För klimataktivister är Colombia det dödligaste landet

I Colombia har Jani Silva byggt ett trähus vid stranden av Putumayo floden - ett hem som hon i åtta år inte har kunnat sova i på grund av sitt arbete som klimataktivist. Hon har blivit hotad för sitt jobb där hon försöker skydda Amazonas-regnskogen från exploatering av olje- och gruvindustrin.

Det var under en natt som hon flydde sitt hus efter att ha fått information om att det fanns beväpnade grupper utanför. Hon förklarar att hon tidigare har försökt gå tillbaka men att det har slutat med att hon har behövt fly igen. Därför kan hon bara gå tillbaka ibland under en kort stund på morgonen när hon har någon med sig. Aktivisten säger att det därför inte går att leva där.

Colombia är det dödligaste landet för klimataktivister som försöker skydda regnskogen. Enligt Global Witness, som håller koll på förföljningar av aktivister internationellt, har 48 aktivister dödats år 2024 i Colombia. Detta är nästan en tredjedel av alla fall internationellt.

Colombia försöker skydda sina aktivister genom landets nationella skyddsenhet där de erbjuder skyddsvakter och annat hjälp. Andra framsteg har också gjorts genom domstolsbeslut. Över 15000 människor får skydd av dem runt om i landet, vilket inkluderar aktivister för mänskliga rättigheter, fackliga ledare, journalister och lokalpolitiker.

Silva har haft fyra skyddsvakter på heltid i 12 år, ändå har hon inte gett upp på sitt arbete och menar att det fortfarande finns mycket att göra. Hon är 63 år och lever nu i Puerto Asis som är en flodstad nära gränsen till Ecuador.

Gemenskapens buffertzon vakar över en region av våld

I Amazonas finns det omkring 800 familjer som kämpar emot avskogningen, oljeborrning och annat som är ett hot mot regnskogen. De gör även allt för att hålla borta de beväpnade grupperna som upprätthåller dessa problem. Silva berättar att de har en tätt sammanhållen gemenskap och styr ett reservat där de leder projekt för att återplantera skog, program för att motverka oljeborrning och insatser för att främja agroekologi - ett mer hållbart jordbrukssystem.

Silva har varit i frontlinjen för att skydda reservatet från oljeborrning. Som ordförande för ADISPA har hon dokumenterat arbeten som är skadliga i området och har på grund av det väckt ilska hos de beväpnade grupperna som tjänar pengar på oljan och gruvorna.

Oljeföretaget GeoPark kritiseras också för att bland annat ha orsakat avskogning. Företaget säger att de följer colombianska regleringar kring miljön och mänskliga rättigheter. De är även i kontakt med urfolken och Silva och förklarar att de inte har någon koppling till de beväpnade grupperna.

Urfolken tillsammans med ADISPA jobbar också med olika projekt där de undervisar barn om biologisk mångfald och skogsvård genom att använda inhemska bin som är sticklösa. Mer än 600 familjer deltar i bevarande- och agroekologiska projekt. Silva förklarar hur de började allt detta med eget initiativ genom att bland annat återplantera skog. Kvinnorna planerade återplanteringskampanjer och utbytte inhemska frön. De hade även tillfälliga jaktförbud vilket fick vilda djur att återhämta sig.

Gränskommandon kontrollerar territoriet

Beväpnade grupper är lokalt kända som “Comandos de la Frontera”, gränskommandon på svenska. Dessa grupper opererar längst hela sträckan i Putumayo och kontrollerar territorier, delar av den lokala ekonomin och flodtrafiken.

Kommandosoldaterna uppstod efter Colombias fredsavtal år 2016 med colombias revolutionära väpnade styrkor (FARC). I ställen som Putumayo fylldes luckorna istället med före detta paramilitärer, FARC-dissidenter och kriminella nätverk.

De väpnade soldaterna styr med hjälp av utpressning och illegal beskattning. De tjänar också på att odla koka, ha illegal gruvdrift och viktiga flodrutter som de kontrollerar. Flera invånare säger också att de tvingats arbeta utan lön, annars hotas de med att behöva betala böter till kommandona.

AP har sagt att de sett kokaodling nära projekten med biodlingen. Human Right Watch säger att de väpnade grupperna i Putumayo har begått allvarliga övergrepp mot civila som bor i området. De har gått efter lokala ledare och tvångsförflyttat folk.

Andrew Miller från Amazon Watch säger att det inte räcker med att folk får personliga skyddsvakter. Han menar att Colombia behöver ta hårdare tag och åtala de beväpnade grupperna.

Nästa generationen utvecklas

Pastrana från projektet med biodlingen säger att Silvas arbete har väglett de unga och har hjälpt dem att göra motstånd mot de väpnade gruppernas rekrytering.

Silvas dotter Anggie Miramar Silva är också med i ADISPA och växte upp i den sammanhållna gemenskapen mellan familjerna som bor där. Vissa säger att hon någon dag kommer att ta sin mammas roll men dottern är inte övertygad. Hon förklarar att hon inte är säker på att hon har viljan att offra allt som hennes mamma. Jani Silva är medveten om riskerna med hennes arbete, men hon menar att de måste fortsätta att göra motstånd.

Detta visar hur urfolken som bor i dessa områden är i frontlinjen när det kommer till att skydda regnskogen. De gör motstånd mot väpnade grupper och förstörelsen av regnskogen på plats även om det är riskabelt. Det visar hur viktigt det är att stödja urfolken och deras viktiga kamp mot förstörelsen av regnskogen i Amazonas.