Vid COP 30 väcker Ferrogrão nytt liv i konflikten mellan regeringen och urfolken

Urfolken protesterade och försökte få sina röster hörda kring Ferrogrão-järnvägen

Urfolk-grupper som protesterade vid FNs klimatförhandlingar i Belém, Brasilien, nämnde Ferrogrão bland flera andra klagomål som de hade. 

Ferrogrão är ett järnvägsprojekt som man tänkte ska skära igenom Amazonas regnskog, från Mato Grosso till Pará. Järnvägsprojektet skulle innebära en revolution inom transport/logistik för den brasilianska jordbruksnäringen.

Kritiker säger däremot att projektet undergräver president Lulas engagemang för urfolkens rättigheter, regnskogen och miljön.

Vad är idén bakom Ferrogrão?

Brasilien är världens största export av soja och majs. Mycket av det är producerat i Mato Grosso och exporteras i långa sträckor med lastbil. Därför har regeringen sedan länge velat ha en 933 kilometer lång järnväg för att effektivisera exporten. Järnvägen skulle då förbinda staden Sinop i Mato Grosso till Miritituba i Pará. Spannmålen och baljväxterna skulle därifrån nå Atlanten och Amazonfloden.

Vad säger de som stödjer projektet?

Den brasilianska jordbruks- och jordskapförbundets (CNA) tekniska rådgivare, Elisangela Pereira Lopes, sa till AFP att järnvägen var avgörande för att kunna säkerställa konkurrenskraften av den brasilianska jordbruksnäringen. Mato Grosso står för 32 procent av den nationella spannmålsproduktionen i Brasilien. Lopes säger att Mato Grosso behöver en mer effektiv transportväg för att kunna hålla jämna steg med tillväxten av sektorn. Transportkostnaderna för spannmålsexporten förväntas att minska med omkring 40% på grund av Ferrogrão-järnvägen. Utöver detta kan koldioxidutsläppen också förväntas att minska.

Vad säger kritiker?

Mariel Nakane från Instituto Socioambiental (ISA) sa till AFP att Ferrogrão-järnvägen kommer att påverka urfolkens territorier och orsaka ännu mer avskogning i regnskogen.

Hon nämner att jordbruksnäringen redan under det senare decenniet har gått över till att exportera produkter mycket billigare genom norra flodhamnar. Detta har i sin tur lett till förändringar i Tapajósfloden och gjort så att urfolk som bor vid floden inte längre kan fiska i vissa områden. På samma sätt kan järnvägen leda till skadliga konsekvenser.

Nakane säger att Ferrogrão-järnvägen siktar på att femdubbla varorna som transporteras. Experter oroar sig över att brist på kontroll över järnvägsprojektet kan leda till avskogning av områden som redan är utsatta. Hon nämner att de nuvarande tillståndsprocesserna inte är tillräckligt starka för att skydda regnskogen och urfolken som lever där.

Mariel Nakane nämner även andra projekt som är skadliga. Som exempel oljeprospekteringen nära Amazonfloden. Det finns även planer om att asfaltera en viktig motorväg i regnskogen som kallas BR-319. Hon säger att regeringen påstår att de är engagerade inom klimatfrågorna, men att de ändå väljer att ignorera dessa typer av skadliga projekt.

Varför tog man upp detta i COP 30?

COP 30 klimatmötet var i Belém och drog till sig uppmärksamhet internationellt. Därför passade urfolken på för att få sina röster hörda kring deras krav, där bland annat att förbjuda Ferrogrão-projektet var en av dem.

De som protesterade var även förbannade över att president Lula skrev på en förordning som utser att Amazonas största floder ska prioriteras för utbyggnaden av hamnar och godstransportering på ett effektivt sätt.

Var befinner sig Ferrogrão-projektet nu?

Ibama, brasiliens miljömyndighet, säger att bara en utredning om huruvida projektet är genomförbart miljömässigt har påbörjats.

År 2021 stoppades processen av järnvägsprojektet av Alexandre de Moraes i Högsta domstolen (STF). Anledningen till beslutet var en rättstvist. Frågan var ifall en nationalparks gränser kunde ändras för att bygga Ferrogrão-järnvägen.

År 2023 lät Moraes ärendet att återupptas och man fortsatte granskningen. Sedan röstade man för att Ferrogrão-projektet kunde fortsätta vidare. Däremot begärde Justice Flávio Dino för att få mer tid för att analysera ärendet så projektet pausades igen 2024.

