Kort om “Flying Rivers” och deras viktiga roll i Amazonas

Foto: Jean Gc, Pexels

Amazon Watch har en rapport som heter Endangered Amazonía, i den går det bland annat att läsa om fenomenet “Flying Rivers”. I den här artikeln kan du läsa en väldigt enkel förkortning av vad som står om det i rapporten.

Begreppet “Flying Rivers” beskriver hur fukt transporteras från havet över Amazonas regnskog. Från Atlanten strömmar fukt/vattenånga över Amazonas, vilket är möjliggjort av regnskogen själv. Dessa “Flying Rivers” släpper sedan vatten ner i regnskogen genom regn när de rör sig västerut. Skogen släpper sedan ut fukten/vattenångan igen och därmed återvinner vattnet. Detta är som en cirkel och fortsätter sedan i samma ordning. 

Vattenflödet i dessa “Flying Rivers” är avgörande för regnskogen, men de hotas alltmer av den fortsatta avskogningen och skogsskövlingen i Amazonas. Konsekvenserna av den ökande avskogningen kan bli allvarliga för regnskogen. Områden som utsätts för det kan gå från att vara regnskog till att förvandlas till ekosystem med torra savanner. Detta kommer i sin tur leda till en situation där det inte finns ett återvändo. Ekosystemet och djurlivet kommer att drabbas hårt om det inte sker en förändring.

Den fortsatta avskogningens hot mot “Flying Rivers” i Amazonas är bara en av många konsekvenser av avskogningen. Därför är det viktigt att fortsätta stödja urfolken och aktivisterna som kämpar för att skydda regnskogen.

För att läsa mer om detta kan du klicka här för att komma åt hela rapporten av Amazon Watch.

Skydda Amazonas - beskatta utsläpparna!

Klimataktivister kräver handling i COP30 i Belém, Brasilien

I en video från FN:s klimatmöte i Brasilien pratar Amy Goodman från Democracy Now med Viviana Santiago som är verkställande direktör i Oxfam Brazil, samt Leila Salazar-López som är verkställande direktör inom Amazon Watch. 

Goodman frågar allmänt om hur situationen ser ut idag och vad som är signifikant med Belém, Viviana Santiago svarar på detta och förklarar att det stora mötet är viktigt för folk som gör motstånd mot klimatproblemen och försöker överleva fattigdom. Hon nämner att de som är mest drabbade oftast inte är de som förstör klimatet och att de rika som har mest utsläpp måste ta ansvar.

Goodman frågar sedan Santiago om konsekvenserna av den globala uppvärmningen och avskogningen. Hon svarar att folkets hälsa påverkas av de stigande temperaturerna, särskilt i Brasilien där de befinner sig. Hon tar skolor som exempel och förklarar att det är svårt för barnen i skolan eftersom skolorna inte är utrustade för att klara av den nivån av värme. 

Efter detta går Goodman över till Leila Salazar-López och frågar henne om klimatfrågan allmänt i Brasilien och hur den är speciell. Salazar-López svarar att COP i Brasilien är annorlunda jämfört med tidigare möten i till exempel Azerbajdzjan, Egypten och Dubai. De tidigare länderna tillät inte aktivister eller vanligt folk att delta i mötet, men i Brasilien fick de göra det. Hon pratar sedan om hur Amazonas är nära en brytpunkt, till exempel på grund av olika industrier, oljeutvinning, exploatering av urfolkens marker och mer.

Leila Salazar-López menar att dessa problem är anledningen till att urfolken organiserar sig för att skydda sina rättigheter och för att få deras marker tillbaka. Hon nämner att det är mycket fler urfolk i Belém denna gång jämfört med tidigare COP möten någonsin och att det är extremt viktigt med tanke på att de är regnskogens beskyddare. Salazar-López nämner också att USA inte är närvarande nog i mötet och att det finns många klimatförnekare.

