Skydda Amazonas - beskatta utsläpparna!

Klimataktivister kräver handling i COP30 i Belém, Brasilien

I en video från FN:s klimatmöte i Brasilien pratar Amy Goodman från Democracy Now med Viviana Santiago som är verkställande direktör i Oxfam Brazil, samt Leila Salazar-López som är verkställande direktör inom Amazon Watch. 

Goodman frågar allmänt om hur situationen ser ut idag och vad som är signifikant med Belém, Viviana Santiago svarar på detta och förklarar att det stora mötet är viktigt för folk som gör motstånd mot klimatproblemen och försöker överleva fattigdom. Hon nämner att de som är mest drabbade oftast inte är de som förstör klimatet och att de rika som har mest utsläpp måste ta ansvar.

Goodman frågar sedan Santiago om konsekvenserna av den globala uppvärmningen och avskogningen. Hon svarar att folkets hälsa påverkas av de stigande temperaturerna, särskilt i Brasilien där de befinner sig. Hon tar skolor som exempel och förklarar att det är svårt för barnen i skolan eftersom skolorna inte är utrustade för att klara av den nivån av värme. 

Efter detta går Goodman över till Leila Salazar-López och frågar henne om klimatfrågan allmänt i Brasilien och hur den är speciell. Salazar-López svarar att COP i Brasilien är annorlunda jämfört med tidigare möten i till exempel Azerbajdzjan, Egypten och Dubai. De tidigare länderna tillät inte aktivister eller vanligt folk att delta i mötet, men i Brasilien fick de göra det. Hon pratar sedan om hur Amazonas är nära en brytpunkt, till exempel på grund av olika industrier, oljeutvinning, exploatering av urfolkens marker och mer.

Leila Salazar-López menar att dessa problem är anledningen till att urfolken organiserar sig för att skydda sina rättigheter och för att få deras marker tillbaka. Hon nämner att det är mycket fler urfolk i Belém denna gång jämfört med tidigare COP möten någonsin och att det är extremt viktigt med tanke på att de är regnskogens beskyddare. Salazar-López nämner också att USA inte är närvarande nog i mötet och att det finns många klimatförnekare.

Amy Goodman går sedan över till Viviana Santiago igen och frågar om våldet mot urfolken som inte bara drabbas av klimatförändringarna och förstörelsen av deras marker utan även av våld och hot. Santiago svarar att Brasilien är en farlig plats för civila aktivister och att detta behöver en lösning. 

Viviana Santiago har nyligen gått med i Lula regeringen och Goodman frågar därför henne kritiskt om Lula och att han har gått med på mer oljeutvinning i Amazonas, vilket hotar klimatet. Santiago svarar att hon inte håller med beslutet och att hon är besviken. Goodman frågar sedan henne om urfolken och om att de har exkluderats från diskussionen kring dessa frågor, hon svarar att de jobbar med urfolken och att de vill se en direkt finansiering som går till dem istället för att det bara ska gå till regeringar och företag. Hon nämner också att politiker möter urfolken för att lyssna på vad de har att säga när urfolken protesterar, vilket visar att Brasilien har en fungerande demokrati. Till exempel kritiserade urfolk-grupper Ferrogrão-projektet, vilket ledde till att regeringen satte stopp på projektet.

Amy Goodman frågar sedan om president Lulas olika förslag. Viviana Santiago säger att de har ett förslag om att beskatta de rikaste och att detta anses vara ett mer fungerande alternativ som kan göra skillnad. Detta eftersom det är de som bidrar till mest utsläpp och förstör klimatet.

När det kommer till frågan om frånvaron av USA i COP säger Leila Salazar-López att det inte borde spela en för stor roll eftersom ledarskap från delstater som Kalifornien är närvarande och visar intresse. Dock menade hon att USA som stat är närvarande på ett annat sätt, de är närvarande genom att de stödjer lobbyisterna och skyddar oljeindustrins intressen.

Med detta kan vi se hur viktig COP-mötet är, särskilt när det finns en mycket större närvaro av aktivister och urfolk-grupper än någonsin innan. Vi hoppas på att dessa typer av samarbeten och diskussioner mellan Amazonas-länders regeringar och urfolken fortsätter och att man tillsammans kan försöka skydda regnskogen och urfolkens rättigheter. 