Frågan om ifall järnvägsprojektet kommer att fortsätta är oklart. Om projektet får lov att fortsätta kommer det i sin tur leda till dåliga konsekvenser för regnskogen på grund av avskogningen. Urfolk-grupper och aktivister fortsätter att kämpa för att stoppa projektet och har försökt få sina röster hörda internationellt under COP 30 mötet. Därför är det viktigt att fortsätta stödja deras kamp för att rädda regnskogen och skydda urfolkens rättigheter!

Skydda Amazonas - beskatta utsläpparna!

Klimataktivister kräver handling i COP30 i Belém, Brasilien

I en video från FN:s klimatmöte i Brasilien pratar Amy Goodman från Democracy Now med Viviana Santiago som är verkställande direktör i Oxfam Brazil, samt Leila Salazar-López som är verkställande direktör inom Amazon Watch. 

Goodman frågar allmänt om hur situationen ser ut idag och vad som är signifikant med Belém, Viviana Santiago svarar på detta och förklarar att det stora mötet är viktigt för folk som gör motstånd mot klimatproblemen och försöker överleva fattigdom. Hon nämner att de som är mest drabbade oftast inte är de som förstör klimatet och att de rika som har mest utsläpp måste ta ansvar.

Goodman frågar sedan Santiago om konsekvenserna av den globala uppvärmningen och avskogningen. Hon svarar att folkets hälsa påverkas av de stigande temperaturerna, särskilt i Brasilien där de befinner sig. Hon tar skolor som exempel och förklarar att det är svårt för barnen i skolan eftersom skolorna inte är utrustade för att klara av den nivån av värme. 

Efter detta går Goodman över till Leila Salazar-López och frågar henne om klimatfrågan allmänt i Brasilien och hur den är speciell. Salazar-López svarar att COP i Brasilien är annorlunda jämfört med tidigare möten i till exempel Azerbajdzjan, Egypten och Dubai. De tidigare länderna tillät inte aktivister eller vanligt folk att delta i mötet, men i Brasilien fick de göra det. Hon pratar sedan om hur Amazonas är nära en brytpunkt, till exempel på grund av olika industrier, oljeutvinning, exploatering av urfolkens marker och mer.

Leila Salazar-López menar att dessa problem är anledningen till att urfolken organiserar sig för att skydda sina rättigheter och för att få deras marker tillbaka. Hon nämner att det är mycket fler urfolk i Belém denna gång jämfört med tidigare COP möten någonsin och att det är extremt viktigt med tanke på att de är regnskogens beskyddare. Salazar-López nämner också att USA inte är närvarande nog i mötet och att det finns många klimatförnekare.

Amy Goodman går sedan över till Viviana Santiago igen och frågar om våldet mot urfolken som inte bara drabbas av klimatförändringarna och förstörelsen av deras marker utan även av våld och hot. Santiago svarar att Brasilien är en farlig plats för civila aktivister och att detta behöver en lösning. 

Viviana Santiago har nyligen gått med i Lula regeringen och Goodman frågar därför henne kritiskt om Lula och att han har gått med på mer oljeutvinning i Amazonas, vilket hotar klimatet. Santiago svarar att hon inte håller med beslutet och att hon är besviken. Goodman frågar sedan henne om urfolken och om att de har exkluderats från diskussionen kring dessa frågor, hon svarar att de jobbar med urfolken och att de vill se en direkt finansiering som går till dem istället för att det bara ska gå till regeringar och företag. Hon nämner också att politiker möter urfolken för att lyssna på vad de har att säga när urfolken protesterar, vilket visar att Brasilien har en fungerande demokrati. Till exempel kritiserade urfolk-grupper Ferrogrão-projektet, vilket ledde till att regeringen satte stopp på projektet.

Amy Goodman frågar sedan om president Lulas olika förslag. Viviana Santiago säger att de har ett förslag om att beskatta de rikaste och att detta anses vara ett mer fungerande alternativ som kan göra skillnad. Detta eftersom det är de som bidrar till mest utsläpp och förstör klimatet.

När det kommer till frågan om frånvaron av USA i COP säger Leila Salazar-López att det inte borde spela en för stor roll eftersom ledarskap från delstater som Kalifornien är närvarande och visar intresse. Dock menade hon att USA som stat är närvarande på ett annat sätt, de är närvarande genom att de stödjer lobbyisterna och skyddar oljeindustrins intressen.

Med detta kan vi se hur viktig COP-mötet är, särskilt när det finns en mycket större närvaro av aktivister och urfolk-grupper än någonsin innan. Vi hoppas på att dessa typer av samarbeten och diskussioner mellan Amazonas-länders regeringar och urfolken fortsätter och att man tillsammans kan försöka skydda regnskogen och urfolkens rättigheter. 

