget kriminalisera Amazon Watch, våra partners vid International Rivers och Movimento Xingu Vivo och lokala representanter vars levnadssätt äventyras av gruvan.

Belo Suns projekt föreslås för närvarande äga rum vid Xingu-flodens Volta Grande. Denna region i Amazonas delstat Pará har redan drabbats av massiva konsekvenser av byggandet av megadammen Belo Monte. Belo Suns motståndare förstår att företagets planer skulle förstöra det som finns kvar av ett kritiskt viktigt och unikt flod-ekosystem med fruktansvärda konsekvenser för regnskogen och de lokala samhällena som förlitar sig på Xingu för sitt välbefinnande och försörjning.

Sedan 2012 har Amazon Watch stöttat urfolkens och lokalsamhällets motstånd mot Belo Suns föreslagna gruva, och fokus har riktats på mångfalden av risker för regionens kulturella och biologiska mångfald. För att stoppa företagets planer samordnar Amazon Watch en internationell allians för att fördöma Belo Sun, pressar brasilianska och kanadensiska myndigheter att förhindra projektets godkännande och avslöja sanningen om deras rykte för investerare.

Amazon Watch är inte främmande för att bli måltavla på det här sättet, och det är därför vi är en del av Protect the Protest Task Force för att stå tillsammans med allierade som slår tillbaka mot laglig mobbning. Naturligtvis tjänar dessa taktiker bara till att stärka vår beslutsamhet och våra allierade.

Belo Suns brottsanmälan representerar ett uppenbart försök att avskräcka miljö- och människorättsförsvarare, ett förtryck som förvärras av närvaron av företagets väpnade säkerhet i territoriet. Dessutom försöker de kriminalisera organisationer som flitigt övervakar och fördömer förstörelsen orsakad av stora projekt i Volta Grande do Xingu.

Den 15 november utfärdade 25 lokala rörelser och organisationer, främst centrerade i Altamira, Pará, ett öppet brev där de fördömde kriminaliseringsinsatserna riktade mot bönder, sociala rörelser och civilsamhällesorganisationer som instiftats av Belo Sun. Det är viktigt att villkoren i detta brev stärks och återspeglas både nationellt och internationellt.

I början av december 2023 lanserade civilsamhällets organisationer en solidaritetsförklaring som bekräftade stödet för sociala rörelser, organisationer och rättighetsförespråkare som har blivit offer för kriminaliseringsförsök från företagets sida. Organisationer, institutioner och grupper kan fortfarande skriva under det öppna brevet här.


Kriminalisering av lokalt motstånd

Motiven i Belo Suns stämningsansökan är individer som har övervakat, ifrågasatt eller fördömt jordreformsskiften av gruvbolaget inom Ressaca Land Settlement Project, i Senador José Porfírios kommun i delstaten Pará. De kräver att den mark som företaget beslagtagit ska återlämnas till småskaliga bönder.

Enligt oberoende forskare hade Belo Sun i slutet av 2021 olagligt förvärvat totalt 3 945 hektar (9 748 tunnland) offentlig mark, med 1 761 hektar inom Ressaca-bosättningen och 1 734 hektar i ett område som gränsar till bosättningen. Det är viktigt att notera att företags förvärv av jordreformtomter är olagligt i Brasilien. Även om det vore lagligt skulle det också krävas ett förhandsgodkännande från nationalkongressen för att få en så omfattande tomt, enligt den brasilianska konstitutionen.

I november 2021 ingick National Institute for Colonization and Agrarian Reform (INCRA) ett kontrakt som beviljade Belo Sun användningen av 1 439 hektar inom Ressaca-bosättningen och 989 hektar i bosättningen Ituna Gleba. Det här gjordes utan att man tog hänsyn till dessa lagöverträdelser och utan att inleda en kollektiv deltagandeprocess med bönder och lokala samhällen.

Den här informationen utgjorde grunden för en stämningsansökan som lämnades in i domstolen av de federala och statliga försvarskontoren i början av 2023. Denna stämningsansökan syftar till att ogiltigförklara markaffären genom vilket Belo Sun köpte dessa landområden från INCRA. Ännu har inte något beslutats.

Flertalet bondefamiljer insåg att den här situationen var olaglig och fruktade potentiell markförlust på grund av offentliga myndigheters passivitet, och bestämde sig för att bilda sin egen rörelse. Målet med rörelsen är att lagligt och fredligt återockupera de områden som beviljades Belo Sun inom Ressaca-bosättningen.

Både ockupationen, som ägde rum den 5 juni 2022, och den efterföljande etableringen av ett läger på de omtvistade tomterna, utgör en form av politisk protest. Deras primära mål är att belysa olagligheten i transaktionerna mellan INCRA och Belo Sun och kräva att tomterna återgår till det avsedda syftet att tjäna jordbruksreformer.

Det är inte det första fallet av Belo Suns försök att skrämma civilsamhällets organisationer och människorättsförsvarare. År 2022 lämnade företaget in en stämningsansökan mot en universitetsprofessor som hade exponerat riskerna med Volta Grande-projektet för Xingufloden och dess folk. I mitten av 2023 utfärdade Belo Sun ett utomrättsligt meddelande till Association of Brazil's Indigenous Peoples (APIB), i ett försök att undertrycka organisationens klagomål angående riskerna i samband med gruvprojektet i Volta Grande do Xingu.

Det här meddelandet kom kort efter att APIB:s juridiska team släppte en rapport om Belo Sun, som innehåller data från Amazon Watchs tidigare bedömning med titeln "Risks of Investing in Belo Sun", som lanserades 2022 under FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) i Montreal. Dessutom var det en internationell opinionsbildningsaktion vid FN i Genève som arrangerades av Amazon Watch, internationella allierade och inhemska partners, inklusive APIB. Det här evenemanget avslöjade nya data om Belo Suns mänskliga rättigheter och miljökränkningar, vilket belyser företagens övergrepp från kanadensiska företag, inte bara i det brasilianska Amazonas utan även i åtta andra länder i Latinamerika och Karibien.


