Bolsonaro hotar urfolkens rätt att finnas

Brasiliens president försöker ännu en gång radera urfolken sätt att leva genom sina policys och handlingar. I början av februari introducerade Bolsonaro ett lagförslag som skulle öppna upp avgränsade urfolksterritorier för gruvbrytning. Som om hans budskap inte var tydligt nog, försökte han även tillsätta en före detta missionär som chef för en viktig avdelning med ansvar för urfolkens beskydd.

Inga av dessa beslut överraskar när fraser så som ”Amazonas är för brasilianarna” eller ”för mycket land för en handfull ’indianer’” figurerar frekvent i Bolsonaros tal. Faktum är att ett av presidentens huvudsakliga samtalsämnen är att öppet motsätta sig urfolkens rättigheter, en position han ser som både ”nationalistisk” och ”logisk”.

Det finns inget logiskt med Bolsonaros kraftfulla försök att ta marken ifrån urfolken som levt i och skyddat Amazonas regnskog i tusentals år. Dessa rasistiska och kalkylerade attacker bedrivs från många fronter, med Bolsonaro vid rodret.

Artikelserie: Hoten Mot Amazonas

Amazonas bebos av miljontals växter och djur som lever i symbios, men det finns stora hot mot både urfolken och Amazonas regnskog, som kommer påverka urfolkens levnadssätt och kultur. Vi kommer publicera en fördjupande artikelserie i 7 delar, som redogör för dessa specifika ämnen och belyser de hot som existerar idag både mot Amazonas och dess urfolk. Vi hoppas ni tycker att artikelserien fördjupar er förståelse för hoten mot Amazonas och inspirerar er att kämpa med urfolken för deras hem, rättigheter och vår kollektiva framtid. 

Amazonas Skövlade Område har Blivit Kolkälla

En ny 10 årig studie indikerar att stora delar av Amazonas regnskog nu avger mer koldioxid än vad den binder. Orsaken tros vara omfattande avskogning.

Studien har varannan vecka i 10 år mätt växthusgaserna över Amazonasområdet. Största delen av regnskogen kan fortfarande absorbera enorma mängder koldioxid, men i den del som avskogats avsevärt verkar den kapaciteten helt försvunnit. Istället har detta område blivit en källa till mer koldioxid i atmosfären.

Brasiliens januari-skandaler

Bara under årets första månad har Brasiliens regering flera gånger visat vilket enormt hot mot urfolken och landets andra minoriteter dem verkligen är. Än en gång har Bolsonaro uttryckt sig respektlöst mot urfolken. Än en gång har han tillsatt en olämplig chef för viktiga urfolksinstitutioner. Rasismen är utbredd i Brasilien, och har fått ett större offentligt utrymme på grund av den retorik som landets president använder.

Klimatet i Fokus på Davos 2020

Årets Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz, tvingades att fokusera på klimatfrågan. Mötet kantades av protester och kritik, och klimatlösningar togs upp av både paneldeltagare och forskare. Även ungdomsperspektivet tog en central plats under mötet, då ungdomar fick en större roll i flera sammanhang. Världens ledare kan inte längre blunda för klimatets roll i ekonomiska frågor. Enligt en rapport från Unite Behind the Science toppar klimatförändringarna orospunkterna för världens framtid, därför måste vi visa våra ledare att vi inte längre accepterar deras passivitet.

Stort urfolksledarmöte i Brasilien

Brasilianska urfolksledare samlades i januari för ett enormt möte i syfte att planera sin opposition mot president Bolsonaro. Bolsonaro har nyligen meddelat planer om att öppna upp urfolksterritorier för gruvbrytning och lantbruksnäring, men urfolken kallar Bolsonaros politiska projekt för ’folkmord, massmord och miljömord´. Mötet, med över 600 deltagare som representerade 45 olika urfolk, resulterade i ett kraftfullt manifest som fördömer Bolsonaros planer och uppmanar det internationella samhället till solidaritet och kamp.

#BackaGirjas och Sveriges förhör i FN

Domen av Girjasmålet har väckt starka reaktioner. Mycket rasism och hatiska uttalanden har kommit till ytan på olika sociala medier, men ett enormt stöd för Girjasborna har också visats genom hashtaggen #BackaGirjas. Olika åsikter kring domen och dess konsekvenser har debatterats, och när Sverige förhördes i FN:s råd för mänskliga rättigheter i måndags var samiska rättigheter en återkommande punkt.