För att läsa manuskriptet ord för ord kan du klicka här.

Urfolken ger sig av i protesttåg för att protestera mot Ferrogrão-järnvägen

Urfolken ger sig av i protesttåg från Sinop till Belém för att protestera mot Ferrogrão - ett järnvägsprojekt som är ett hot mot urkolken och Amazonas regnskog

Credit: No Ferrogrão Alliance

Ungefär 300 representanter för urfolken och sociala rörelser planerar att ge sig av från Sinop och åka till Belém i början av november där COP30 kommer att äga rum. Planen är att resa mer än 3000 kilometer för att protestera mot byggandet av Ferrogrão-järnvägen och jordbruknäringens negativa konsekvenser för Amazonas regnskog. De vill också lyfta fram agroekologiska alternativ och småbönders produktion. 

Ett beslut ska också fattas om järnvägen av Högsta domstolen och den nya ordföranden Edson Fachin har sagt att frågan om Ferrogrão-järnvägen är prioriterad. En tidigare domare har satt tillfälligt stopp på byggandet av järnvägsbygget.

Att bygga Ferrogrão-järnvägen kommer att leda till avskogning av 49,000 km² skog enligt studier av PUC-Rio i samarbete med Climate Policy Initiative. Export av spannmål längs Tapajós-floden kan även sjudubblas. I domstolen ifrågasätter också PSOL-partiet hur lagligt det är att Jamanxim-nationalparkens gränser behöver ändras för att genomföra projektet.

Munduruku ledaren Alessandra Korap som är en del av protesttåget säger att de inte kommer att tillåta storföretagens intressen förstöra deras floder och skogar. Hon menar att storföretag som Cargill och Bunge vill profitera på bekostnad av urfolkens territorier och liv, men att urfolken kommer att fortsätta kämpa emot detta.

Detta visar hur viktig detta protesttåg som arrangerats av “Aliança Chega de Soja” (Enough Soy Alliance) är för urfolkens rättigheter som hotas av Ferrogrão-projektet.

Ferrogrão: En genväg till kollaps

Ferrogrão-järnvägen porträtteras som en logisk lösning, men i verkligheten är det bara en genväg till kollaps som orsakar miljöförstörelse, invasioner av land och avskogning.

Fiskar i Tapajósfloden dör av soja och mineraler som sliter sig igenom fisknäten. Bland annat har Munduruku folket påverkats av detta eftersom föroreningarna har begränsat möjligheten att fiska.  Detta är ett problem som riskerar att öka på grund av Ferrogrão - ett järnvägsprojekt i Brasilien som sträcker sig mellan Sinop och Miritituba.

De som stödjer Ferrogrão menar att järnvägsprojektet kan reducera utsläppen eftersom vägtransporter släpper ut mer föroreningar. Kritiker menar dock att det inte går ihop eftersom att de kumulativa konsekvenserna som kommer med projektet visar att det inte är ett tillräckligt påstående. 9,8 miljoner hektar av savanner och skogar riskerar att omvandlas till jordbruksmark enligt studier av Federal University of Minas Gerais (UFMG). Detta kan störa balansen i Xingu och Tapajos och leda till olika former av miljöförstöring.

Även om man bara tittar på pengarna eller den ekonomiska vinsten är Ferrogrão-projektet en dålig idé. Forskning från Amazônia 2030 visar att avkastningen - vinsten på en investering - är sju gånger lägre än vad man har beräknat. Detta innebär att skattebetalarna behöver betala subventioner för att projektet ska kunna gå runt, vilket i sin tur betyder att jordbruksjättarna som Cargill, Bunge och Amaggi är de riktiga vinnarna i det hela. Bortsett från detta finns det internationella krav på att miljöförstöring som avskogning inte förekommer när varorna produceras. Detta är något som också kan påverka försäljningen av varorna.

Brasilien har ett nationellt privatiseringsprogram där Madeira-, Tocantins- och Tapajós-floderna inkluderades. Detta är något som gör det möjligt för stora företag att omvandla dem till industriella vattenvägar. I Tocantins finns det planer om att spränga upp en plats som är rik på fiskar och andra unika arter, vilket också bryter mot ILO Convention 169.

Detta visar de allvarliga konsekvenserna av Ferrogrão-projektet som kan leda till olika former av miljöförstöring. Men det finns andra alternativ som både kan garantera regnskogens välmående och stärka den lokala ekonomin istället för att ge vinst till storföretag. Till exempel genom att ge ägandebevis till de som bor på marken. Ferrogrão är inte den rätta vägen.