Bakgrund om Belo Suns aktiviteter i Volta Grande do Xingu

Belo Sun siktar på att etablera ett massivt guldgruvprojekt i dagbrott som överlappar Ressaca-bosättningen på stranden av Xingufloden. Om det godkänns, skulle det här projektet ha en avsevärd påverkan på ett territorium som redan är hårt drabbat av Belo Monte mega-dammen, vilket negativt påverkar länderna och urfolkens traditionella levnadssätt, landsbygdsbosättningar och flodsamhällen i denna region.

Flera stämningar har lämnats in som dokumenterar allt det som Belo Sun har begått. Dessa inkluderar;

  • Frånvaron av fritt, tidigare och informerat samråd och samtycke (FPIC) från de drabbade urfolken och traditionella samhällena

  • Olagligt förvärv av tomter inom Ressaca-bosättningen

  • Trakasserier samt kränkningar av rätten till fri rörlighet och tillträde till territoriet av lokala samhällen

  • Avsaknaden av juridisk behörighet i delstaten Pará att utfärda miljölicensen för Volta Grande-projektet

Amazon Watchs juridiska rådgivare och kampanjrådgivare har varit aktivt engagerade, och har tillhandahållit tekniskt stöd till samhällena, arbetat med opinionsbildning och juridiska strategier och kampanjer, stöttat offentliga försvarares och åklagares arbete och försvarat rättigheterna för försvararna av Volta Grande do Xingu. Vi mobiliserar nationella och internationella samhällen för att stoppa Belo Sun och deras gruvdrift i urfolkens territorier och Amazonas.

Var med och bidra till Xinguflodens och Amazonas avgörande framtid!



Trots seger i en historisk folkomröstning är Yasuní nationalpark återigen i riskzonen

Ecuadors president tillkännager planer på att ignorera folkomröstningen och fortsätta att borra efter olja i en av världens mest biodiversa platser, hem för urfolk som lever i frivillig isolering.

I augusti 2023 skrev miljontals ecuadorianer historia. Landet blev först med att hålla fossila bränslen i marken genom folkomröstning, med hela 60% som valde att behålla över 700 miljoner tunnor råolja permanent i marken under Yasuní nationalpark. Det var en stor seger för urfolken, den biologiska mångfalden och klimatet i ett land som är den största råoljeproducenten av Amazonas, och som har sett årtionden av kontaminering och kränkningar av rättigheter i händerna på oljeindustrin.

Nu försöker regeringen upphäva väljarnas vilja och fortsätta att borra i Yasuní med ursäkten att finansiera landets eskalerande konflikt med organiserad brottslighet.

Den här veckan tillkännagav president Daniel Noboa sitt stöd för ett fördröjande för genomförandet av folkomröstningsresultaten under "minst ett år", och backade från ett kampanjlöfte och uttalanden han gjorde efter tillträdet i oktober om att folkomröstningsresultaten skulle respekteras och genomföras . Vid den tiden uttryckte han en avsikt att flytta Ecuador bort från handelsvaror och att landet inte behövde fortsätta borra som "tillbaka i stenåldern". Han ifrågasatte också den ekonomiska logiken i att fortsätta borra i Yasuní;

"om jag skulle tjäna några pengar skulle det vara väldigt lite", förklarade Noboa.

Landets författningsdomstol som gav grönt ljus till folkomröstningen, gav det statliga oljebolaget Petroecuador ett år från omröstningen för att avsluta borrningarna av oljefälten Ishpingo, Tambococha, Tiputini (ITT) inne i Block 43 i landets regnskogsregion längs med Peruanska gränsen. Dessutom beordrade de att all infrastruktur måste demonteras och tas bort, och området saneras och återställas inom den ettåriga tidsramen. Yasuní är ett UNESCO-biosfärreservat som anses vara en av de platser på jorden med mest biologisk mångfald, hem för urfolkssamhällen, inklusive Tagaeri, Taromenane och Dugakaeri som lever i frivillig isolering från omvärlden.

President Noboa hävdar att han behövs för att hjälpa till att finansiera landets ansträngningar för att stoppa en ökning av våld från drogkarteller som terroriserar nationen och återställer ordning och säkerhet. Ecuador som tidigare har varit ett relativt lugnt land, har nyligen blivit en av Latinamerikas farligaste platser med högst antalet mord i regionen. Ett undantagstillstånd utropades den 8 januari, följt av ett uttalande om "inre väpnad konflikt" dagen efter.

Ecuadors urfolksrörelse och Yasunidos-kollektivet som ledde den ursprungliga kampanjen (för att samla namnunderskrifter för att kvalificera frågan om att lämna ITT-reserverna i marken till väljarna) ifrågasätter nu Noboas ursäkter kring förseningarna.

"Noboa och oljeintressenter drar fördel av krisen", säger Pedro Bermeo från Yasunidos. "Istället för att överväga andra alternativ – som att avsluta skattelättnader och subventioner för stora företag – handlar de med rädsla för att undergräva väljarnas vilja och häva demokratin. Detta är inte Daniel Noboas beslut. Folket har röstat, och våra röster måste respekteras.”

Den nuvarande krisen ger en möjlighet för regeringen att driva igenom en lång önskelista. Det inkluderar att höja mervärdesskatten, avsluta bränslesubventioner, dra nytta av daglig utegångsförbud och att upphäva många medborgerliga friheter, som rätten att samlas. President Noboa vill nu ge immunitet till militären och polisen, vilket väcker stora farhågor från rättighetsförespråkare och miljöförsvarare.