För att läsa manuskriptet ord för ord kan du klicka här.

Kampen mot klimatförändringar är också en kamp mot den organiserade brottsligheten

Utan att vidta avgörande åtgärder kan inte Belém COP lyckas

Cedit: Aidesep

Organiserad brottslighet har blivit en av de största hoten mot världens största regnskog, vilket i sin tur betyder att det är ett hot mot klimatets stabilitet. Även om Amazonas hyllas som världens lungor, vilket man tror kommer vara fallet i Belém inför COP 30, är den organiserade brottsligheten fortfarande något som ofta ignoreras.

Amazonas regnskogen är som ett slagfält för drogkarteller, maffior och illegala guldgrävare som inför olika typer av illegalt styre över territorier. I flera områden tar de över rollen som staten har och utnyttjar svaga institutioner. De kriminella gängen samlar också in “skatt” och ibland samarbetar de även med statliga institutioner.

Hur brottslighet driver extraktivism

Amazonas mest avlägsna områden med mest biologisk mångfald har länge skyddats av urfolken, men illegala ekonomier går djupare in i dessa områden på grund av en hög efterfrågan på kokain globalt.

Väpnade grupper driver bort människor från många områden och röjer skogar för att odla kokain. Lagliga företag tar sig sedan in i dessa områden för att driva oljeborrning eller skogsavverkning. Med hjälp av miljöfarlig kvicksilver bryter man ner och tvättar guld, vilket sedan kan användas av vanliga lagliga företag. Detta leder till att även de lagliga företagen kan utnyttja och tjäna på “tvättade” resurser. Därför anser man att den organiserade brottsligheten öppnar dörrar för laglig utvinning.

Mänskliga och ekonomiska kostnader

Många skogar skövlas för boskap eller koka och floder och djuren som lever i vattnet blir förgiftade på grund av föroreningar med kvicksilver. Beväpnade gruvarbetare i Brasilien har invaderat Munduruku- och Kayapó-territorier. I Peru har urfolk-ledare som motsatte sig maffior som sysslar med skogsavverkning och koka mördats. Konstitutionsdomstolen i Colombia har för decennier sedan varnat att det finns en risk för utrotning av hela urfolk-nationer på grund av de väpnade konflikterna. 

För varje hektar som förstörs går skogen närmare sin brytpunkt - där skogen förvandlas till savann och miljarder ton koldioxid släpps ut. Detta är en kris för global säkerhet, mänskliga rättigheter och styrelseskick, det är inte bara en miljökris. Amazonas-ländernas militära ingripanden är inte tillräckliga, de har misslyckats och har inte löst grundorsakerna. Vad som behövs är en ny strategi där man erkänner den organiserade brottsligheten i Amazonas som ett centralt hot mot klimatet. De politiska och ekonomiska system som upprätthåller detta behöver också konfronteras. 

Vad som bör göras i COP Belém

1. Koppla samman klimat-, miljö- och säkerhetsramverk.

   De olagliga ekonomierna måste ses som drivkrafter bakom avskogningen i Amazonas samt globala kriser. Olika avtal om klimat och biologisk mångfald behöver bli anpassade till FN:s konvention mot internationell organiserad brottslighet (UNTOC). För att täppa igen luckorna som utnyttjas av de kriminella nätverken kan man i UNTOC utveckla ett protokoll om miljöbrott.

2. Att sätta urfolkens rättigheter och territoriellt styre i centrum för lösningar.

   Det är avgörande att stärka urfolkens styrningssystem och markrättigheter, samt finansiera urfolk-ledda institutioner direkt för att kunna skydda Amazonas regnskog och avveckla den kriminella kontrollen. Urfolken är de som är mest hotade och även de som är mest effektiva när det kommer till att försvara regnskogen, därför är det viktigt att stödja dem.

3. Koppla klimatfinansieringen till bekämpningen av illegala ekonomier.

   Miljöavtal som Parisavtalet bör lägga ner pengar på att prioritera urfolken och stoppa den olagliga gruvdriften, skogsavverkningen samt droghandeln. Finansieringen ska inte gå till militariserade ingripanden, vilket bara leder till ännu mer våld.