Historisk seger för Girjas sameby

Tio år efter att rättsprocessen inletts kom domslutet idag: Samerna vinner Girjasmålet! Målet har behandlat huruvida det är staten eller Girjas sameby som har rätten att förvalta småviltsjakten och fisket på samebyns renbetesområde i fjällen. Nu är det alltså fastställt att Girjas sameby har ensamrätt att upplåta jakt och fiske, något som högsta domstolen i första hand hänvisar till principen om urminnes hävd. Detta principiellt viktiga domslut är prejudicerande och kan få stor betydelse för andra samebyars anspråk på landrättigheter.

Australien och Amazonas: Två tragedier med en viktig skillnad

Året började med de tragiska nyheterna om bränderna i Australien som ödelagt stora delar av landet. Australien har haft rekordhöga temperaturer, troligtvis på grund av klimatförändringarna, som har resulterat i förödande bränder som slukat allt i sin väg. Bilderna på djur och människor som söker skydd från bränderna är hjärtskärande, och experter uppskattar att över en miljard djur omkommit. Kulturella och heliga platser för Australiens urfolk hotas av bränderna och luftkvaliteten utlöser brandlarm i byggnader. Enligt The Guardian har bränderna förstört 10.7 miljoner hektar skog, en area större än Portugal, mellan juni 2019 och januari 2020.

Ett nytt hopp

COP25 var på många vis talande för den verklighet vi alla lever i. Klimatförändringarna drabbar mest de som bidragit minst till dess uppkomst och när motståndsrörelsen växer sig starkare är det upp till bevis för världens makthavare att agera på riktigt. Men ofta går vinstintressen och politik före rättigheter och rättvisa. Vår internationella generalsekreterare Leila Salazar López skriver här om sina reflektioner från COP25 och det nya hopp som växer sig större varje dag.

Brasiliens laglösa Amazonas

Det verkar otroligt, men det tog mindre än ett år för Brasiliens avskyvärda president Bolsonaro att etablera en fascistisk regim kapabel att avveckla landets unga demokrati. Effekterna av denna kris känns genom hela Brasilien, men drabbar disproportionellt landets minoriteter och sociala rörelser. När Amazonas regnskog faller offer för denna hänsynslösa regim, blir skogsbeskyddare – från urfolk och traditionella samhällen till NGOs – måltavlor i en oöverträffad våg av våld och hot.

Höjdpunkter från COP 25

Trots att årets konferens hade mottot ”Time for Action” betraktas förhandlingarna till stor del som misslyckade då inga tillräckliga åtgärder för att minska utsläppen faktiskt kunnat komma överens om. Klimatsamtalen dominerades av förhandlingar om handel av utsläppsrätter och det enda som utlovades var höjda ambitioner till nästa års konferens.

Urfolk och ungdomar dominerade dock kampen för klimaträttvisa och visade outtröttligt engagemang och handlingskraft! Här följer några av höjdpunkterna från konferensen.

Ny rapport lanseras på COP25

På FN:s klimatkonferens COP25 i Madrid samlades representanter för urfolksgrupper och nationaliteter från Ecuador och Peru, för att belysa ett kritiskt ämne: beskyddet av livsviktiga Amazonas från oljeutvinning och industriell utveckling. I måndags lanserade Amazon Sacred Headwaters Initiative en rapport med titeln ’The Amazon Sacred Headwaters: Indigenous Rainforest ”Territories for Life” Under Threat’.

Två urfolksledare mördade i Brasilien

Ytterligare två urfolksledare har mördats i Brasilien. En oidentifierad person sköt mot en grupp urfolk och dödade Firmino Prexede Guajajara och Raimundo Guajajara, samt skadade två andra. Männen besköts från ett fordon på motorväg BR 226, som korsar urfolksterritoriet Canabrava, som tillhör Guajajarafolket i staten Maranhão. De beskjutna urfolksmännen var på väg hem från möten med bland annat Brasiliens urfolksmyndighet FUNAI, där de uppmanat till försvar av sina rättigheter.