Waorani

Slutet på fossilbränsleeran i Amazonas leds av urfolken

Leila Salazar-López och Patricia Gualinga skriver i en artikel om hur urfolken leder slutet på eran av fossilbränsle i Amazonas

Leila Salazar-López och Patricia Gualinga skriver att de enda meningsfulla framstegen som kom fram i förhandlingarna i COP30 i Brasilien, drevs av urfolken och olika rörelser i Amazonas. I ett evenemang fanns det 1600 lobbyister från fossila bränsleindustrin, vilket urfolkens ledarskap bröt sig igenom. Trots att en av varje 25 deltagare i evenemanget var lobbyister, kämpade urfolken för att göra skillnad.

Resultaten efter flera veckors diskussioner om att lägga ner fossila bränslen och skydda regnskogen blev otillräckliga och motsvarade inte förväntningarna. Det driv som krävs för att kunna hantera klimat- och Amazonaskrisens omfattning saknades. Men trots detta fick de med urfolkens rättigheter i texten om rättvis omsättning. Förhandlare skapade också en ny arbetsplan (BAM) för att försöka minska koldioxidutsläppen, vilket fick stöd av regeringar som representerar 80 procent av världens befolkning. Även om BAM saknade konkreta åtgärder gjorde man ett litet framsteg, vilket var tack vare urfolkens ledare som i vissa fall också reste flera veckor via båt för att ta sig fram och få sina röster hörda. 

Flottiljen Yakumama hade dussintals kanoter som paddlade i veckor för att vara med i COP30 mötet. Den stora Answer caravan båten hade också med sig hundratals urfolk-ledare från Tapajós floden. En enorm floddemonstration kallad Barqueata hölls sedan med över 5000 deltagare och 200 båtar. Över 70.000 personer marscherade sedan i Belém några dagar senare med krav på ett slut på fossilbränsleeran samt respekt för urfolkens rättigheter. Dessa kraftfulla folkrörelser tvingade förhandlare och medier runt världen att ta urfolkens krav kring Amazonas på allvar.

Dock kvarstår en obekväm sanning eller verklighet. Länder och företag som borde leda arbetet för att agera mot fossila bränslen fortsätter att misslyckas. Men det finns några undantag. Colombia har förbjudit ny oljeutvinning i Amazonas, 18 länder har nu också gått med i Fossil fuel treaty initiative.

I urfolkens territorier har urfolk-ledare visat riktig ledarskap genom att försvara ekosystemet i Amazonas och stoppat flera fossilbränsleprojekt. U´wa-folket i Colombia tvingade ut det stora oljebolaget Occidental Petroleum, Kichwa-folket i Sarayaku lyckades stoppa borrplaner, Waorani-folket stoppade statens oljetillstånd i deras territorier, urfolk i Peru (Wampís, Achuar och Chapra) tvingade ut sju olika oljeblag från sina territorier och en folkomröstning ledd av sociala rörelser och urfolken beordrade stängningen av hundratals brunnar på deras territorier.

Det finns fortfarande hoppfulla tecken. Colombia arrangerar en konferens i april 2026 i Santa Marta tillsammans med Nederländerna för att slå ihop en plan mellan länder i syfte att försöka avveckla fossila bränslen. De gör detta utanför FN:s COP-system som kan vara väldigt långsamma.

Detta visar att Amazonas-länder kan samarbeta med urfolken för att starta en global strategi för att få ett slut på fossilbränsleeran. Fossila utvinningen i Amazonas, samt på urfolkens territorier, måste förbjudas av regeringarna för att kämpa för planetens framtid. Kampen fortsätter!

Klicka här för att komma åt Leila Salazar-López och Patricia Gualingas artikel på engelska.

Urfolk-grupper kritiserar Ecuadors plan för att utöka oljeproduktionen i Amazonas med 47 miljarder dollar

Ecuador planerar att expandera sin oljeindustri med 47 miljarder dollar i Amazonas regnskog, ett beslut som kritiseras av urfolk-grupper

Ministeriet för energi och gruvor i Ecuador har planer om att erbjuda stora ytor av land för oljeutvinning. Planen kritiserades av sju olika urfolk-grupper som menar att det går emot konstitutionella skydd.

Ecuadors tjänstemän menar att planen kan modernisera oljeindustrin och öka produktionen i landet, samt attrahera utländsk kapital. De menar också att planerna följer rättsliga ramar.

Ledare från urfolk-grupper som Andwa, Shuar, Achuar, Kichwa, Sapara, Shiwiar och Waorani säger att de inte konsulterades av staten kring planerna. De nämner också att regeringen sedan tidigare har ignorerat beslut av domstolen som menar att regeringens konsultationer var olagliga.

Utan att ha pratat med urfolken jobbar regeringen i Ecuador med en plan att sälja rättigheter till 18 olika oljeområden som ligger på urfolkens territorier, vilket är ett hot mot urfolken som bor i dessa områden. Waorani ledaren Nemo Guiquita menar att staten kränker konstitutionella och internationella rättigheter.

Ecuadors president Noboas senaste ageranden oroar miljöaktivister och urfolk-grupper

Noboa avvecklade Miljöministeriet som sattes ihop med Ministriet för energi och gruvor, han har även visat sitt stöd för en lag som tillåter utländska och privata företag att få delar av områden med skyddad natur. Regeringen har även börjat öppna nya licensomgångar - de säljer rättigheter att leta efter olja i regnskogen i specifika geografiska områden.

Samtidigt pågår det även en nationell strejk i landet på grund av höga bränslepriser, projekt som är miljöfarliga och för att regeringen har brutit sitt löfte om att skydda Yasuni National Park från oljeborrning. Genom en folkomröstning röstade 59% på att skydda nationalparken, men trots det har regeringen inte stått för sitt löfte. Bönder, urfolk-grupper och fackföreningar har protesterat runt om landet och har hamnat i konflikt med polisen.

Trots en minskning på oljeproduktionen i Ecuador är oljan landets största exportvara som under vissa år står för en tredjedel av landets intäkter. Landet har försökt locka utländsk kapital till Amazonas men har mötts med motstånd av urfolken som bland annat har startat rättsliga strider. Här kan vi se att denna strid fortsätter där planen för att expandera oljeindustrin kritiseras starkt av urfolken.