"Demokrati kan inte bli det nya offret för organiserad brottslighet", säger Vivian Idrovo, samordnare för Alliance of Organisations for Human Rights i Ecuador.

Det är även oroväckande att president Noboa har uttryckt sin önskan att använda pengar från borrningar i Yasuní för att stödja ytterligare militära aktioner, samtidigt som han har bett den amerikanska regeringen om ökat säkerhetsstöd. Faktum är att Biden-administrationen borde göra det kristallklart att Ecuador inte bör offra mänskliga rättigheter, miljön eller den demokratiska processen för att skydda Yasuní för säkerhetens skull.

Underminering av demokratin

Styrkan med att hålla ITT-oljan i marken via folkomröstning var att det inte lätt kunde ångras. Noboa och en grupp lagstiftare försöker dock hitta sätt att kringgå ecuadorianernas tydliga beslut vid vallokalerna. Noboa kan komma att försöka begära mer tid till författningsdomstolen för att genomföra beslutet – något Petroecuador har argumenterat för i hopp om att förlänga stängningen av brunnen så länge som möjligt. Men frågan om Yasuní folkomröstningen placerades på valsedeln som en lösning mot ett rättsfall som väckts av Yasunidos, som enligt författningsdomstolen fick sin rätt till deltagardemokrati kränkt när 750 000 namnunderskrifter de samlade in för att kvalificera sig för en folkomröstning felaktigt bedömdes vara ogiltiga.

En annan extrem idé som undersöks av flera kongressledamöter är att helt enkelt upprepa folkomröstningen, en uppenbar attack mot demokratin eftersom det var mindre än ett halvår sedan som den stora majoriteten av väljarna godkände att oljan skulle hållas i marken, och inga framsteg har gjorts för att genomföra resultatet av den första folkomröstningen.

Petrocuador har dragit ut på att genomföra omröstningen inom den ettåriga tidsram som fastställts av domstolen, med hänvisning till kostnader och tekniska utmaningar för att stänga de 225 brunnarna. Företaget har tolkat tidsfristen på ett år som att de har fram till augusti 2024 på sig att stoppa produktionen, i motsats till att slutföra borttagningen av all utrustning och sanering samt sanering av de skador som dess verksamhet redan har orsakat.

Yasunidos lämnade nyligen in ett klagomål till domstolen över Petroecuadors misslyckande med att börja genomföra någon av domstolens beordrade åtgärder.

Ökat hot mot isolerade urfolk

Förseningar i genomförandet av folkomröstningen undergräver inte bara demokratin, det är ett existentiellt hot för nomaderna Tagaeri, Taromenane och Dugakaeri som är Ecuadors sista kända urfolksgrupper som lever i isolering. Mycket av deras traditionella territorium inkluderar gränserna för nationalparken Yasuní. Totalt åtta oljemedgivanden överlappar parken, och en kontroversiell ny väg för att ansluta brunnar i ITT-fälten är mindre än en kvarts mil från en utsedd no-go-zon som etablerades 1999 för att skydda dem.

Tagaeri, Taromenane och Dugakaeri är under press från alla håll – instängda av oljekällor, rörledningar och vägar – medan illegala skogshuggare och tjuvskyttar inkräktar på skogsområden som de traditionellt använder, vilket avbryter deras säsongsbetonade jakt-, fiske- och matinsamlingsmönster. Kontaminering från oljeutsläpp tillsammans med gaseldning utgör också betydande hälsorisker, och fortsatt borrning ökar sannolikheten för påtvingad kontakt, våldsamma konflikter, exponering för sjukdomar och fortsatt erosion av deras matsuveränitet och autonomi.

Många av dessa rättighetskränkningar är en del av ett banbrytande mål om rättigheterna för isolerade urfolksamhällen. Urfolken Tagaeri och Taromenane vs. den ecuadorianska staten ställdes på de tre urfolkens vägnar mot den ecuadorianska regeringen för att de misslyckades med att skydda dem och utsatte dem för risker från oljeutvinning. Ett beslut väntas i år.

Enligt Leonidas Iza, president för CONAIE (Confederation of Indigenous Nationalities of Ecuador), används den nuvarande krisen som ett sken av att genomföra åtgärder som särskilt påverkar urfolken.

"Med en ursäkt av den nuvarande krisen vill regeringen implementera sin nyliberala ekonomiska modell och frita skatter för stora företag samtidigt som den höjer dem på alla andra. I Amazonas är oljeborrning också död och förstörelse. I 50 år har vi fått höra att oljeutvinning kommer att leda till utveckling och minska fattigdomen. Men det är tvärtom. Vi vet från första hand att mer olja inte kommer att lösa den säkerhets- eller finanskris vi genomlider tillsammans som ett land. Utvinningsindustrins maffia är en del av problemet. Våra inhemska bröder som lever i isolering, Yasuní, och vår demokrati får inte offras för en kris som kan lösas på ett annat sätt.”

Mitt i det ökande våldet i augusti förra året röstade en majoritet av ecuadorianerna för hopp. De röstade för att skydda naturen och urfolkens rättigheter. De röstade på kommande generationer. De röstade för livet. Vi står i solidaritet med Ecuador inför denna kris och alla som utsätts för våld. Och världens ögon riktas mot president Noboa och hans administration att respektera sina väljares vilja och att hålla oljan i marken.

,

Petroperú är desperata efter pengar, men vi kommer att sätta stopp för Amazonas råoljeutvinning!

,

Företaget Petroperú är nu i samtal med finansjättarna Citi och JPMorgan Chase, och urfolksnationer säger till dem igen: ingen ny finansiering för Petroperú!