4. Reglera globala finanskedjor.

   Våldet i Amazonas stärks och uppmuntras på grund av efterfrågan på kokain i globala nord. Därför måste konsumentnationer ta sitt ansvar i det hela. Belém behöver kräva bindande lagar som sätter företag till svars och håller de ansvariga för deras roll i problemen.

5. Konfrontera statlig medverkan och korruption.

   Klimatförhandlingar behöver jobba med att stärka rättssystem, miljöåklagare och mekanismer för att bekämpa korruption. 

Det är dags nu, tiden är nu

Om avskogningen i Amazonas går över 20-25%, varnar forskare att det kan leda till att regnskogen förvandlas till ett savannliknande ekosystem. Viss forskning visar att det i delar av den östra delen av Amazonas släpps ut mer koldioxid än de absorberar. Amazonas närmar sig en punkt utan återvändo. 

Därför kan Belém vara en vändpunkt där kriminella ekonomier som leder till Amazonas kollaps bekämpas. Belém kan vara en väg för att skydda världens lungor - Amazonas regnskogen som upprätthåller själva livet.

Urfolken ger sig av i protesttåg för att protestera mot Ferrogrão-järnvägen

Urfolken ger sig av i protesttåg från Sinop till Belém för att protestera mot Ferrogrão - ett järnvägsprojekt som är ett hot mot urkolken och Amazonas regnskog

Credit: No Ferrogrão Alliance

Ungefär 300 representanter för urfolken och sociala rörelser planerar att ge sig av från Sinop och åka till Belém i början av november där COP30 kommer att äga rum. Planen är att resa mer än 3000 kilometer för att protestera mot byggandet av Ferrogrão-järnvägen och jordbruknäringens negativa konsekvenser för Amazonas regnskog. De vill också lyfta fram agroekologiska alternativ och småbönders produktion. 

Ett beslut ska också fattas om järnvägen av Högsta domstolen och den nya ordföranden Edson Fachin har sagt att frågan om Ferrogrão-järnvägen är prioriterad. En tidigare domare har satt tillfälligt stopp på byggandet av järnvägsbygget.

Att bygga Ferrogrão-järnvägen kommer att leda till avskogning av 49,000 km² skog enligt studier av PUC-Rio i samarbete med Climate Policy Initiative. Export av spannmål längs Tapajós-floden kan även sjudubblas. I domstolen ifrågasätter också PSOL-partiet hur lagligt det är att Jamanxim-nationalparkens gränser behöver ändras för att genomföra projektet.

Munduruku ledaren Alessandra Korap som är en del av protesttåget säger att de inte kommer att tillåta storföretagens intressen förstöra deras floder och skogar. Hon menar att storföretag som Cargill och Bunge vill profitera på bekostnad av urfolkens territorier och liv, men att urfolken kommer att fortsätta kämpa emot detta.

Detta visar hur viktig detta protesttåg som arrangerats av “Aliança Chega de Soja” (Enough Soy Alliance) är för urfolkens rättigheter som hotas av Ferrogrão-projektet.

Intervju med urfolk-ledaren Raoni: "Kongressledamöten tänker bara på förstörelse, inte på framtida generationer”

Urfolk-ledaren säger att farliga projekt som Marco Temporal och Destruction bill går framåt under Lulas administration, han är även skeptiskt kring hur praktiska effekterna av COP30 är.

Foto: Mídia Ninja

Raoni Metuktire är en av Brasiliens mest respekterade urfolk-ledare och är en symbol för kampen att skydda Amazonas regnskog. Ledaren intervjuades av O Globo två månader innan COP30 - En FN konferens om klimatförändringar som kommer att hållas i November 2025 i Belém.

Raoni varnar att både den nuvarande regeringen och den Brasilianska kongressen förespråkar för farliga projekt som “Devestation Bill” och “Marco Temporal” för att begränsa erkännandet av urfolkens mark, dra järnvägar genom regnskogen och genomdriva oljeprospektering - processen att leta efter olja - längst Amazonas kust.