Intervju med urfolk-ledaren Raoni: "Kongressledamöten tänker bara på förstörelse, inte på framtida generationer”

Urfolk-ledaren säger att farliga projekt som Marco Temporal och Destruction bill går framåt under Lulas administration, han är även skeptiskt kring hur praktiska effekterna av COP30 är.

Foto: Mídia Ninja

Raoni Metuktire är en av Brasiliens mest respekterade urfolk-ledare och är en symbol för kampen att skydda Amazonas regnskog. Ledaren intervjuades av O Globo två månader innan COP30 - En FN konferens om klimatförändringar som kommer att hållas i November 2025 i Belém.

Raoni varnar att både den nuvarande regeringen och den Brasilianska kongressen förespråkar för farliga projekt som “Devestation Bill” och “Marco Temporal” för att begränsa erkännandet av urfolkens mark, dra järnvägar genom regnskogen och genomdriva oljeprospektering - processen att leta efter olja - längst Amazonas kust.

Brasilien representerar COP30 som en sorts milstolpe för klimatdiplomatin, men Raoni menar att samma regering också stödjer politiska initiativ som hotar skogen, floden och självaste överlevnaden av urfolken.

I januari 2023 fick han ett löfte av den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva om att urfolken skulle inkluderas mer inom den nya regeringens diskussioner som har att göra med dem. Men Raoni menar att presidenten inte har uppfyllt sitt löfte tre år senare.

På grund av dessa brutna löften menar urfolk-ledaren att COP30 mötet inte kommer att ha någon större påverkan för klimatet. Han anser att det inte kommer vara tillräckligt för att hindra avskogningen i Brasilien och är besviken över att kongressen bland annat också har sänkt kraven på miljötillstånd - tillstånd som man behöver få för att driva en verksamhet som är miljöfarlig. Raoni nämner även hur Lula har lagt veto på många viktiga poäng som miljövetare anser är viktiga.

Kontext:

Det har blivit många fördröjningar inom regeringens interna diskussioner, vilket ledde till ett dödläge. Nu väntar de på ett beslut från Högsta domstolen för att kunna fortsätta med Ferrogrão projektet - en järnväg som går igenom Amazonas regnskog och som har i syfte att exportera soja och majs.

Miljöaktivister oroar sig för en ökning av monokultur - odlingen av endast en enda växtart - på stränderna av urfolkens mark. De är också bekymrade över hur användningen av bekämpningsmedel ökar, vilket redan idag förorenar fiskar och floder, samt fastighetsspekulation - att man köper en fastighet och sedan säljer den för ett högre pris i vinstsyfte -, försvarares förföljelse, avskogning och markofferi.

Ferrogrão järnvägen är ett av projekten inom Growth Acceleration Program (PAC). Järnvägen är 933 kilometer lång och kommer att sträcka sig mellan Sinop - en av de största producenterna av spannmål i landet - och Itaituba. Järnvägens rutt i projektet gick igenom det federala reservatet Jamanxim National Park och överklagades därför i Högsta domstolen. Enligt regeringen löstes frågan efter att rutten omdesignades, men det finns fortfarande motstånd inom miljöministriet. 

År 2024 lämnade urfolksledaren Raoni över ett domslut mot Ferrogrão projektet till Brasiliens president Lula och Frankrikes president Emmanuel Macron. I anklagelsen menar man att projektet har underskattat hur miljön kommer att påverkas, samt att urfolkens rätt att bli konsulterade och vara med i planeringarna har vägrats.

Miljöministriet kontaktades av O Globo, de förklarade att man behöver granska och analysera projektets socio- och miljömässiga konsekvenser för att mildra på de möjliga konsekvenserna. De förklarar sedan att IBAMA (Brasilianska institutet för miljö och förnybara resurser) kommer att utföra analysen. Utöver detta pågår bland annat också arbeten för att motverka avskogningen.

Detta visar att Amazonas-ländernas ledare behöver stå för sina löften och göra mer för att undvika miljöförstörelse i regnskogen, samt inkludera urfolken i sina planeringar och samarbeta för att skydda urfolkens rättigheter. I det här fallet behöver urfolken få vara med i diskussionerna kring Ferrogrão projektet för att se till så att järnvägsprojektet påbörjas på ett säkert sätt som inte är på bekostnad av miljön och ursprungsfolket.