År 2023 stod det peruanska oljebolaget Petroperú inför en av sina värsta finansiella kriser på grund av företagets skulder på upp mot 6,5 miljarder dollar för deras projekt “Talara Refinery Project”. Projektet kommer sannolikt att bidra till oljeprospektering och oljeexploatering i inhemska territorier i Amazonas, samt fiskeområden i den peruanska kusten.

På grund av lyckat motstånd mot oljeaktiviteter, finanskampanjer och anhängare som fortsätter att visa solidaritet med urfolks- och fiskesamhällen som påverkas av Petroperú, står företaget nu inför finansiella risker. Det här hindrar i sin tur företagets potentiella långsiktiga finansieringar utomlands. Petroperú kunde till exempel inte säkra en lånegaranti på 500 miljoner dollar under 2023 från Italiens exportkreditorgan (SACE), delvis på grund av intensiv granskning från urfolksnationer och stark motreaktion mot Petroperú i Italien.

För att betala av skulden från Talara-projektet, vände sig företaget till den peruanska regeringen. Trots tvekan om att ge ekonomiskt stöd, valde regeringen så småningom att tillhandahålla krediter och garantier för att stödja företaget. Eftersom Petroperú är desperata att samla in pengar för att försörja sig, importera råolja och utöka sin oljeproduktion, kommer företaget att vända sig till internationella finansmarknader under år 2024.

Världens största finansiärer av fossila bränslen, Citigroup och JPMorgan Chase, överväger att stödja företaget igen genom att arrangera Petroperús obligationsemission på 1 miljard dollar. Detta trots pågående krav från flera urfolksnationer i den peruanska Amazonas att stoppa ny finansiering för Petroperú.

Ett beslut om att ge ekonomiskt stöd till Petroperú kommer inte bara att leda landet längre bort från en rättvis energiomställning, utan också förvärra landets oljeskulder och ekonomiska beroende av olja. Om inte stödet för Petroperús obligationer dras tillbaka, kommer det även att strida mot bankernas klimatlöften eftersom företaget planerar att öppna upp nya oljepartier i känsliga ekosystem som är avgörande för jordens överlevnad!

Tillsammans med våra partners förbereder sig Amazon Watch Sverige för att lansera en rad kampanjåtgärder under 2024. Vi arbetar för att säkerställa att finansiärer, inklusive affärsbanker, investerare och försäkringsbolag förstår farorna med att ekonomiskt stödja Petroperú. Det är avgörande att finansjättar, som Citi och JPMorgan Chase, avstår från att finansiera Petroperú och bidra till ytterligare förstörelse av Amazonas.

Anslut dig till Amazon Watch Sverige i vårt uppdrag att skydda och bevara Amazonas och vår planet! Tillsammans kan vi göra en kraftfull inverkan på fossilbränsleindustrin.

, ,

Trä från Amazonas

, ,

Amazonas regnskog är hem till ungefär 13% av världens alla träd och till 48% av alla tropiska träd. För närvarande är ett av de största hoten mot Amazonas trädarter skogsavverkningen. Med den nuvarande takten på avskogning så kommer 27% av Amazonas att vara utan träd redan år 2030. Det är uppskattat att om inga betydande framsteg sker inom antingen klimat- eller skogsavverkningspolitiken så kommer Amazonas år 2050 bestå av 53% av dess ursprungliga skogsområde. 

En stor konsekvens av att mängden skogsavverkning ökar är att det också ökar den illegala avverkningen av träd, speciellt träd som är äldre än 500 år och väldigt viktiga för skogens ekologi. Mellan 35% och 72% av allt virke exporterat från Amazonas tros komma från illegal avverkning.

Amazonas och dess trädarter är av stor vikt för skogens överlevnad, urfolken som bor i regnskogen men även resten av världens överlevnad i och med dess stora vikt för klimatet. På grund av detta vill vi lyfta några trädslag från Amazonas som är väldigt populära för export och vars popularitet gör att de blir hotade för överlevnad och även vissa av dem som är väldigt populära att importera till Sverige.

Ipê

Photo credit: Greenpeace


Ipê syftar till sju olika trädsorter inom släktet Tabebui. Detta släktet av träd hittas i tropiska skogar i flera länder i Central- och Sydamerika. De kan bli uppemot 45 meter höga och de producerar blommor i olika färger. Ipêträd är kända för att vara väldigt hårda och resilienta - det är ett av världens hårdaste träd. Några av träden i släktet är också kända för Pau D’Arco som är en speciell ört som utvinns från trädens blad och bark. Detta har i århundraden sålts som te men också använts av urfolk för att behandla sjukdomar och skador. 

Brasilien står för 96% av all Ipê som finns på dagens marknad och exporten har under det senaste decenniet ökat med 76%. Den region i Brasilien som producerar och exporterar mest Ipê heter Pará. 


Vad gör man av träet? 

I och med att Ipêträden är så pass starka och uthålliga är de perfekta att använda för att bygga, exempelvis byggs altaner, uterum, trädäck, trappor, bänkar och bryggor. Det är ett träslag som håller i längden och är slitstarkt utan att behöva underhållas så mycket. Ungefär 92% av all Ipê är avsedd för export och det främst till USA och Europa som står för 35% respektive 44%. 

Enligt Tullverket importerade Sverige 1107 ton Ipêträd under 2022 vilket är en ökning på 20% sedan 2021. Den största exportören av Ipêträd till Sverige är Brasilien och de stod för 99% av all Ipêimport under 2022. 

Varför problem? 