Brasilien representerar COP30 som en sorts milstolpe för klimatdiplomatin, men Raoni menar att samma regering också stödjer politiska initiativ som hotar skogen, floden och självaste överlevnaden av urfolken.

I januari 2023 fick han ett löfte av den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva om att urfolken skulle inkluderas mer inom den nya regeringens diskussioner som har att göra med dem. Men Raoni menar att presidenten inte har uppfyllt sitt löfte tre år senare.

På grund av dessa brutna löften menar urfolk-ledaren att COP30 mötet inte kommer att ha någon större påverkan för klimatet. Han anser att det inte kommer vara tillräckligt för att hindra avskogningen i Brasilien och är besviken över att kongressen bland annat också har sänkt kraven på miljötillstånd - tillstånd som man behöver få för att driva en verksamhet som är miljöfarlig. Raoni nämner även hur Lula har lagt veto på många viktiga poäng som miljövetare anser är viktiga.

Kontext:

Det har blivit många fördröjningar inom regeringens interna diskussioner, vilket ledde till ett dödläge. Nu väntar de på ett beslut från Högsta domstolen för att kunna fortsätta med Ferrogrão projektet - en järnväg som går igenom Amazonas regnskog och som har i syfte att exportera soja och majs.

Miljöaktivister oroar sig för en ökning av monokultur - odlingen av endast en enda växtart - på stränderna av urfolkens mark. De är också bekymrade över hur användningen av bekämpningsmedel ökar, vilket redan idag förorenar fiskar och floder, samt fastighetsspekulation - att man köper en fastighet och sedan säljer den för ett högre pris i vinstsyfte -, försvarares förföljelse, avskogning och markofferi.

Ferrogrão järnvägen är ett av projekten inom Growth Acceleration Program (PAC). Järnvägen är 933 kilometer lång och kommer att sträcka sig mellan Sinop - en av de största producenterna av spannmål i landet - och Itaituba. Järnvägens rutt i projektet gick igenom det federala reservatet Jamanxim National Park och överklagades därför i Högsta domstolen. Enligt regeringen löstes frågan efter att rutten omdesignades, men det finns fortfarande motstånd inom miljöministriet. 

År 2024 lämnade urfolksledaren Raoni över ett domslut mot Ferrogrão projektet till Brasiliens president Lula och Frankrikes president Emmanuel Macron. I anklagelsen menar man att projektet har underskattat hur miljön kommer att påverkas, samt att urfolkens rätt att bli konsulterade och vara med i planeringarna har vägrats.

Miljöministriet kontaktades av O Globo, de förklarade att man behöver granska och analysera projektets socio- och miljömässiga konsekvenser för att mildra på de möjliga konsekvenserna. De förklarar sedan att IBAMA (Brasilianska institutet för miljö och förnybara resurser) kommer att utföra analysen. Utöver detta pågår bland annat också arbeten för att motverka avskogningen.

Detta visar att Amazonas-ländernas ledare behöver stå för sina löften och göra mer för att undvika miljöförstörelse i regnskogen, samt inkludera urfolken i sina planeringar och samarbeta för att skydda urfolkens rättigheter. I det här fallet behöver urfolken få vara med i diskussionerna kring Ferrogrão projektet för att se till så att järnvägsprojektet påbörjas på ett säkert sätt som inte är på bekostnad av miljön och ursprungsfolket.

Amazon Watch på COP15 för att försvara den biologiska mångfalden och urfolks rättigheter!

Det kanadensiska gruvbolaget Belo Suns aktie fick en rejäl smäll när vår nya rapport avslöjade stora risker för investerare under COP.

Se i full storlek

Se i full storlek

Se i full storlek

Se i full storlek

Se i full storlek

Se i full storlek

Amazonas regnskog är hem för minst 10 procent av världens biologiska mångfald och hotas alltmer av utvinningsindustrier som gruvdrift och fossila bränslen.

I år hölls partkonferensen för konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biodiversity, CBD), känd som COP15, i Montreal, Kanada. Landet är känt som en fristad för gruvföretag på grund av dess politik och ekonomiska incitament som främjar spridningen av gruvföretag i Amazonas - trots konsekvenserna för miljön och de mänskliga rättigheterna. Denna historia var anledningen till att Amazon Watch följde med en samlad delegation av brasilianska urfolksledare som har mött eller skulle kunna möta effekterna av gruvdrift på sina territorier. 

