Utan att vidta avgörande åtgärder kan inte Belém COP lyckas

Organiserad brottslighet har blivit en av de största hoten mot världens största regnskog, vilket i sin tur betyder att det är ett hot mot klimatets stabilitet. Även om Amazonas hyllas som världens lungor, vilket man tror kommer vara fallet i Belém inför COP 30, är den organiserade brottsligheten fortfarande något som ofta ignoreras.

Amazonas regnskogen är som ett slagfält för drogkarteller, maffior och illegala guldgrävare som inför olika typer av illegalt styre över territorier. I flera områden tar de över rollen som staten har och utnyttjar svaga institutioner. De kriminella gängen samlar också in “skatt” och ibland samarbetar de även med statliga institutioner.

Hur brottslighet driver extraktivism

Amazonas mest avlägsna områden med mest biologisk mångfald har länge skyddats av urfolken, men illegala ekonomier går djupare in i dessa områden på grund av en hög efterfrågan på kokain globalt.

Väpnade grupper driver bort människor från många områden och röjer skogar för att odla kokain. Lagliga företag tar sig sedan in i dessa områden för att driva oljeborrning eller skogsavverkning. Med hjälp av miljöfarlig kvicksilver bryter man ner och tvättar guld, vilket sedan kan användas av vanliga lagliga företag. Detta leder till att även de lagliga företagen kan utnyttja och tjäna på “tvättade” resurser. Därför anser man att den organiserade brottsligheten öppnar dörrar för laglig utvinning.

Mänskliga och ekonomiska kostnader

Många skogar skövlas för boskap eller koka och floder och djuren som lever i vattnet blir förgiftade på grund av föroreningar med kvicksilver. Beväpnade gruvarbetare i Brasilien har invaderat Munduruku- och Kayapó-territorier. I Peru har urfolk-ledare som motsatte sig maffior som sysslar med skogsavverkning och koka mördats. Konstitutionsdomstolen i Colombia har för decennier sedan varnat att det finns en risk för utrotning av hela urfolk-nationer på grund av de väpnade konflikterna.

För varje hektar som förstörs går skogen närmare sin brytpunkt - där skogen förvandlas till savann och miljarder ton koldioxid släpps ut. Detta är en kris för global säkerhet, mänskliga rättigheter och styrelseskick, det är inte bara en miljökris. Amazonas-ländernas militära ingripanden är inte tillräckliga, de har misslyckats och har inte löst grundorsakerna. Vad som behövs är en ny strategi där man erkänner den organiserade brottsligheten i Amazonas som ett centralt hot mot klimatet. De politiska och ekonomiska system som upprätthåller detta behöver också konfronteras.

Vad som bör göras i COP Belém

Koppla samman klimat-, miljö- och säkerhetsramverk.
De olagliga ekonomierna måste ses som drivkrafter bakom avskogningen i Amazonas samt globala kriser. Olika avtal om klimat och biologisk mångfald behöver bli anpassade till FN:s konvention mot internationell organiserad brottslighet (UNTOC). För att täppa igen luckorna som utnyttjas av de kriminella nätverken kan man i UNTOC utveckla ett protokoll om miljöbrott.
Att sätta urfolkens rättigheter och territoriellt styre i centrum för lösningar.
Det är avgörande att stärka urfolkens styrningssystem och markrättigheter, samt finansiera urfolk-ledda institutioner direkt för att kunna skydda Amazonas regnskog och avveckla den kriminella kontrollen. Urfolken är de som är mest hotade och även de som är mest effektiva när det kommer till att försvara regnskogen, därför är det viktigt att stödja dem.
Koppla klimatfinansieringen till bekämpningen av illegala ekonomier.
Miljöavtal som Parisavtalet bör lägga ner pengar på att prioritera urfolken och stoppa den olagliga gruvdriften, skogsavverkningen samt droghandeln. Finansieringen ska inte gå till militariserade ingripanden, vilket bara leder till ännu mer våld.
Reglera globala finanskedjor.
Våldet i Amazonas stärks och uppmuntras på grund av efterfrågan på kokain i globala nord. Därför måste konsumentnationer ta sitt ansvar i det hela. Belém behöver kräva bindande lagar som sätter företag till svars och håller de ansvariga för deras roll i problemen.
Konfrontera statlig medverkan och korruption.
Klimatförhandlingar behöver jobba med att stärka rättssystem, miljöåklagare och mekanismer för att bekämpa korruption.

Det är dags nu, tiden är nu

Om avskogningen i Amazonas går över 20-25%, varnar forskare att det kan leda till att regnskogen förvandlas till ett savannliknande ekosystem. Viss forskning visar att det i delar av den östra delen av Amazonas släpps ut mer koldioxid än de absorberar. Amazonas närmar sig en punkt utan återvändo.

Därför kan Belém vara en vändpunkt där kriminella ekonomier som leder till Amazonas kollaps bekämpas. Belém kan vara en väg för att skydda världens lungor - Amazonas regnskogen som upprätthåller själva livet.