I och med att Ipê har blivit mer och mer populärt så har den illegala handeln och avverkningen av träet också ökat. Under 2009 - 2019 uppskattas det att tre fjärdedelar av all Ipê från Pará har avverkats olagligt och det finns mer trä i omlopp än vad de officiella produktionssiffrorna visar. Brasilien har ett digitalt system för att kunna spåra virke och liknande produkter men systemet har brister vilket gör att mycket virke inte kan spåras till dess ursprung - denna systembrist utnyttjas av aktörer som vill sälja illegalt virke. 

– I studien ser vi exempelvis att 16 procent av den ipê som hamnar på marknaden är avverkad utan korrekta tillstånd, och att markägare hävdar att de avverkat mer ipê på sin mark än vad som rimligtvis borde funnits på uppgivna ytan. - Caroline S.S. Franca. 

Den illegala avverkningen av skogen är inte bara ett problem med brottslighet utan det bidrar också till att förstöra skogen, förstöra livsmiljön för de som lever av och i skogen och det påverkar även den biologiska mångfalden och skogens ekologi negativt. I november 2022 las Ipê till i Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES) lista över arter som hotas av överexploatering på grund av den internationella handeln. 


Balsa

Balsa är ett snabbväxande träd som kan bli upp till 45 meter högt. Balsavirke är lätt, med en densitet på endast 0,12 g/cm³, vilket gör det till det lättaste träslaget i världen. Det är också mjukt och lätt att bearbeta.

Vad gör man av träet? 

Balsavirke används främst till leksaker, modeller och andra lätta föremål. Det används också till flytande föremål, som kanoter och flytvästar. Man använder även Balsaträ till rotorblad i vindkraftsverk.

Varför problem? 

Att expandera vindkraftsindustrin låter lovande, men denna efterfrågan på grön energi har skapat ett enormt tryck på de regioner där balsaträd växer. Urfolkens förfäders territorier, såsom de som tillhör Wampísfolket, Awajúnfolket och Shuar Arutamfolket, täcker delar av Amazonas regnskog som sträcker sig över gränsen mellan Peru och Ecuador. Det är även en av de platserna där balsaträden växer naturligt och finns rikligt vid flodens stränder.

I ett idealt scenario skulle efterfrågan på balsaträd vara fantastiska nyheter för de Amazonassamhällen där det växer. Istället ökade expansionen av svarta marknader och illegala nätverk med den ökade efterfrågan.

Enligt Tullverket importerade Sverige 397 ton balsaträ under 2022. Det är en ökning med 10% jämfört med 2021. Den största importören av balsaträ till Sverige är Mexiko, som stod för 90% av importen under 2022. Andra stora importörer är Brasilien och Tyskland.




Spansk Ceder

Photo credit: Grow-trees

Ceder, eller spansk ceder, är ett träd som finns utspritt i Central- och Sydamerika. Det går att hitta hela vägen från norra Mexiko, ner mot Paraguay och även på många av de Karibiska öarna. Det är ett ganska stort och snabbväxande träd som kan bli uppemot 40-50 meter. Det är väldigt likt Mahogany träd och virke och är därför väldigt populärt. Det har en naturlig resistens mot både termiter och förruttning.



Vad gör man av träet?

Ceder är ett väldigt populärt trä och används till mycket olika saker. Traditionellt används detta trä till klassiska spanska gitarrer men det är också känt för sin distinkta doft som är avvisande för insekter. Därför är ceder också ett väldigt populärt val när det kommer till att göra garderober, byråer eller liknande. Det används också i lätt konstruktion, snickerier, lister, paneler, båtbygge, möbler, skåp och lådor.

Ceder är också ett populärt val när det kommer till humidorer där man förvarar cigarrer, anledningen till det är att träets aromatiska egenskaper bidrar till åldringsprocessen hos cigarrerna.

Varför problem?

I och med att ceder blivit så populärt har det också blivit hotat av illegal avverkning och handel och även avskogning och överexploatering. De senaste 200 åren har en ökad efterfrågan internationellt skapats för ceder och på grund av detta står trädet sedan 2001 med på CITES lista och har även status som “sårbar” på IUCNs lista med rödlistade arter.

Denna storskaliga kommersiella exploatering och avverkning av ceder har lett till att mängden av arten minskat med 30% de senaste 100 åren. En gång i tiden var ceder ett dominerande träd i regnskogen men den minskar och minskar. Cederträdet är en integrerad del i regnskogens ekosystem och biologiska mångfald, den är en avgörande livsmiljö för många djur och avskogningen hotar många arter samtidigt. Att bevara och skapa en hållbar förvaltning är avgörande för att upprätthålla den ekologiska balansen och bevara den biologiska mångfalden.





Shihuahuaco

Photo credit: Mongabay

Shihuahuacoträdet växer mestadels i den peruanska delen av Amazonas i regionerna Loreto, Ucayali och Madre de Dios. Det är ett träd som växer väldigt långsamt och kan bli uppemot 1000 år med en höjd på 50 meter och en stamdiameter på 1 meter. Det är även känt för att vara en mycket bra absorberare av koldioxid.

Träden producerar blommor och även frukter som liknar bönor och som många djur såsom spindelapor, råttor och ekorrar äter. Många urfolk använder även trädens bark som medicin medan andra urfolk, som Borasfolket, gör smycken och andra dekorativa saker av vad trädet har att erbjuda.

Vad gör man av träet?

Shihuahuacoträdet är också ett av världens hårdaste och exklusivaste trä och virke. Det främsta användningsområdet för detta är golvtillverkning i och med dess hårdhet. Det skapar väldigt vackra, dyra och exklusiva golv, mestadels parkett och polerat golv. Det görs också mycket timmer av trädet.

Exporten av trädet sker mestadels till Kina, Europa och USA som står för 71%, 13% respektive 7,5%. Det uppskattas att det varje år fälls ungefär 184 000 Shihuahuacoträd i Peru och 2013 utvanns 22 gånger mer shihuahuaco än vad det gjorde år 2000 och den internationella efterfrågan har fortsatt att växa sedan dess.