Urfolkssamhällen är unikt kvalificerade för att tala om skärningspunkterna mellan gruvdrift och biologisk mångfald: Urfolks marker utgör cirka 20 procent av jordens territorium och innehåller 80 procent av världens återstående biologiska mångfald, vilket innebär att urfolk måste stå i främsta ledet i allt beslutsfattande om globala klimatåtaganden

"De som  står i vägen för Belo Sun är Amazon Watch, en ideell organisation baserad i Oakland, Kalifornien, som har en gedigen erfarenhet av att driva ut internationella gruvbolag från urfolkens territorium i Sydamerika genom att använda en rad olika taktiska metoder."

Financial Post

Inför COP15 lanserade vi en ny rapport om riskerna med att investera i Belo Sun, en ny rapport som avslöjar det kanadensiska företaget vars pågående Volta Grande-projekt (VGP) i Brasiliens Amazonas hotar det redan ömtåliga Xingu-flodens avrinningsområde, ett av de områden som har störst biologisk mångfald på jorden. Projektet kan få förödande effekter på de omgivande samhällena och på klimatstabiliteten, inte bara i Amazonasregionen utan på hela planeten.

Belo Sun avböjer att kommentera Financial Post om bristen på samtyckesförfarande

"Vi visste inte att de var här för att utföra studier", berättade Bel Juruna, från Jurunafolket vars territorium överlappar Pará. "Miljöstudien är inte en samrådsprocess." Bel sa att hon tvivlar på att hennes samhälle kommer att kunna fortsätta att leva i regionen om Belo Sun går igenom med byggandet av gruvan. "Jag ber er att vara medvetna om att Belo Sun skulle innebära en total utrotning för mitt folk, och vi skulle inte ha någon framtid", sade Bel. Det finns få tvivel hos Bel om vad som händer med hennes samhälle om gruvan byggs ut, vilket hon förmodligen skulle ha delat med sig av till Belo Sun om de hade frågat."

Amazon Watch lyckades mycket väl med att kommunicera riskerna under COP15 till delegater, internationell press och potentiella investerare. Faktum är att Belo Suns aktiekurser har sjunkit kraftigt efter protester och förespråkande från aktivister och ledare för urfolken vid toppmötet. Belo Suns aktiekurs har sjunkit med över 50 % sedan riskbedömningen och rapporteringen om urfolks motstånd offentliggjordes och ligger för närvarande på under 0,06 USD per aktie.

Vi lämnar Montreal efter att ha lyckats med våra mål att inleda den andra fasen av en framgångsrik kampanj mot Belo Sun. Den massiva mängden positiv feedback vi fick från det kanadensiska civilsamhället, den kanadensiska pressen och andra allierade i Montreal har förstärkt hoten mot gruvbolaget, skickat ett tydligt budskap till hela industrin och även ökat profilen för de urfolksledare vi följde med. Våra insatser var extremt effektiva när det gällde att informera COP15-delegaterna och pressen - en investering i Belo Sun är alltför riskabel för investerare på grund av de hot som det utgör mot urfolk och biologisk mångfald." Våra insatser sände en tydlig signal till de företag som är fast beslutna att förstöra Amazonas för att tjäna pengar - urfolk kommer att fortsätta att slå tillbaka tills deras rättigheter respekteras och deras landområden skyddas.

Den biologiska mångfalden hotas av en rad olika industriella verksamheter, t.ex. överexploatering av utvinningsindustrier - som i fallet med gruvbolaget Belo Sun. De länder som har undertecknat Parisavtalet gick samman för att skapa en övergripande text med mål och delmål, den så kallade globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 (GFB), som syftar till att ta itu med dessa hot och se till att den biologiska mångfalden bevaras och skyddas för framtida generationer. Det är ett viktigt avtal som fungerar som en checklista för ansvarsskyldighet. Även om världen har tagit små steg för att hantera klimatförändringarna har inget av åtagandena från den senaste texten om biologisk mångfald fullföljts.