Amy Goodman går sedan över till Viviana Santiago igen och frågar om våldet mot urfolken som inte bara drabbas av klimatförändringarna och förstörelsen av deras marker utan även av våld och hot. Santiago svarar att Brasilien är en farlig plats för civila aktivister och att detta behöver en lösning. 

Viviana Santiago har nyligen gått med i Lula regeringen och Goodman frågar därför henne kritiskt om Lula och att han har gått med på mer oljeutvinning i Amazonas, vilket hotar klimatet. Santiago svarar att hon inte håller med beslutet och att hon är besviken. Goodman frågar sedan henne om urfolken och om att de har exkluderats från diskussionen kring dessa frågor, hon svarar att de jobbar med urfolken och att de vill se en direkt finansiering som går till dem istället för att det bara ska gå till regeringar och företag. Hon nämner också att politiker möter urfolken för att lyssna på vad de har att säga när urfolken protesterar, vilket visar att Brasilien har en fungerande demokrati. Till exempel kritiserade urfolk-grupper Ferrogrão-projektet, vilket ledde till att regeringen satte stopp på projektet.

Amy Goodman frågar sedan om president Lulas olika förslag. Viviana Santiago säger att de har ett förslag om att beskatta de rikaste och att detta anses vara ett mer fungerande alternativ som kan göra skillnad. Detta eftersom det är de som bidrar till mest utsläpp och förstör klimatet.

När det kommer till frågan om frånvaron av USA i COP säger Leila Salazar-López att det inte borde spela en för stor roll eftersom ledarskap från delstater som Kalifornien är närvarande och visar intresse. Dock menade hon att USA som stat är närvarande på ett annat sätt, de är närvarande genom att de stödjer lobbyisterna och skyddar oljeindustrins intressen.

Med detta kan vi se hur viktig COP-mötet är, särskilt när det finns en mycket större närvaro av aktivister och urfolk-grupper än någonsin innan. Vi hoppas på att dessa typer av samarbeten och diskussioner mellan Amazonas-länders regeringar och urfolken fortsätter och att man tillsammans kan försöka skydda regnskogen och urfolkens rättigheter. 

För att läsa manuskriptet ord för ord kan du klicka här.

Kort om Ecuadors oljeindustri och dess hot mot Amazonas

Ecuadors vilja att expandera sin oljeindustri bidrar till mer avskogning. Detta utgör ett hot mot regnskogen och urfolkens rättigheter.

Foto: Lloyd Douglas

Enligt en studie av Amazon Watch börjar oljeindustrin expandera alltmer i Amazonas och utgör stora hot mot regnskogen, klimatet och urfolkens rättigheter. Det här pågår i samband med andra industrier och verksamheter som tillsammans leder Amazonas närmare en brytpunkt utan återvändo. 

Ecuador är ett av de länder som får sin olja från Amazonas, nästan all deras olja kommer från regnskogen. Bland de latinamerikanska länderna är Ecuador det land som mest använder stora delar av urfolkens territorier för utvinningsindustrin. Oljekoncessioner omfattar också mer än hälften av Amazonas-regionen i Ecuador. Koncessioner innebär att få tillstånd för att kunna bedriva olika verksamheter, vilket i detta fall handlar om oljeindustrin.

Oljeindustrin bidrar till en stor del av avskogningen i Amazonas och konsekvenserna till följd av det. Att expandera och utöka oljeborrningen kommer leda till mer avskogning och detta utgör i sin tur ett klimathot som påverkar naturen, urfolken, ekosystemet, mångfalden och även djuren som lever i skogen. Utöver detta finns det en risk att regnskogen förvandlas till torra savanner. 

År 2023 höll Ecuador en folkomröstning där en majoritet av den ecuadorianska befolkningen, nästan 60%, röstade för att skydda Yasuní National Park och låta oljan vara kvar i marken. Med detta valde man också att skydda urfolk-grupperna som lever i dessa territorier. Parken är även ett av de områden som är mest rik på biologisk mångfald i världen. Trots detta har politiker inte agerat i enlighet med valresultatet, därför utgör oljeborrningen och oljeindustrin fortfarande ett stort hot mot regnskogen. Därför fortsätter kampen mot oljeindustrin i Ecuador och resten av Amazonas-länderna för att skydda urfolken och regnskogen.