Varför problem?

Trots att shihuahuacoträdet avverkas så kraftigt och att experter är rädda att det kommer bli utrotat inom 10 år så får detta trädet inget lagligt skydd. Detta har gjort att när avverkning av Mahogany och Cedar började övervakas och reduceras (trots detta minskar de dramatiskt) så behövde man hitta ett substitut vilket då blev bland annat Shihuahuaco då det inte finns några lagar eller åtgärder som skyddar dessa träd.

2015 organiserade National Forestry and Wild Fauna Service (Serfor) en arbetsgrupp för att etablera ett sätt att skydda shihuahuaco och andra träd. De publicerade förslaget 2016 med 705 arter där Shihuahuaco var med på listan. Förslaget skickades till Serfor men glömdes och blev aldrig officiellt vilket tros bero på bland annat att träföretagens åsikt var viktigare än forskarnas då träföretagen gjorde motstånd mot detta, innan projektet godkändes, i det offentliga samrådet.

I artikel 138 av Perus Rules of Forest Management anges det att klassificeringen av hotade vild flora bör bli uppdaterad vart fjärde år men det har däremot inte gjorts någon uppdatering sedan 2006. På grund av att Peru misslyckas med att uppdatera sin egen lista innebär det också att man inte kan nominera shihuahuacoträdet till den globala listan av CITES.

Avverkningen av dessa träd hotar inte bara artens överlevnad utan också djuren som bor i dem och livnär sig på dem. På grund av shihuahuacoträdens höga höjd är de ett populärt hem för örnarten Harpyja som lever i de högsta trädnivåerna. Idag finns det väldigt få av dessa örnar kvar och det är numera ovanligt att få syn på en.

Vad kan vi göra?

För att aktivt bidra till skyddet av Amazonas träd och bevarandet av regnskogen finns det flera åtgärder att vidta.

Minska köttkonsumtionen

En stor del av skogsskövlingen i Amazonas sker för att ge plats åt betesmark och sojabönsodling för boskap. Genom att minska köttkonsumtionen bidrar du till att minska efterfrågan och därmed behovet av skogsmark.

Undvik tropiskt trä

Den globala handeln med tropiskt trä är en stor faktor till att Amazonas skövlas. Undvik därför att köpa tropiska träprodukter som bidrar till detta.

Garantera urfolken sina rättigheter

Den ständiga skogsavverkningen utgör ett allvarligt hot mot regnskogen, och den mest effektiva metoden för att skydda den är att säkerställa urfolkens rättigheter. Urfolken har en unik relation till naturen och agerar som dess beskyddare. Det är därför viktigt att stödja och respektera urfolkens rättigheter till sina marker och levnadssätt.

Stöd oss i vårt arbete för att skydda och bevara Amazonas ovärderliga regnskog!





,

Intern konflikt i Ecuador innebär risker för urfolken

,

Foto: Alejandra Yépez Jácome

Den nya regeringen i Ecuador gick nyligen ut med en “intern väpnad konflikt”, som svar på den tumultartade politiska situationen och det ökade våldet i landet. Denna konflikt innebär ökade säkerhetsåtgärder i landet, vilket ger staten särskild makt att återställa fred och social ordning genom väpnade styrkor och polisinsatser. Samtidigt innebär det också betydande risker för mänskliga rättigheter och urfolkens territorier.

Amazon Watch Sverige är fortfarande djupt oroad över denna situation, inte minst på grund av de risker som urfolkssamhällen och Earth Defenders redan möter i Ecuador. Medan president Daniel Noboa’s initiativ “Phoenix Plan” syftar till att bekämpa organiserade brottsliga grupper, utgör det också betydande risker för civilsamhället, urfolksorganisationer och Amazonas.

Vår senaste rapport “Amazon Underworld” belyste expansionen av organiserad brottslighet och politiskt inflytande över hela Amazonas. Denna expansion har lett till våld gentemot samhällen, urfolksorganisationer, och avskogning - särskilt tydligt i Ecuador med en ökning av illegal gruvdrift. Rapporten understryker att även om urfolken och organisationer ofta försöker motstå brottslighet i sina territorier, tenderar regeringen att använda sig av militära strategier istället för att stärka urfolkens markrättigheter och möjligheter till självförsvar. Åtgärder för att bekämpa kriminalisering kan till och med manipuleras för att stigmatisera urfolkens organisationer och få kontroll över deras territorier. 

Vi på Amazon Watch Sverige uttrycker en stor oro för säkerheten gentemot människorättsförsvarare, urfolken och det civila samhället. De möter flera hot från både militär- och polisstyrkor i form av kriminalisering, militärisering och förföljelse i samband med bekämpningen av organiserad brottslighet. 

Samtidigt finns en risk att regeringen i Ecuador kan utnyttja behovet av pengar och stöd i den interna konflikten, som ett skäl för att i själva verket utöka olje- och gruvverksamheten. Vi ser redan försök att underminera den historiska Yasuni-omröstningen om att behålla en av landets största råoljereserver i marken. 


Bakgrund

För att förstå allvaret i Ecuadors nuvarande situation, har antalet mord femdubblats mellan år 2016 och 2022, med en ökning av hela 82% under år 2022.

I slutet av 2023 stod siffran på 46 våldsamma dödsfall per hundratusen invånare, vilket till och med överträffade Venezuela, Colombia och Mexiko och gjorde Ecuador till det mest våldsamma landet i Latinamerika.

