Öppen rasism driver Chevrons stora lögn

Låt oss först och främst lyfta fram att det är extremt skadligt för den pågående kampen om rättvisa för Ecuadors folk att media rutinmässigt ignorerar att Chevron gjort sig skyldiga till att avsiktligt ha dumpat ca 60 miljarder liter giftigt oljeavfall i Amazonas som en kostnadsbesparande åtgärd. Detta pågick över flera årtionden under deras varumärke Texaco. De har aldrig bett om ursäkt eller gjort något meningsfullt försök till att städa upp det giftiga avfallet, eller hjälpa någon av de människor som de förgiftat. Punkt.

Brasilianska regeringen pushar för personliga möten mellan gruvföretaget Belo Sun och urfolken

Brasiliens nationella urfolksstiftelse godkände personliga möten mellan gruvföretaget Belo Sun och urfolken på grund av den bristande internetuppkopplingen som gör det svårt att få till möten virtuellt. Mötena är till för att Belo Sun ska presentera företagets konsekvensanalys för de urfolksgrupper som kommer drabbas av deras utökade verksamhet. Beslutet att tillåta dessa möten bygger på antagandet att alla urfolk har vaccinerats mot COVID-19. I början av mars hade dock bara 77% av urfolken i regionen fått sin första dos, och endast 34% har fått den andra dosen.

Organisationer och urfolkssamhällen uppmanar EU att skydda skogar

Organisationer och urfolkssamhällen uppmanar EU att skydda skogar

Igår på Internationella Skogsdagen skrev vi tillsammans med 23 andra organisationer och 44 urfolkssamhällen ett öppet brev till ledningen av Europeiska rådet och Europeiska Kommissionen som uppmanar dem att skydda skogar och utesluta biomassa från skog i direktivet om förnyelsebar energi.

Handelsavtalet mellan EU och Mercosur- ett steg närmare utrotningen av urfolken, del 2: vittnesmål från Amazonas

Foto: Leo Otero / MNI

Foto: Leo Otero / MNI

I del 1 av denna miniartikelserie redogjordes för urfolken i Amazonas ökade sårbarhet om handelsavtalet mellan EU och Mercosur träder i kraft. Förutom förlusten av deras mark finns en bakomliggande och ständig fara för våld och hot.

Rio Jacy-Paraná reservatet i Brasilien är hem till flera urfolksgrupper som berättat hur de drivits bort från sina hem på grund av att ny betesmark för boskap skapats. Mer än hälften av marken är numera ockuperad av boskap och avskogningen tilltar kraftigt, reservatet var det mest avskogade reservatet i Brasilien år 2019. Området förlorade 94 km² av sin skog mellan augusti 2018 och juli 2019. Här avslöjar vittnesmål hur familjer inte längre vågar återvända till sina hem i reservaten av rädsla att utsättas för våld eller dödas av de beväpnade männen som drivit bort dem. Abelardo bodde tidigare i reservatet och berättade följande för Amnesty International:

Det finns ingen möjlighet för oss att komma tillbaka. Det finns någon som bor där (på mitt land). Om någon åker dit kommer han eller hon att dö. Dessa människor dödar.

Vidare berättar han:

Det brukade vara väldigt vackert. Vi såg många djur: tapir, vildgris, rådjur, jaguar, massor av fisk. Idag ser du inte sådant längre. Vi brukade extrahera copaibaolja, det gör vi inte längre. Min svärfar brukade skörda nötter, odla maniok. Nu kan vi inte längre gå i skogen.