Kampen mot klimatförändringar är också en kamp mot den organiserade brottsligheten

Utan att vidta avgörande åtgärder kan inte Belém COP lyckas

Cedit: Aidesep

Organiserad brottslighet har blivit en av de största hoten mot världens största regnskog, vilket i sin tur betyder att det är ett hot mot klimatets stabilitet. Även om Amazonas hyllas som världens lungor, vilket man tror kommer vara fallet i Belém inför COP 30, är den organiserade brottsligheten fortfarande något som ofta ignoreras.

Amazonas regnskogen är som ett slagfält för drogkarteller, maffior och illegala guldgrävare som inför olika typer av illegalt styre över territorier. I flera områden tar de över rollen som staten har och utnyttjar svaga institutioner. De kriminella gängen samlar också in “skatt” och ibland samarbetar de även med statliga institutioner.

Hur brottslighet driver extraktivism

Amazonas mest avlägsna områden med mest biologisk mångfald har länge skyddats av urfolken, men illegala ekonomier går djupare in i dessa områden på grund av en hög efterfrågan på kokain globalt.

Väpnade grupper driver bort människor från många områden och röjer skogar för att odla kokain. Lagliga företag tar sig sedan in i dessa områden för att driva oljeborrning eller skogsavverkning. Med hjälp av miljöfarlig kvicksilver bryter man ner och tvättar guld, vilket sedan kan användas av vanliga lagliga företag. Detta leder till att även de lagliga företagen kan utnyttja och tjäna på “tvättade” resurser. Därför anser man att den organiserade brottsligheten öppnar dörrar för laglig utvinning.

Mänskliga och ekonomiska kostnader

Många skogar skövlas för boskap eller koka och floder och djuren som lever i vattnet blir förgiftade på grund av föroreningar med kvicksilver. Beväpnade gruvarbetare i Brasilien har invaderat Munduruku- och Kayapó-territorier. I Peru har urfolk-ledare som motsatte sig maffior som sysslar med skogsavverkning och koka mördats. Konstitutionsdomstolen i Colombia har för decennier sedan varnat att det finns en risk för utrotning av hela urfolk-nationer på grund av de väpnade konflikterna. 

För varje hektar som förstörs går skogen närmare sin brytpunkt - där skogen förvandlas till savann och miljarder ton koldioxid släpps ut. Detta är en kris för global säkerhet, mänskliga rättigheter och styrelseskick, det är inte bara en miljökris. Amazonas-ländernas militära ingripanden är inte tillräckliga, de har misslyckats och har inte löst grundorsakerna. Vad som behövs är en ny strategi där man erkänner den organiserade brottsligheten i Amazonas som ett centralt hot mot klimatet. De politiska och ekonomiska system som upprätthåller detta behöver också konfronteras. 

Vad som bör göras i COP Belém

1. Koppla samman klimat-, miljö- och säkerhetsramverk.

   De olagliga ekonomierna måste ses som drivkrafter bakom avskogningen i Amazonas samt globala kriser. Olika avtal om klimat och biologisk mångfald behöver bli anpassade till FN:s konvention mot internationell organiserad brottslighet (UNTOC). För att täppa igen luckorna som utnyttjas av de kriminella nätverken kan man i UNTOC utveckla ett protokoll om miljöbrott.

2. Att sätta urfolkens rättigheter och territoriellt styre i centrum för lösningar.

   Det är avgörande att stärka urfolkens styrningssystem och markrättigheter, samt finansiera urfolk-ledda institutioner direkt för att kunna skydda Amazonas regnskog och avveckla den kriminella kontrollen. Urfolken är de som är mest hotade och även de som är mest effektiva när det kommer till att försvara regnskogen, därför är det viktigt att stödja dem.