Även om landets säkerhetskris har intensifierats under de senaste månaderna, är rötterna till detta problem mycket djupare. Under de senaste åren har Ecuadors levnadsvillkor försämrats på grund av fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet, tillsammans med svaga offentliga institutioner och ett icke-fungerande rättssystem. Detta har i sin tur försvårat bekämpningen av narkotikahandeln, vilket lett till att Ecuador blivit en central plats för organiserad brottslighet.

“Phoenix-planen”

President Noboas nya regering “Phoenix-planen” är ett initiativ mot organiserad brottslighet. Planen syftar till att återställa landets säkerhet genom att stärka underrättelsetjänsten och få kontroll över fängelser, där cirka 22 internationella organiserade brottsliga gäng för närvarande verkar fritt.

Den 7 januari gjorde organiserade grupper upplopp i landets fängelser som svar på Phoenix-planens åtgärder, vilket resulterade i försvinnandet av 178 fängelsevakter och administrativ personal.

Samtidigt utspelade sig en våg av våld över alla provinser i landet i form av mord och kidnappningar av polistjänstemän, plundring av kommersiella lokaler, bilbombexplosioner i 23 av 24 provinser samt ockupation av universitet och köpcentrum.

Som svar på denna våldsamma motreaktion efterlyste president Noboa den 8 januari en folkomröstning som skulle ta upp flera frågor, inklusive att skapa förutsättningar för att bekämpa organiserad brottslighet. På grund av det eskalerade våldet förklarades Ecuador den 9 januari, officiellt vara i en “intern väpnad konflikt mot kriminella terroristorganisationer”.

Risker för en intern väpnad konflikt

Som svar på Noboas nya policy, tillsammans med olika mänskliga rättighetsorganisationer, uttryckte Amazon Watch en stor oro över situationen i landet:

“Denna förklaring om intern väpnad konflikt under den internationella humanitära rätten, väcker olika tvivel om dess rimlighet och otillräckliga motivation. Dessutom finns det en oro över bristen på garantier för rättigheterna för civilbefolkningen som inte är inblandade, inte deltar eller gynnas av dessa kriminella gruppers agerande. Utan dessa garantier kan vem som helst bli offer för överdrifter av motstridiga aktörer - både statliga och icke-statliga.”

På samma sätt har Confederation of Indigenous Nationalities of Ecuador (CONAIE) hävdat att landets kris är ett resultat av en rad nyliberala statsreformer som har försvagat institutionerna och minskat regeringens reaktionsförmåga. De uppmanar presidenten och nationalförsamlingen att vidta åtgärder inom den nuvarande rättsliga ramen och avstå från att godkänna lagar eller politik som påverkar befolkningen negativt.

Trots ökade rapporter om överdrivet våld pågår ett amerikanskt säkerhetssamarbete

Under de senaste tio dagarna har befolkningen i Ecuador bevittnat många operationer som syftar till att avveckla kriminella gäng och strategier för att utöka fångläger. Flera fall av potentiell överdriven våldsanvändning från polisens och militärens sida har dokumenterats, vilket har väckt frågor om genomförandet av rättvisa processer och mänskliga rättigheter. Samtidigt har Noboa föreslagit ytterligare frågor för den populära folkomröstningen som inkluderar konstitutionella reformer och ekonomiska åtgärder för att finansiera "Phoenix-planen." Dessa åtgärder inkluderar skattebefrielser för näringslivet och privatisering av energisektorn.

På grund av den inre säkerhetskrisen och det utbredda våldet har Ecuador fått stöd från minst 38 länder, men har trots det valt att etablera militära samarbeten med endast USA och Argentina. Just nu granskas ett nytt säkerhetssamarbetsavtal med USAs väpnade styrkor.

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta sitt engagemang i Ecuador och erbjuda direkt stöd till urfolken. Samtidigt kommer vi att utöva påtryckningar på internationella organisationer och den amerikanska regeringen för att säkerställa skyddet och respekten för mänskliga rättigheter och urfolkens rättigheter i Ecuador.

Vi strävar aktivt efter att bidra till förändring och att upprätthålla rättvisa och hållbara förhållanden för alla samhällen i regionen!

, ,

2024 kan bli slutet för urfolkens markrättigheter i Brasilien

, ,

2024 förväntas vara ett år av ökad mobilisering och motstånd för Brasiliens urfolk, som fortsätter sin kamp med att konfrontera den kontroversiella juridiska avhandlingen “Marco Temporal”.

Detta upprörande förslag, hävdar att urfolk som inte var närvarande på sina marker vid tidpunkten för utfärdandet av lagen om den federala konstitutionen den 5 oktober 1988, inte har rätt till erkännande av sina traditionellt ockuperande landområden. 

Kampen mot denna juridiska tolkning, som utgör ett akut hot mot urfolkens rättigheter, har lyfts fram i både Brasiliens högsta domstol och nationalkongress. För att bemöta denna utmaning har olika berörda parter involverat sig i denna kamp. Inom den verkställande makten, har särskilt ministeriet för urfolk och National Foundation for Indigenous People (FUNAI), tagit ställning. Dessutom har urfolksrörelsen, med aktivt deltagande av Association of Indigenous Peoples of Brazil (APIB), spelat en avgörande roll.


Under året genomförde urfolksrörelsen kraftfulla opinionsbildningsåtgärder, producerade tekniska dokument och organiserade akademiska evenemang med fokus på ämnet. Det var särskilt en rad debatter som nådde sin höjdpunkt i produktionen av rapporten “Marco Temporal - Risks and Violations of Rights Associated with the Temporal Framework Thesis". Denna tvärvetenskapliga analys, som omfattar juridik, ekonomi, antropologi och klimatvetenskap, genomfördes av APIB och partnerorganisationer, med stöd av Amazon Watch. 