Urfolkens markrättigheter hotas: Brasiliens nya kamp för Amazonas och kulturell överlevnad

Kampen för urfolkens rättigheter i Brasilien har nått nya höjder när angreppen på deras marker eskalerar. I slutet av 2023 fattade Brasiliens Högsta domstol beslutet att den juridiska avhandlingen Marco Temporal stred mot landets grundlag. Denna kontroversiella tes hävdar att urfolk som inte befann sig på sina marker den 5 oktober 1988 då lagen utfärdades inte har rätt till sina landområden.

Trots Högsta domstolens beslut arbetar fortfarande olika grupper för att avhandlingen ska drivas igenom. Med stöd av jordbruks- och gruvindustrin har dessa grupper bland annat lagt fram ett förslag att ändra grundlagen för att gynna deras intressen. Detta är en attack som äventyrar urfolkens överlevnad, både kulturellt och fysiskt. Samtidigt påverkas regnskogen Amazonas negativt –tillsammans med resten av jordklotet eftersom skogen är väsentlig för det globala klimatet.

Högsta domstolens beslut angående Marco Temporal var en viktig seger för urfolkens rörelse som kämpat för det i över ett decennium. De senaste månaderna har dock nya offensiver mot deras markrättigheter inletts: en från senaten och en annan från Högsta domstolen – fastän den tidigare var till stort stöd när det gällde att försvara demokratin och urfolkens rättigheter under Bolsonaro-tiden.

Ett angrepp från den brasilianska lagstiftningen: en ändring i grundlagen?

I juli 2024 sammanträdde ett utskott från den brasilianska senaten för att rösta om ett förslag att ändra på grundlagen. Syftet var att skriva om artikel 231 för att lägga till Marco Temporal-tesen och därmed ifrågasätta alla befintliga markavgränsningar och deras rättsliga status.

Tack vare en intensiv mobilisering av APIB (Association of Brazil's Indigenous Peoples) i Brasilien och på sociala medier tvingades Lula-administrationen garantera en avgränsning av urfolkens landområden. Till följd av detta har omröstningen skjutits fram till den 30 oktober.

Juridiska attacker: Högsta domstolens roll i krisen

Att omröstningen dröjer är delvist en seger för urfolksrörelsen som får mer tid på sig att organisera sitt motstånd. Det räcker dock inte för att lösa det stora problemet kring markrättigheterna.

Senaten inväntar nu resultatet av en så kallad försoningsprocess som inrättades av Högsta domstolens justitieråd Gilmar Mendes. Urfolksrörelsen har kallat till en nationell mobiliseringsdag i huvudstaden Brasília den 5 augusti då det första mötet ska äga rum.

"Det går inte att förhandla om våra rättigheter!"

Gilmar Mendes är känd för sitt förakt för urfolken. Hans beslut tyder på att Brasiliens Högsta domstol söker en kompromiss mellan jordbruksindustrin och urfolken för att "dämpa" kraven på markavgränsningar. För att uppnå detta har Mendes skapat en "särskild kommission" som består av representanter från jordbruksindustrin, den brasilianska regeringen, delstaterna, kommunerna och urfolken. Målet är att tillsammans utforma urfolkens rättigheter på det sättet som tillfredsställer de flesta. Samtidigt har Mendes avbrutit behandlingen av de fem rättsliga åtgärder som utmanar Marco Temporal-tesens grundlagsenlighet.

Mendes beslut är på många sätt kontroversiellt. Den särskilda kommissionen samlar grupper med starkt motsatta intressen, inklusive jordbruksindustrin som är en av de mest inflytelserika sektorerna i Brasilien. Att förvänta sig att kommissionen ska kunna komma överens är att bortse från de historiskt våldsamma attackerna jordbruksindustrins har lett mot urfolken. I samma veva negligeras den stora maktasymmetrin mellan en ekonomiskt stark industri och en gräsrotsrörelse som kämpar för sina grundläggande rättigheter. Med tanke på dessa enorma skillnader verkar en försoning mellan parterna osannolik.

Ur ett juridiskt perspektiv är urfolkens markrättigheter dessutom grundläggande och icke förhandlingsbara. APIB:s juridiska team understryker också att Mendes har förbisett flera av de kritiska frågorna som urfolksrörelsen har tagit upp och att dessa punkter bör behandlas innan ett beslut fattas. Slutligen tillfrågades urfolksrörelsen inte när det gällde att utveckla kommissionens arbetsmetod.

Ett akut hot mot regnskogen Amazonas

Justitierådet Gilmar Mendes beslut har även ett annat mål: att gynna ekonomiska sektorer som ofta orsakat konflikter på urfolkens marker, såsom gruvindustrin som under många år pressat Högsta domstolen att öppna markerna för mineralutvinning. I samband med att Marco Temporal diskuterades i december 2023 tog justicierådet Dias Toffoli oväntat upp ämnet. Mendes upprepade detta i sitt senaste beslut då han betonade vikten av att reglera prospekteringen av mineraler på urfolkens marker.