Dessa berättelser från Abelardo visar tydligt hur urfolkens traditionella livsstil påverkas till den grad att de inte längre kan leva sina liv som förut och hur rädslan för deras liv tvingar dem att fly från sina hem. Liknande beskrivningar hör vi från reservatet Rio Ouro Preta där det likt de övriga reservaten länge har pågått kränkningar av urfolkens rättigheter. Reservatet ligger i den brasilianska delstaten Rondonia och är hem till omkring 500 människor fördelat på tolv samhällen. Mellan augusti 2018 och juli 2019 förlorade reservatet 3 km² av sin skog. Boende i reservatet berättar hur de inte längre vågar samla sina naturtillgångar såsom nötter och acai som finns nära de områden som är ockuperade av bönder, detta av rädsla att bli dödade efter att ha mottagit flera hot från boskapsodlare. Claudio som bor i reservatet berättar:

Det är sorgligt att se en sådan avskogning. Förutom att det är en stor förlust är det också ett bakslag för oss eftersom reservaten är vårt levebröd. Vi är beroende av reservaten för att överleva.

Uru-Eu-Wau-Wau folket har vid flera tillfällen fått utstå hot från inkräktare efter att ha försökt försvara sina territorier från att bli ockuperade. Vittnesmål från urfolket berättar att de hittat cirka 40 personer beväpnade med macheter som skar sin väg in i deras territorium. De hotade även att döda urfolkets barn om de inte lämnade sina reservat. Förutom detta fick flera av urfolkspersonerna ta emot dödshot från män som bedrivit boskapsuppfödning.

Amazon Watch har tidigare rapporterat om hur urfolksledare blivit mördade och hotade. I april 2020 sköts urfolksledaren Arbildo Meléndez till döds i Peru efter att han hade konfronterat de som försökt invadera hans mark. Så sent som den 12 februari i år mördades den unga urfolksledaren Isac Tembé av en medlem från den brasilianska militärpolisen. Enligt Tembé-Theneterahafolket tjänar landets militärpolis pengar på att försvara jordbrukare och ranchgårdar, vars verksamheter olagligt ockuperar Tembéfolkets territorium där Isac Tembé befann sig. Tyvärr är detta en utveckling som inte ser ut att gå mot en förbättring. I takt med att skövlingen av Amazonas tilltar kommer vittnesmål som dessa att bli vanligare och hoten bli fler.

Frida Moisiola

Bolsonaros Brasilien: flera steg i fel riktning

Under Bolsonaros ledning har bränder, skövling och våldet ökat i Brasilien samtidigt som han hävdar att Brasilien har blivit ett säkrare land. Skövlingen slår nya rekord och presidenten har sett till att Brasiliens budget för att hantera klimatförändringar i stort sett ligger på noll efter en nedskärning på 95 procent. Samtidigt har Bolsonaro tagit bort de kontrollmekanismer som tidigare kunnat kontrollera och minska skövlingen av Amazonas.

Säg nej till handelsavtalet mellan EU och Mercosur

rapportbild 1.png
rapportbild 2.png
rapportbild 3.png
rapportbild 4.png
rapportbild 5.png
rapportbild 6.png
rapportbild 7.png
rapportbild 8.png
rapportbild 9.png
rapportbild 10.png
rapportbild 11.png
rapportbild 12.png
rapportbild 13.png

Tryck här för att läsa rapporten i PDF-format

Midya Kaplan & Frida Moisiola

Valkaos i Ecuador efter urfolk och aktivisters stora vinster

Valresultaten bekräftar att urfolkens makt och rörelsen för förändring bort från utvinning som vi har sett på gatorna visades i valurnorna. Detta stödde byggandet av en plattform, inte bara för urfolksrörelsen, utan för hela landet som går hand i hand med alla sociala rörelser. Det är ett tydligt avslag på tidigare politik och politiska grupper som eftersträvade resursutvinning, kriminalisering av protest och urfolksledare, förnekande av urfolkssamhällens rättigheter och grundläggande garantier

Internationella organisationer kräver att USA:s justitiedepartement granskar Chevrons hämndaktion mot människorättsadvokaten Steven Donziger

Washington, DC - 13 internationella organisationer för mänskliga rättigheter och miljö skickade ett öppet brev till USA:s justitiedepartement och bad dem att inleda en granskning på hög nivå av den hämndlystna “SLAPP”-stämningen (Strategic Lawsuit Against Public Participation - en metod som går ut på att begrava motståndaren i juridiska processer i syfte att trötta ut och utarma de som utmanar företaget) som Chevron väckte mot advokaten som hjälpte 30,000 urfolk och bondesamhällen i Ecuador att vinna 9,5 miljarder dollar från företaget för massiv oljeförorening.