3. Koppla klimatfinansieringen till bekämpningen av illegala ekonomier.

   Miljöavtal som Parisavtalet bör lägga ner pengar på att prioritera urfolken och stoppa den olagliga gruvdriften, skogsavverkningen samt droghandeln. Finansieringen ska inte gå till militariserade ingripanden, vilket bara leder till ännu mer våld.

4. Reglera globala finanskedjor.

   Våldet i Amazonas stärks och uppmuntras på grund av efterfrågan på kokain i globala nord. Därför måste konsumentnationer ta sitt ansvar i det hela. Belém behöver kräva bindande lagar som sätter företag till svars och håller de ansvariga för deras roll i problemen.

5. Konfrontera statlig medverkan och korruption.

   Klimatförhandlingar behöver jobba med att stärka rättssystem, miljöåklagare och mekanismer för att bekämpa korruption. 

Det är dags nu, tiden är nu

Om avskogningen i Amazonas går över 20-25%, varnar forskare att det kan leda till att regnskogen förvandlas till ett savannliknande ekosystem. Viss forskning visar att det i delar av den östra delen av Amazonas släpps ut mer koldioxid än de absorberar. Amazonas närmar sig en punkt utan återvändo. 

Därför kan Belém vara en vändpunkt där kriminella ekonomier som leder till Amazonas kollaps bekämpas. Belém kan vara en väg för att skydda världens lungor - Amazonas regnskogen som upprätthåller själva livet.

Ferrogrão: En genväg till kollaps

Ferrogrão-järnvägen porträtteras som en logisk lösning, men i verkligheten är det bara en genväg till kollaps som orsakar miljöförstörelse, invasioner av land och avskogning.

Fiskar i Tapajósfloden dör av soja och mineraler som sliter sig igenom fisknäten. Bland annat har Munduruku folket påverkats av detta eftersom föroreningarna har begränsat möjligheten att fiska.  Detta är ett problem som riskerar att öka på grund av Ferrogrão - ett järnvägsprojekt i Brasilien som sträcker sig mellan Sinop och Miritituba.

De som stödjer Ferrogrão menar att järnvägsprojektet kan reducera utsläppen eftersom vägtransporter släpper ut mer föroreningar. Kritiker menar dock att det inte går ihop eftersom att de kumulativa konsekvenserna som kommer med projektet visar att det inte är ett tillräckligt påstående. 9,8 miljoner hektar av savanner och skogar riskerar att omvandlas till jordbruksmark enligt studier av Federal University of Minas Gerais (UFMG). Detta kan störa balansen i Xingu och Tapajos och leda till olika former av miljöförstöring.

Även om man bara tittar på pengarna eller den ekonomiska vinsten är Ferrogrão-projektet en dålig idé. Forskning från Amazônia 2030 visar att avkastningen - vinsten på en investering - är sju gånger lägre än vad man har beräknat. Detta innebär att skattebetalarna behöver betala subventioner för att projektet ska kunna gå runt, vilket i sin tur betyder att jordbruksjättarna som Cargill, Bunge och Amaggi är de riktiga vinnarna i det hela. Bortsett från detta finns det internationella krav på att miljöförstöring som avskogning inte förekommer när varorna produceras. Detta är något som också kan påverka försäljningen av varorna.

Brasilien har ett nationellt privatiseringsprogram där Madeira-, Tocantins- och Tapajós-floderna inkluderades. Detta är något som gör det möjligt för stora företag att omvandla dem till industriella vattenvägar. I Tocantins finns det planer om att spränga upp en plats som är rik på fiskar och andra unika arter, vilket också bryter mot ILO Convention 169.