APIB:s juridiska avdelning svarade med detta uttalande:

"I denna förhandling är det inte bara Marco Temporal-tesen, som redan har förklarats strida mot grundlagen enligt Högsta domstolen, som står på spel. Den centrala frågan i diskussionsprocessen, som inleddes mot urfolkens vilja, är godkännandet av en ekonomisk exploatering av deras mark av gruvbrytning eller jordbruksföretag. APIB ser med stor oro på denna process och anser att Mendes föreslagna förhandling – om den genomförs – kommer att utgöra en av de mest betydande kränkningarna av urfolkens rättigheter i modern tid."

FN:s särskilda rapportör för urfolkens rättigheter José Francisco Calí Tzay markerade att Brasilien måste skydda urfolkens marker och resurser med följande kommentar:

"Jag påminner den brasilianska regeringen om att de landområden och territorier som traditionellt ägs eller ockuperas av urfolken är avgörande delar av deras identitet, kultur och relation till förgångna och framtida generationer. Att öppna vägen för utvinning enbart för affärsintressen legitimerar våld mot urfolken och kränker deras rättigheter till traditionella landområden, territorier och naturresurser."

Urfolkens mobilisering: motstånd och påverkansarbete

APIB:s samordnare överväger för närvarande om de ska delta i den särskilda kommissionen som eventuellt kommer att förhandla om, eller till och med försvaga, urfolkens grundläggande rättigheter. Om APIB bestämmer sig för att delta har Mendes fastställt att en av de sju urfolksrepresentanterna ska tala inför den nationella organisationen. De övriga sex representanterna ska företräda de olika institutionerna inom APIB.

Som svar på denna nya attack har urfolksrörelsen inlett protester som pågår fram till den 5 augusti. Gräsrotsorganisationer, ledare, ungdomar från urfolken och allierade har också kallats till Brasília i början av augusti för att protestera mot Mendes föreslag.

Marco Temporal-hotet

Rent konkret innebär Marco Temporal-tesen att markrättigheterna blir beroende av att urfolken ockuperar de områden som de gjorde anspråk på när Brasiliens grundlag antogs 1988. Detta bortser från det allvarliga våldet som urfolk historiskt utsatts för innan det datumet. Om tesen godkänns legaliseras alltså de facto århundraden av etno- och folkmord mot brasilianskt urfolk vars fysiska och kulturella existens härstammar från traditionellt ägda landområden.

Dessutom skulle Marco Temporal öppna för ekonomisk verksamhet såsom militärbaser, vägar och energiprojekt på urfolkens mark – ofta utan deras samtycke eller till och med emot deras vilja. Eftersom urfolkens marker till stor del är skyddade är detta även ett allvarligt hot mot miljön. Att markerna preserveras är extremt viktigt för att bevara regnskogens ekosystem, resurser och biologisk mångfald.

Internationell solidaritet krävs!

Attackerna från Brasiliens olika rättsväsen är tydliga tecken på att både urfolkens rättigheter och miljöskyddet i landet är i fara. Om Marco Temporal – eller andra lagar som underlättar utvinningen i regnskogen – drivs igenom försvinner årtionden av framsteg. Urfolken, deras allierade samt ideella organisationer som Amazon Watch kämpar för att motarbeta dessa hot och strävar efter ett starkare skydd för och ett erkännande av urfolkens marker.

När Brasilien nu står inför ett avgörande val är det särskilt viktigt att internationella organisationer stödjer urfolken, vakar över att deras rättigheter upprätthålls och ser till att Amazonas bevaras för kommande generationer. 

2023 publicerade Amazon Watch en tvärvetenskaplig rapport om de risker som förknippas med Marco Temporal-tesen.

Ökat motstånd mot Ferrogrão-järnvägen i Brasiliens Amazonas

När världen riktar blickarna mot Brasilien inför nästa års avgörande COP30-klimatmöte, står Amazonas och dess urfolk vid en farlig vägkorsning. Den växande kraften hos Brasiliens agribusiness och kraven från globala handelsföretag som Cargill lägger press på Lula-administrationen att driva igenom en mega-järnväg genom Pará, staten som är värd för COP30.