Gruvföretaget Anglo American utesluter inte gruvbrytning på urfolkens mark

Den 25 januari svarade det brittiska gruvföretaget Anglo American på det öppna brevet från Association of Brazil’s Indigenous Peoples (APIB) och Amazon Watch från den 22 december, i vilket organisationerna krävde att gruvföretaget skulle göra ett offentligt åtagande att inte bedriva gruvverksamhet på urfolkens mark i Brasilien, oavsett ändringar i brasiliansk lagstiftning. I sitt svar säger Anglo American: “Vi kan inte åta oss att utesluta någon gruvaktivitet på urfolkens mark i Brasilien”.

10 år efter urfolkens historiska miljardvinst mot Chevron

Den 14 februari var en monumental dag i historien om miljörättvisa, företagsansvar och mänskliga rättigheter. I år markerade dagen 10-årsjubileet för en ecuadoriansk domstols banbrytande dom om att Chevron, ett av världens största företag, avsiktligt förorenat Amazonas. Den civila domstolssegern var den första av sitt slag och förändrade möjligheterna för företagsansvar och miljömässig rättvisa.

Ecuadors oljeverksamhet möter kraftfullt motstånd

I ett historiskt beslut dömer rätten till förmån för en stämning från ungdomar gentemot förorening och klimatpåverkan orsakad av oljeindustrins gasfackling i det ecuadorianska Amazonas. Samtidigt presenterar det statliga oljebolaget Petroecuador ett verklighetsfrånvänt svar på de internationella bankernas divesteringar. Samtidigt presenterar det statliga oljebolaget Petroecuador ett verklighetsfrånvänt svar på de internationella bankernas divesteringar.

Brasilianska regeringens passivitet fördöms av Amazonas urfolksledare - Coronamutationen hotar Amazonas framtid

Covid-19-situationen i Amazonas har eskalerat drastiskt efter att den nya virusvarianten överrumplat och försvagat folkhälsosystemet i Manaus, huvudstaden i staten Amazonas i Brasilien. Spridningen sker snabbt över Amazonas och hotar ur- och skogsfolken som skyddar regnskogen och klimatet för vår kollektiva framtid. Under de senaste veckorna har Amazonska urfolksledare återigen uttryckt djup oro och upprördhet över regeringens oaktsamhet och diskriminering gentemot urfolk när viruset fortsätter att spridas.

Bankerna ruckar på sig!

Vi är bara några veckor in på år 2021 och kan redan idag annonsera de inspirerande nyheterna att de europeiska bankerna BNP Paribas Group, Credit Suisse, Rabobank och ING, vilka tillsammans är skyldiga till att finansiera handel av Amazonolja till USA för över 5,5 miljarder dollar mellan 2009 och 2020, har förbundit sig till omedelbara uteslutningsåtgärder för handel med olja från Amazonasområdet Sacred Headwaters i Ecuador!

Brasilianska urfolksledare uppmanar BlackRock att anta en policy för skogar och urfolkens rättigheter

Idag har Association of Brazil's Indigenous Peoples (APIB) skickat ett öppet brev till BlackRocks VD Larry Fink, där de uppmanar kapitalförvaltningsföretaget att anta en omfattande policy för skogar och urfolkens rättigheter. Brevet kommer dagar innan Finks årliga brev publiceras, där han oftast tillkännager policyförändringar hos de företag som BlackRock investerar i och kommer annonsera ett nytt löfte att ytterligare klargöra dess strategi för avskogning.