Urfolk-ledaren säger att farliga projekt som Marco Temporal och Destruction bill går framåt under Lulas administration, han är även skeptiskt kring hur praktiska effekterna av COP30 är.
Foto: Mídia Ninja
Raoni Metuktire är en av Brasiliens mest respekterade urfolk-ledare och är en symbol för kampen att skydda Amazonas regnskog. Ledaren intervjuades av O Globo två månader innan COP30 - En FN konferens om klimatförändringar som kommer att hållas i November 2025 i Belém.
Raoni varnar att både den nuvarande regeringen och den Brasilianska kongressen förespråkar för farliga projekt som “Devestation Bill” och “Marco Temporal” för att begränsa erkännandet av urfolkens mark, dra järnvägar genom regnskogen och genomdriva oljeprospektering - processen att leta efter olja - längst Amazonas kust.
Brasilien representerar COP30 som en sorts milstolpe för klimatdiplomatin, men Raoni menar att samma regering också stödjer politiska initiativ som hotar skogen, floden och självaste överlevnaden av urfolken.
I januari 2023 fick han ett löfte av den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva om att urfolken skulle inkluderas mer inom den nya regeringens diskussioner som har att göra med dem. Men Raoni menar att presidenten inte har uppfyllt sitt löfte tre år senare.
På grund av dessa brutna löften menar urfolk-ledaren att COP30 mötet inte kommer att ha någon större påverkan för klimatet. Han anser att det inte kommer vara tillräckligt för att hindra avskogningen i Brasilien och är besviken över att kongressen bland annat också har sänkt kraven på miljötillstånd - tillstånd som man behöver få för att driva en verksamhet som är miljöfarlig. Raoni nämner även hur Lula har lagt veto på många viktiga poäng som miljövetare anser är viktiga.
Kontext:
Det har blivit många fördröjningar inom regeringens interna diskussioner, vilket ledde till ett dödläge. Nu väntar de på ett beslut från Högsta domstolen för att kunna fortsätta med Ferrogrão projektet - en järnväg som går igenom Amazonas regnskog och som har i syfte att exportera soja och majs.
Miljöaktivister oroar sig för en ökning av monokultur - odlingen av endast en enda växtart - på stränderna av urfolkens mark. De är också bekymrade över hur användningen av bekämpningsmedel ökar, vilket redan idag förorenar fiskar och floder, samt fastighetsspekulation - att man köper en fastighet och sedan säljer den för ett högre pris i vinstsyfte -, försvarares förföljelse, avskogning och markofferi.
Ferrogrão järnvägen är ett av projekten inom Growth Acceleration Program (PAC). Järnvägen är 933 kilometer lång och kommer att sträcka sig mellan Sinop - en av de största producenterna av spannmål i landet - och Itaituba. Järnvägens rutt i projektet gick igenom det federala reservatet Jamanxim National Park och överklagades därför i Högsta domstolen. Enligt regeringen löstes frågan efter att rutten omdesignades, men det finns fortfarande motstånd inom miljöministriet.
År 2024 lämnade urfolksledaren Raoni över ett domslut mot Ferrogrão projektet till Brasiliens president Lula och Frankrikes president Emmanuel Macron. I anklagelsen menar man att projektet har underskattat hur miljön kommer att påverkas, samt att urfolkens rätt att bli konsulterade och vara med i planeringarna har vägrats.
Miljöministriet kontaktades av O Globo, de förklarade att man behöver granska och analysera projektets socio- och miljömässiga konsekvenser för att mildra på de möjliga konsekvenserna. De förklarar sedan att IBAMA (Brasilianska institutet för miljö och förnybara resurser) kommer att utföra analysen. Utöver detta pågår bland annat också arbeten för att motverka avskogningen.
Detta visar att Amazonas-ländernas ledare behöver stå för sina löften och göra mer för att undvika miljöförstörelse i regnskogen, samt inkludera urfolken i sina planeringar och samarbeta för att skydda urfolkens rättigheter. I det här fallet behöver urfolken få vara med i diskussionerna kring Ferrogrão projektet för att se till så att järnvägsprojektet påbörjas på ett säkert sätt som inte är på bekostnad av miljön och ursprungsfolket.