Detta visar de allvarliga konsekvenserna av Ferrogrão-projektet som kan leda till olika former av miljöförstöring. Men det finns andra alternativ som både kan garantera regnskogens välmående och stärka den lokala ekonomin istället för att ge vinst till storföretag. Till exempel genom att ge ägandebevis till de som bor på marken. Ferrogrão är inte den rätta vägen.

Urfolk-grupper kritiserar Ecuadors plan för att utöka oljeproduktionen i Amazonas med 47 miljarder dollar

Ecuador planerar att expandera sin oljeindustri med 47 miljarder dollar i Amazonas regnskog, ett beslut som kritiseras av urfolk-grupper

Ministeriet för energi och gruvor i Ecuador har planer om att erbjuda stora ytor av land för oljeutvinning. Planen kritiserades av sju olika urfolk-grupper som menar att det går emot konstitutionella skydd.

Ecuadors tjänstemän menar att planen kan modernisera oljeindustrin och öka produktionen i landet, samt attrahera utländsk kapital. De menar också att planerna följer rättsliga ramar.

Ledare från urfolk-grupper som Andwa, Shuar, Achuar, Kichwa, Sapara, Shiwiar och Waorani säger att de inte konsulterades av staten kring planerna. De nämner också att regeringen sedan tidigare har ignorerat beslut av domstolen som menar att regeringens konsultationer var olagliga.

Utan att ha pratat med urfolken jobbar regeringen i Ecuador med en plan att sälja rättigheter till 18 olika oljeområden som ligger på urfolkens territorier, vilket är ett hot mot urfolken som bor i dessa områden. Waorani ledaren Nemo Guiquita menar att staten kränker konstitutionella och internationella rättigheter.

Ecuadors president Noboas senaste ageranden oroar miljöaktivister och urfolk-grupper

Noboa avvecklade Miljöministeriet som sattes ihop med Ministriet för energi och gruvor, han har även visat sitt stöd för en lag som tillåter utländska och privata företag att få delar av områden med skyddad natur. Regeringen har även börjat öppna nya licensomgångar - de säljer rättigheter att leta efter olja i regnskogen i specifika geografiska områden.

Samtidigt pågår det även en nationell strejk i landet på grund av höga bränslepriser, projekt som är miljöfarliga och för att regeringen har brutit sitt löfte om att skydda Yasuni National Park från oljeborrning. Genom en folkomröstning röstade 59% på att skydda nationalparken, men trots det har regeringen inte stått för sitt löfte. Bönder, urfolk-grupper och fackföreningar har protesterat runt om landet och har hamnat i konflikt med polisen.

Trots en minskning på oljeproduktionen i Ecuador är oljan landets största exportvara som under vissa år står för en tredjedel av landets intäkter. Landet har försökt locka utländsk kapital till Amazonas men har mötts med motstånd av urfolken som bland annat har startat rättsliga strider. Här kan vi se att denna strid fortsätter där planen för att expandera oljeindustrin kritiseras starkt av urfolken.

I Ecuador är miljöaktivister oroliga över att Noboa minskar nationens torvärdighet för deras miljöarbete

Noboas senaste ageranden i Ecuador minskar landets trovärdighet för deras miljöarbete och hotar urfolkens rättigheter.

För två år sedan röstade Ecuadors folk för att blockera oljeborrning i Yasuni National Park. Det blev en seger för miljöaktivister som aktivt försökt skydda ett av de ställen på jorden med mest biologisk mångfald. President Daniel Noboas senaste ageranden har dock oroat miljöaktivister och urfolk-ledare, de menar att landets trovärdighet minskar.

Noboas regering har agerat för att lägga ner landets självständiga miljödepartement för att istället slå ihop den med departementet för energi och gruvor. Syftet är att motverka olaglig gruvdrift, men kritiker menar att det istället kommer att påverka ideella verksamheter. Miljöaktivisten Natalia Greene säger att det kommer att öka gruvdriften, samtidigt som landet har problem med den olagliga gruvverksamheten kopplat till organiserad brottslighet. Nationalförsamlingen i Ecuador godkände också en lag som tillåter privata- och utländska aktörer att gemensamt förvalta skyddade områden, vilket hotar urfolkens rättigheter och markområden. Ecuador skrev även på ett nytt oljeavtal tillsammans med Peru.