Det är nödvändigt att betona vikten av motstånd och mobilisering på gatorna. Förutom Free Land Camp i april, fick omröstningen om Marco Temporal-avhandlingen APIB att uppmana till två stora mobiliseringar i Brasilien, tillsammans med aktioner över hela landet, som sträcker sig över städer och inhemska territorier. 

I september, efter år av förväntan, förklarade högsta domstolen att Marco Temporal-avhandlingen var grundlagsstridig. Men bara några dagar senare antog nationalkongressen lagförslaget 2903, som inte bara återupprättade avhandlingen, utan också innehöll flera andra förslag som uppenbart skadade urfolkens rättigheter. Lagförslaget skickades för granskning av presidenten, påskyndat av den inflytelserika lantbruksnäringskommittén.

President Lula lade in sitt veto mot 47 bestämmelser, men den 14 december röstade senatorer och andra politiska representanter för att häva 41 av dessa veton, inklusive Marco Temporal-bestämmelsen. Bland de veton som upprätthölls sticker följande ut: 

  • Överallt där staten påstås visa att urfolken inte längre uppfyller sina seder, kan deras land tillägnas av regeringen. 

  • En mindre strikt policy gällande icke-kontakt med urfolk i frivillig isolering.

  • Godkännande av plantering av genmodifierade grödor i inhemska territorier. 

Under sitt tal i kongressen betonade kongressledamoten Célia Xakriabá: “Att häva dessa veton, som är så avgörande, är inte bara ett nederlag för Brasilien utan för hela mänskligheten”. Hon betonade att utan avgränsningen av urfolksmarker finns det ingen lösning på klimatkrisen. Slutligen avslutade hon sitt kraftfulla tal med att säga: 

“Jag kommer inte att känna mig besegrad. Besegrade är de som sitter på sina händer. Vi kommer att fortsätta kämpa för avgränsningen av urfolksland. För de som har territorium har ett ställe att gå tillbaka till, och de som har ett ställe att gå tillbaka till har en mamma, en famn och en räddning.”

Urfolken anser att effekterna av lagförslag 2903, nu lag 14.701/2023, är en form av folkmord i lagstiftningsform. Som en symbolisk handling och en fortsättning på det pågående motståndet mot införandet av Marco-Temporal avhandlingen kommer ABIP att lämna in en direkt åtgärd om grundlagsstridighet till Brasiliens högsta domstol. 

Tyvärr kommer år 2023 att avslutas utan garanti för de grundläggande territoriella rättigheterna för Brasiliens urfolk, som för tillfället måste kämpa med Marco Temporals verklighet. Trots detta utmanande scenario, har vi förtroende för motståndet och motståndskraften hos Brasiliens urfolk och deras rörelse, som kommer att fortsätta sin kamp mot Marco Temporal och dess kongressförespråkare genom att söka prövning i högsta domstolen. 

Som ABIP betonar; “Besegrade är de som inte kämpar!”

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta stödja denna kamp tillsammans med våra partners. 

, ,

Amazonas urfolk mobiliserar mot järnvägsmegaprojekt som hotar rättigheter och regnskogen

, ,
Amazonas urfolk mobiliserar mot järnvägsmegaprojekt som hotar rättigheter och regnskogen

Novo Progresso, Pará-delstaten, Brasilien - I morse störde cirka 100 urfolksdemonstranter från Munduruku, Apiaká och Kayapó-folken ett seminarium för att marknadsföra byggandet av en megajärnväg, som de säger kränker deras rätt till samråd och hotar Amazonas regnskog.

, ,

En akut handlingsplan för att få ett slut på morden i peruanska Amazonas

, ,

I vårt arbete med att stötta Earth Defenders och utsatta urfolkssamhällen, som Herlin Odicio och Kakataibo-folket i Peru, har Amazon Watch sett ljusglimtar i kampen mot de våldsamma invasionerna av urfolksterritorier. Dessa erfarenheter har övertygat oss om det brådskande behovet av att förbättra våra strategier. Som ett resultat av detta har vi kompletterat vårt stöd till motstånd- och säkerhetsplaner med förslag för att reformera hur Amazonas regeringar och internationella samarbeten hanterar frågan om våld.

,

Nödläge i Amazonas: Nio brådskande åtgärder för att säkerställa rättvisa och effektivt skydd för försvarare i Peru

,

Det fruktansvärda mordet på Apu Quinto Inuma Alvarado, ledare för urfolket Santa Rosillo de Yanayacu i San Martin-regionen, den 29 november 2023, lägger till ett nytt offer för det våld som släppts lös i peruanska Amazonas. Apu Quinto ägnade sitt liv åt att skydda sitt territorium och Amazonasskogen, för att trygga sitt folks framtid. Han mördades när han återvände från ett möte med miljöförsvarare, där han återigen presenterade den aktuella situationen med hot mot hans samhälle från de vanliga aktörerna: landhandlare, narkotikahandlare och olagliga skogsavverkare.

, ,

Det växande hotet från organiserad brottslighet i Amazonas

, ,
Det växande hotet från organiserad brottslighet i Amazonas

Amazon Underworld visar hur urfolks territoriella kontroll och styrelse har visat sig vara en skyddsvall mot illegala ekonomier, men ledare och samhällen står inför hot och våld från organiserad brottslighet. Samtidigt koncentrerar sig statliga tillvägagångssätt nästan uteslutande på repression och militarisering.

, , ,

Urfolkskvinnor återplanterar hjärtan och sinnen för att hela Moder Jord

, , ,

I början av september 2023 samlades över 8 000 urfolkskvinnor, som representerade 247 nationaliteter från alla Brasiliens biomer, i Brasilia för den tredje urfolksmarschen av Ancestral Warrior Women in Defense of Biodiversity and Ancestral Roots organiserad av National Association of Ancestral Indigenous Women Warriors (ANMIGA).