Denna 933 km långa järnväg, känd som Ferrogrão, kommer skära genom Amazonas och grovt kränka rättigheterna för lokala urfolkssamhällen och vara förödande för regnskogen. Utformad för att tjäna exporten av soja- och majsproduktion som till stor del sker på bekostnad av Amazonas och Cerrado, skulle projektet låsa in en ständigt växande expansion av monokulturer och hugga ett nytt spår av förstörelse över den redan djupt påverkade och sårbara flodbäcken i Tapajós och Xingu.

Foto: Priscila Tapajowara / Amazon Watch

Även om kraftfulla förespråkare aktivt arbetar för att främja projektet, väcker det en växande våg av folkligt motstånd. En oöverträffad enighet har bildats för att stå upp mot projektet, och dess anseende blir alltmer ifrågasatt. Nästa veckas stora manifestation av urfolk, "Free Land Camp" i Brasília, kommer att sätta striden mot Ferrogrão i rampljuset som en betydande symbol för Brasiliens växande strävan efter social och miljömässig rättvisa.

Förra månaden förenades Amazon Watch med över 200 urfolksrepresentanter, samhällsmedlemmar och organisationer vid Tapajós-floden i Santarém för att tillsammans bilda en stark koalition mot mega-järnvägsprojektet Ferrogrão. Detta projekt, som fortfarande är i planeringsstadiet och tillfälligt stoppats genom ett preliminärt beslut från Högsta domstolen, ignorerar urfolks och lokala samhällens rättigheter till samråd. Vid ett strategiskt möte i Santarém fokuserade vi på att påverka allmänhetens syn på Ferrogrão och utöva tryck på viktiga beslutsfattare. Genom att organisera en Folk Tribunal dömde vi symboliskt projektet för dess miljöbrott och människorättskränkningar, samt kritiserade de aktörer som står bakom projektet.

Cargill pekades ut för sitt bidrag till projektet och anklagades för att förvärra markkonflikter och miljöförstöring. Med alliansen mot Ferrogrão starkare än någonsin, arbetar organisationer som Amazon Watch med att fortsätta kampen för att skydda Amazonas, stödja dess samhällen och försvara vår planet mot destruktiva industrier och deras politiska allierade. Vår kamp mot Ferrogrão är avgörande för att bevara Amazonas, och vi är beslutsamma att stoppa projektet och hålla investerarna ansvariga.

Aktivister kraschar kanadensisk gruvkonferens för att fördöma Amazonas förstörelse

Årets konferens för Prospectors and Developers Association of Canada (PDAC) avslutades den 6:e mars och markerade slutet på världens största sammankomst för gruvbolag, investerare och statliga myndigheter. Konferensen avslutades kraftfullt när brasilianska, ecuadorianska, kanadensiska och amerikanska organisationer och samhällen bröt företagsdekoren och tog en djärv ståndpunkt och fördömde hoten och förödelsen som orsakats av gruvbrytning i Amazonas.

Med en enad röst riktade Amazonas urfolksledare och deras allierade strålkastarljuset på Belo Suns guldgruva Volta Grande i Brasilien och Solaris Resources koppargruva Warintza i Ecuador. Dessa fall belyser Kanadas roll när det gäller att möjliggöra de skadliga metoderna för landets inflytelserika gruvsektor.

Amazon Watch fick möjligheten att resa till Toronto för att bevittna spektaklet av PDAC i första hand, där industristödjare presenterade fördelarna med gruvdrift utan att överväga dess inneboende risker. Industristödjare menar att de vill gräva allt djupare för att möta den ökande globala efterfrågan på mineraler, särskilt mineraler som vi får höra är avgörande för omställningen av ren energi. Tillsammans med allierade på gräsrotsnivå och meddelanden från våra partners i Amazonas var Amazon Watch där för att låta dem veta att världen inte kan ta sig ur klimatkatastrofen. Amazonas och dess skogssamhällen får inte bli ännu en offerzon för det rovgiriga beteendet hos gruvsektorn.

Ecuadors president Noboas sista minuten-beslut att resa till Kanada var helt klart ett försök att främja en ny era av gruvdrift för landet. Det var första gången han deltog, och hans närvaro och budskap under "Ecuador-dagen" var avsedd att lugna investerarnas oro över landets nuvarande säkerhetskris och de senaste motgångarna som gruvsektorn ställs inför. Troligen i hopp om att positionera landet som en viktig gruvdestination. Regeringstjänstemän undvek däremot att nämna faktumet att 12 av landets viktigaste gruvprojekt möter juridiska utmaningar, oppositioner eller är förlamade – mycket på grund av bristen på gratis, tidigare och informerad konsultation och samtycke från urfolk som påverkas av projekten.

