Den här “post-fakta” eran har gett oss grymheter så som Bolsonaro och Trump, som har gynnat miljömässig plundring och pushar vårt ekosystem mot kollaps. Ett effektivt botemedel mot alla lögner är att erbjuda objektiv sanning, grundad i data och analyser. Data som otvetydligt visar verkligheten och utvecklingen på marknivå. Amazon Watch:s nya plattform för kartläggning av bränder gör just detta och avslöjar de miljöbrott som utspelar sig i brasilianska Amazonas, som först aktivt förminskades och sedan bortförklarades av Bolsonaro-regimen.

Amazonas brinner igen även detta år och för de flesta är det en fråga som inte går att diskutera. NASA, INPE och MAAP har alla publicerat månadsrapporter som beskriver avskogning med efterföljande bränder som kontinuerligt förstör Amazonas. Trots detta har Bolsonaroadministrationen inlett en PR-offensiv med målet att dämpa den internationella kritiken. De för fram propaganda med en rad lögner som kräver denna faktagranskning.

Amazonas brinner igen. Än en gång syns rökpelarna från NASA:s rymdsatellit. Vi varnade tidigare i år om att den ökade skogsskövlingen av Amazonas varslade om en katastrofal eldsäsong, och tyvärr hade vi rätt

Som svar på regeringens försummande i brasilianska Amazonas under pandemin har vår Amazon Defenders Fund, i partnerskap med våra allierade, levererat syrgaskonsentratorer och viktig hälsoutrustning.

För ett år sedan vaknade världen upp till en av de värsta miljökatastroferna på generationer när São Paulos eftermiddagshimmel blev nattsvart av ett tjockt rökmoln från bränder som härjade i brasilianska Amazonas. Förödelsen av regnskogen möttes av enorm internationell oro och mediebevakning som satte stor press på Brasiliens regering och lyfte frågan om de globala intressen som är inblandade i katastrofen.

Det största mötet där tusentals representanter brukar samlas varje år under fyra dagar, skedde annorlunda i år. Inför det 16:e Acapamento Terra Livre (ATL) mötet, som vanligtvis håller hus i Brasiliens huvudstad Brasilia, förflyttades det stora evenemanget och programmet istället online på grund av hotet från coronaviruset. Evenemanget pågick mellan 27:e och 30:e april, och man fick ta del av allt från möten, träffar, livesändningar, shamanism, sång, traditionella danser, visningar av urfolksfilmer, debatter mellan kvinnor av olika etniska grupper men även samtal med stora ledare, urfolk, antropologer och även aktiviteter som förenar människor från hela Brasilien.

Under första veckan i april åtalades två av de fyra angriparna av Skogsförsvararna Paulo Paulino Guajajara och Laércio Guajajara av den brasilianska federala åklagarmyndigheten. Tyvärr fanns det inte mycket tid att fira denna viktiga nyhet, då ytterligare två urfolkspersoner mördades nyligen.

Coronaviruspandemin är gränslös och bryr sig inte om någons socioekonomiska status. Panik har nått även de som kan enkelt kan få tillgång till information, har råd att fylla på med varor och få tillgång till hälsovård. I Brasilien har regeringen sagt lite om faran om viruset sprids bland de som inte lätt kan isolera sig själva. De som är i riskzonen, är de som bor i kollektiva hus, som urfolk, de som bor i slumområden och favelas, eller är hemlösa. Dessa utsatta grupper har troligen inte tillgång till rent vatten – än mindre handsprit eller sjukhus

Davi Kopenawa, pristagare av Right Livelihood-priset år 2019, det så kallade ‘’alternativa Nobelpriset’’ i Stockholm, är shaman i Yanomami-urfolksgruppen, och har lett sitt folk under den 20 år långa kampen för deras territorium. Han har ofta blivit hotad av både politiker och guldgrävare som attackerar naturtillgångarna som finns inne i Yanomamis territorium. Även om deras territorium korsar två olika länder, anser Davi att de gränser skapat av icke-urfolk inte existerar, då skogen inte tillhör varken Yanomami, de bor bara i skogen, eller de båda staterna som territoriet sträcker sig över till. De vita männen äger inte skogen, det enda de vet är hur man förstör den. De riktiga ägarna av skogen är Xapiripë-andarna, bergen är deras hem och de bor i skogen. Andarna av djurens och skogens förfädrar är de riktiga ägarna av regnskogen.

Zezico Rodrigues Guajajara, en framträdande urfolksledare från Araibóia urfolksterritoriet i staten Maranhão, mördades i tisdags eftermiddag. Hans kropp hittades nära hans by, Zutiwa, i kommunen Arame, som är hem till ungefär 1 000 urfolkspersoner. Enligt information som införskaffats av Amazônia Real, höll Zezico på att återvända till byn på motorcykel när han dödades med ett hagelgevär. Det finns fortfarande ingen information om brottets motiv eller vem mördaren är, men man misstänker att han mördades av lokala illegala skogsavverkare som upprepade gånger hotat hans liv.

På internationella kvinnodagen möttes Brasiliens Bolsonaro och USA:s Trump på Mar-a-Lago, Trumps lyxresort i Florida. Deras möte ägde rum bara dagar efter en brasiliansk delegation av kongresskvinnor besökt Washington på inbjudan av två kvinnor i USA:s kongress.

Brasiliens president försöker ännu en gång radera urfolken sätt att leva genom sina policys och handlingar. I början av februari introducerade Bolsonaro ett lagförslag som skulle öppna upp avgränsade urfolksterritorier för gruvbrytning. Som om hans budskap inte var tydligt nog, försökte han även tillsätta en före detta missionär som chef för en viktig avdelning med ansvar för urfolkens beskydd.

Inga av dessa beslut överraskar när fraser så som ”Amazonas är för brasilianarna” eller ”för mycket land för en handfull ’indianer’” figurerar frekvent i Bolsonaros tal. Faktum är att ett av presidentens huvudsakliga samtalsämnen är att öppet motsätta sig urfolkens rättigheter, en position han ser som både ”nationalistisk” och ”logisk”.

Det finns inget logiskt med Bolsonaros kraftfulla försök att ta marken ifrån urfolken som levt i och skyddat Amazonas regnskog i tusentals år. Dessa rasistiska och kalkylerade attacker bedrivs från många fronter, med Bolsonaro vid rodret.

Brasilianska urfolksledare samlades i januari för ett enormt möte i syfte att planera sin opposition mot president Bolsonaro. Bolsonaro har nyligen meddelat planer om att öppna upp urfolksterritorier för gruvbrytning och lantbruksnäring, men urfolken kallar Bolsonaros politiska projekt för ’folkmord, massmord och miljömord´. Mötet, med över 600 deltagare som representerade 45 olika urfolk, resulterade i ett kraftfullt manifest som fördömer Bolsonaros planer och uppmanar det internationella samhället till solidaritet och kamp.

Det verkar otroligt, men det tog mindre än ett år för Brasiliens avskyvärda president Bolsonaro att etablera en fascistisk regim kapabel att avveckla landets unga demokrati. Effekterna av denna kris känns genom hela Brasilien, men drabbar disproportionellt landets minoriteter och sociala rörelser. När Amazonas regnskog faller offer för denna hänsynslösa regim, blir skogsbeskyddare – från urfolk och traditionella samhällen till NGOs – måltavlor i en oöverträffad våg av våld och hot.