Noboa stödjer agerandet och menar att det kan hjälpa Ecuadors finansiella kris genom att minska på kostnaderna och byråkratin.

Hot mot urfolkens rättigheter

Ecuador och Peru signerade ett gemensamt avtal som innebär att Ecuadors statliga oljebolag ska sälja råolja direkt till Petroperu - Perus statliga oljebolag. De vill också sammankoppla Ecuadors Amazonas-reserver till Perus Norperuano rörledning. Miljögrupper menar att det kan leda till borrningar på känsliga områden som bör skyddas. De menar att det förstör ekosystemet, leder till avskogning och är ett hot mot urfolkens skyddade mark och rättigheter.

Oro om att ett lagförslag kommer att skada ideella organisationer

Lagförslaget som oroar ideella organisationer (icke-statliga organisationer) är den så kallade “Organic law for the control of irregular capital flows”, vilket aktivister menar kan orsaka problem som lägger tunga bördor på ideella organisationer och kan tvinga många av dem att stänga ner. De kallar även lagen för anti-NGO lagen.

Mobiliserat motstånd

De regressiva reformerna är ett hot mot grundläggande fri- och rättigheter som yttrandefrihet och kränker även urfolkens rättigheter enligt Kevin Koenig. Det pågår också liknande utvecklingar i Brasilien, El Salvador och Peru där regeringarna inte har tillsyn för miljön vilket är en oroande utveckling.

Civila organiserar sig för att göra motstånd mot dessa förändringar. Asamblea Nacional Socioambiental - en koalition av sociala rörelser - har aktivierats av organisationer där man planerar demonstrationer och rättsliga utmaningar.

Med detta kan vi se att agerandet i Ecuador är ett hot mot både miljön och urfolkens rättigheter, samt mot ideella organisationer som har en viktig roll och jobbar för att göra skillnad. Många organisationer fortsätter dock med att göra motstånd och kampen fortsätter.

5 Amazonas-apor med unika och lustiga utseenden

Amazonas regnskog är också rik på djurliv som påverkas av klimatet och miljön. I den här korta artikeln får du lära känna fem apor i Amazonas med unika eller lustiga utseenden.

Kejsartamarin

Kejsartamarinen (Emperor Tamarin) har en tjusig vit mustasch som får den att se ut som en liten kejsare. Arten befinner sig i Brasilien, Bolivia och Peru.

Rödhandad tamarin

Den söta rödhandade tamarinen (Golden handed tamarin) har ett väldigt unikt utseende med gula händer och fötter.

Bommulshuvud-tamarin

Bommulshuvud-tamarinen (Cotton-top tamarin) har en tjusig vit frisyr som liknar den populära mullet-stilen på 80-talet. Arten här hotad och finns i Colombia.

Titiapa

Titiapan (Titi monkey) kan ha olika utseenden men just denna är känd för sitt färgglada skägg i röd/orange färg. Arten är inte bra på att simma och har svårt att ta sig igenom fjällterränger, därför befinner de sig oftast på samma plats.

Sakiapa med vitt ansikte

Den här sakiapans hane har ett lustigt utseende med svart päls och vitt ansikte. Honan har ett annat utseende med en mer brun-grå färg. Sakiapan äter oftast frukt men även frön, nötter, insekter och blad och är viktiga för fröspridning.

Foto: Jacob Moseholt, Pexels

Foto: Flickr, Pexels

Foto: Gundula Vogel, Pexels

Foto: Vanessa Escher, Pexels

Foto: Ed Alfonso, Pexels

Många av dessa apor blir bland annat påverkade av avskogningen i Amazonas där deras hem huggs ner. Detta visar hur viktigt det är med arbetet för att skydda Amazonas regnskog med dess livsuppehållande system och biologiska mångfald.