Urfolken är de bästa beskyddarna och bevararna av den biologiska mångfalden. Vi kan omöjligen tala om biologisk mångfald utan dem - åtminstone inte på ett framgångsrikt sätt. Den allmänna uppfattningen inom COP15 var dock att delegaterna från Amazonas (t.ex. företrädare från Peru, Colombia, Brasilien och Ecuador) inte lyssnade på urfolkens krav. Av den anledningen beslutade vi att förespråka ett större deltagande av urfolken i de interna diskussionerna på COP15, samt att driva på för att inkludera respekten för och skyddet av urfolkens rättigheter i sluttexten för den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020.

Antagandet av denna ram kommer att ge fyra mål för 2050 och 22 mål för 2030. För att skydda Amazonas och för att få ett fullständigt erkännande och respekt för urfolkens rättigheter har vi identifierat några nyckelmoment som möjligheter till påverkansarbete: 

• Mål 3, som är känt som 30×30. Detta mål innebär att 30 % av de viktiga områdena ska skyddas senast 2030. Hittills (13 december) finns det två kategorier som anses vara viktiga områden: skyddade områden och andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder. Företrädare för urfolk vid COP15 arbetade dag och natt för att få urfolkens territorier erkända som en separat kategori av lika stor betydelse. 

• Mål 15. Detta mål är oerhört viktigt eftersom det, om det godkänns, kommer att uppmuntra transnationella företag och finansinstitut att övervaka, bedöma och fullständigt och öppet redovisa sin påverkan på den biologiska mångfalden i sin verksamhet, sina försörjnings- och värdekedjor och sina portföljer. Även om det mesta av denna text för närvarande är under förhandling kan den i framtiden användas som ett instrument för våra urfolkspartners som påverkas av kanadensiska gruvföretag - som Belo Sun - när det gäller den biologiska mångfaldens inverkan av deras verksamhet i länder som Brasilien. 

Under vår tid på COP15 konfronterade vi den stora lobbyverksamheten från utvinningsindustrierna, såsom gruv- och oljebolag och jordbruksföretag. Finansiella institutioner och företag kontaktade ständigt delegationerna för att driva sina falska lösningar och vinstplaner för koldioxidmarknaden. En av dem var en ny PR-satsning som kallas "Nature Positive" - en term som inte har några mål eller mått för ansvarsskyldighet. Vi anser att vårt deltagande i dessa interna utrymmen var extremt lägligt och viktigt för att föra in urfolkens perspektiv till delegationerna och förstärka deras röster. 

Eftersom förhandlingarna avslutas den 19 december uppmanar vi staterna att i varje relevant mål inkludera en uttrycklig hänvisning till respekten för urfolkens rättigheter och FN:s deklaration om urfolk. Vi är fortfarande hoppfulla. 

Flera organisationer har kontaktat Amazon Watch under de senaste dagarna och bett om uppföljning och långsiktigt samarbete så att panelen och vår närvaro i Montreal kan nå längre än till denna COP om biologisk mångfald. Vi åker därifrån med nya relationer och allierade, fulla av möjligheter. Människor är djupt intresserade av att förstå mer om hur kanadensisk gruvdrift hotar Amazonas, dess biologiska mångfald och dess väktare, och är mycket glada över att hålla kontakten i framtida kampanjer för att stoppa gruvdrift i Amazonas. 

Gruvdrift och utvinningsverksamhet är oförenliga med skyddet av den biologiska mångfalden i Amazonas, särskilt när de hotar urfolkens liv, försörjning och kultur. De industrier och regeringar som är medskyldiga till förstörelsen av Amazonas befinner sig vid en avgörande vändpunkt. De måste nämna urfolk i alla mål för nästa årtionde före COP15:s slut, annars kommer vi alla att få konsekvenserna. Vi lämnar denna COP med detta större budskap och ett specifikt för Belo Sun: Ditt företags aktier kanske sjunker och det kanske är slutet för denna version av Belo Sun, men vi har bara börjat! Tillsammans kommer vi att sparka ut gruvdriften och dess finansiärer ur Amazonas!

-Ada Recinos