Källor: National Geographic, Smithsonian's National Zoo and Conservation Biology Institute.

Intervju med urfolk-ledaren Raoni: "Kongressledamöten tänker bara på förstörelse, inte på framtida generationer”

Urfolk-ledaren säger att farliga projekt som Marco Temporal och Destruction bill går framåt under Lulas administration, han är även skeptiskt kring hur praktiska effekterna av COP30 är.

Foto: Mídia Ninja

Raoni Metuktire är en av Brasiliens mest respekterade urfolk-ledare och är en symbol för kampen att skydda Amazonas regnskog. Ledaren intervjuades av O Globo två månader innan COP30 - En FN konferens om klimatförändringar som kommer att hållas i November 2025 i Belém.

Raoni varnar att både den nuvarande regeringen och den Brasilianska kongressen förespråkar för farliga projekt som “Devestation Bill” och “Marco Temporal” för att begränsa erkännandet av urfolkens mark, dra järnvägar genom regnskogen och genomdriva oljeprospektering - processen att leta efter olja - längst Amazonas kust.

Brasilien representerar COP30 som en sorts milstolpe för klimatdiplomatin, men Raoni menar att samma regering också stödjer politiska initiativ som hotar skogen, floden och självaste överlevnaden av urfolken.

I januari 2023 fick han ett löfte av den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva om att urfolken skulle inkluderas mer inom den nya regeringens diskussioner som har att göra med dem. Men Raoni menar att presidenten inte har uppfyllt sitt löfte tre år senare.

På grund av dessa brutna löften menar urfolk-ledaren att COP30 mötet inte kommer att ha någon större påverkan för klimatet. Han anser att det inte kommer vara tillräckligt för att hindra avskogningen i Brasilien och är besviken över att kongressen bland annat också har sänkt kraven på miljötillstånd - tillstånd som man behöver få för att driva en verksamhet som är miljöfarlig. Raoni nämner även hur Lula har lagt veto på många viktiga poäng som miljövetare anser är viktiga.

Kontext:

Det har blivit många fördröjningar inom regeringens interna diskussioner, vilket ledde till ett dödläge. Nu väntar de på ett beslut från Högsta domstolen för att kunna fortsätta med Ferrogrão projektet - en järnväg som går igenom Amazonas regnskog och som har i syfte att exportera soja och majs.

Miljöaktivister oroar sig för en ökning av monokultur - odlingen av endast en enda växtart - på stränderna av urfolkens mark. De är också bekymrade över hur användningen av bekämpningsmedel ökar, vilket redan idag förorenar fiskar och floder, samt fastighetsspekulation - att man köper en fastighet och sedan säljer den för ett högre pris i vinstsyfte -, försvarares förföljelse, avskogning och markofferi.

Ferrogrão järnvägen är ett av projekten inom Growth Acceleration Program (PAC). Järnvägen är 933 kilometer lång och kommer att sträcka sig mellan Sinop - en av de största producenterna av spannmål i landet - och Itaituba. Järnvägens rutt i projektet gick igenom det federala reservatet Jamanxim National Park och överklagades därför i Högsta domstolen. Enligt regeringen löstes frågan efter att rutten omdesignades, men det finns fortfarande motstånd inom miljöministriet. 

År 2024 lämnade urfolksledaren Raoni över ett domslut mot Ferrogrão projektet till Brasiliens president Lula och Frankrikes president Emmanuel Macron. I anklagelsen menar man att projektet har underskattat hur miljön kommer att påverkas, samt att urfolkens rätt att bli konsulterade och vara med i planeringarna har vägrats.

Miljöministriet kontaktades av O Globo, de förklarade att man behöver granska och analysera projektets socio- och miljömässiga konsekvenser för att mildra på de möjliga konsekvenserna. De förklarar sedan att IBAMA (Brasilianska institutet för miljö och förnybara resurser) kommer att utföra analysen. Utöver detta pågår bland annat också arbeten för att motverka avskogningen.

Detta visar att Amazonas-ländernas ledare behöver stå för sina löften och göra mer för att undvika miljöförstörelse i regnskogen, samt inkludera urfolken i sina planeringar och samarbeta för att skydda urfolkens rättigheter. I det här fallet behöver urfolken få vara med i diskussionerna kring Ferrogrão projektet för att se till så att järnvägsprojektet påbörjas på ett säkert sätt som inte är på bekostnad av miljön och ursprungsfolket.

Lagstiftare i Kalifornien försöker att hindra importering av olja från Amazonas regnskog

Den kaliforniska senaten har tagit ett steg i rätt riktning genom att godkänna ett beslut om att granska importeringen av olja från Amazonas regnskog.

Urfolk-grupper i Sydamerika har länge varit i opposition till oljeindustrin i Amazonas.  Till följd av detta har nu senaten i Kalifornien godkänt ett beslut om att granska importeringen av olja från regnskogen i Amazonas, med en möjlighet till avveckling. Mycket av bensinen som tillverkas med denna olja säljs i Kalifornien, men exporteras även till närliggande delstater.

Ryktet som den kaliforniska senaten har som ledare för klimatfrågor försvagas på grund av oljeimporten enligt klimataktivister. De förklarar hur oljeborrningen i Amazonas regnskog leder till avskogning, förstör den biologiska mångfalden och kränker urfolkens rättigheter.

Beslutet Senate Resolution 51 (SR 51) introducerad av demokraternas senator Josh Becker godkändes av senaten och riktar nu senatorerna i Kalifornien till att undersöka delstatens roll i att importera råolja från Amazonas regnskog, samt försöka hitta en väg ut ur importeringen långsiktigt.

Röstningen kom efter ett besök av urfolk-gruppernas ledare från CONFENIAE (Confederation of Indigenous Nationalities of the Ecuadorian Amazon), de mötte lagstiftare och arrangerade en protest med kajaker nära ett oljeraffinaderi i Richmond - en del av internationella Anti-Chevron Day.

Beslutet fattas samtidigt som Ecuador och Peru försöker att expandera borrningen.

Ecuador har planer om att auktionera 20.000 kvadratmeter, vilket även inkluderar urfolkens territorier. De statliga oljeföretagen i både Peru och Ecuador har trots motstånd från urfolken också fattat beslut om att bygga en binationell rörledning som sträcker sig till Peru.

Stödjare för beslutet av den kaliforniska senaten menar att Kalifornien kan sluta använda råolja från Amazon utan att behöva höja priserna för förare av fordon. De menar att reffinaderierna, istället för att exportera oljan, kan använda den för lokalt bruk.

Beslutet är inte bindande men enligt aktivister kan det leda till förändringar i rätt rikting. Åtgärden som tagits passar även in i delstatens mål gällande klimatet och urfolk.

Detta visar att senatet i Kalifornien har agerat för att skydda regnskogen och urfolken i Amazonas, men att det fortfarande är långt ifrån att vara tillräckligt. Även när en bra åtgärd har tagits gällande oljefrågan så kan vi se att det på samma gång har fattats beslut i fel riktning i Ecuador och Peru. Många problem kvarstår och kräver åtgärder, vilket visar hur viktig klimataktivisternas och urfolkens kamp är för klimatet.

Årsrapport 2024 är ute!

Vi presenterar stolt vår verksamhetsrapport för 2024 – ett år fyllt av kamp, framsteg och solidaritet för Amazonas regnskog och dess urfolk. I denna rapport delar vi hur ditt stöd har bidragit till att skydda mänskliga rättigheter, bevara biologisk mångfald och motverka destruktiva krafter i en av världens mest hotade ekosystem.

Tillsammans gör vi skillnad för en hållbar framtid.

Välkommen att ta del av vårt arbete och våra segrar!

Läs den här: Årsrapport 2024