Några dagar innan Noboas presentation, med stöd från Amazon Watch, lämnade Shuar Arutum People (PSHA) in ett klagomål till British Columbia Securities Council över Solaris Resources underlåtenhet att kontinuerligt avslöja viktig information till aktieägare. Orsaken ligger i PSHA:s kontinuerliga avslag på deras Warintza-koppar gruvprojekt.

"Vi vet att regeringen är i Kanada och försöker teckna avtal med gruvbolag, men det har inte varit något samråd för Warintza-projektet. Projektet bryter mot den ecuadorianska konstitutionen och våra rättigheter. Låt det vara känt att vi inte har gett vårt samtycke,” säger Jaime Palomino, PSHA-president.

För att motverka PSHA hade Solaris kämpat för att få inhemska ledare att vara gynnsamma för deras verksamhet, i ett försök att presentera en fasad av social licens att verka i. Den här tveksamma ansträngningen omfattades av PDAC, där deltagarna ofta förbiser branschens verkliga effekter. PSHA förblev dock beslutsamma mot president Noboas optimistiska skildring och Solaris försök att presentera en fasad av miljöansvar, vilket fick president Palomino att motbevisa de.

Under PDAC:s "Brazil Mining Day" såg vi den brasilianska gruvmyndighetens försök att positionera Brasilien som nästa “guldgruva” inom kritiska mineraler. De hävdade att "gruvdrift kan bli lika stor i Brasilien som jordbruksnäringen”. En sådan jämförelse med Brasiliens destruktiva jordbrukssektor avslöjar Brasiliens växande gruvsektor som öppet eftertraktar rikedomarna i Amazonas urfolksområden och andra skyddade områden, med fruktansvärda mänskliga rättigheter och klimatkonsekvenser.

Amazon Watchs arbete inom och utanför konferensen var att rikta strålkastarljuset på katastrofen som föreslagits av Belo Suns föreslagna Volta Grande-megagruva. Både i PDAC, där Amazon Watch distribuerade organisationens faktablad "10 skäl att inte stödja gruvprojektet Belo Sun" och i en protest med allierade från Kanadas Mining Injustice Solidarity Network, kom Amazon Watch med budskapet : Belo Sun måste stoppas för flodens och dess folks framtid.

När Amazon Watch fördömde Kanadas gruvsektor med en högtalare och färgglada skyltar, konfronterades vi av deltagare på PDAC-galan som identifierade sig som gruvinvesterare och hävdade att vi var hycklare som egentligen litade på gruvdrift som alla andra. Amazon Watch stod emot deras falska påståenden och uppmärksammade gruvbolagens övergrepp på platser som Amazonas. Medan de förnekade att sådana övergrepp fanns, tystades de när Belo Sun kom upp på tal, något som de motvilligt medgav att vi hade en poäng med.

I slutändan var det därför Amazon Watch behövde dyka upp på PDAC, där våra motståndare visade upp sin rovindustri och arbetade för att öka sin makt och inflytande. Ett annat narrativ behövs – en som inte accepterar förstörelsen av världens största skog som en nödvändig biprodukt av att utveckla det moderna samhället och att bekämpa klimatförändringarna. När gruvindustrin och dess regeringsstödjare ger sig på att skörda enorma vinster i Amazonas och på urfolkens land, måste vi stå vid sidan av våra partners och hjälpa till att förstärka deras ansträngningar att trycka tillbaka.

Amazonas försvarare skyddar Xingu-floden mot Belo Suns hot

Förra månaden återvände Amazon Watch från hjärtat av Amazonas brasilianska regnskog, där det har blivit mer uppenbart än någonsin att skydda Volta Grande do Xingu-regionen. Amazon Watch ägnade tre kritiska dagar på “Gathering of the Guardians of the Xingu River on Canari Island “, och utforskade de allvarliga utmaningar som lokalbefolkningen står inför i ljuset av Belo Suns gruvprojekt.

Med över 200 deltagare, inklusive flodsamhällen, fiskare, småskaliga bönder, urfolk och socio-miljöaktivister, betonade Guardians of the Xingu Gathering, vikten av att utbyta erfarenheter och motståndstaktiker. De framhöll också behovet av att diskutera förvaltningen av Xingu-floden, en viktig livlina för många samhällen.

Denna form av organisering på marken är precis vad Kanadas Belo Sun fruktar mest, eftersom det hotar företagets hänsynslösa planer på att bryta Brasiliens största dagbrottsgruva i Xinguflodens strand. På grund av detta, har företaget valt att utföra juridiska hot mot sina motståndare genom de senaste försöken att kriminalisera Amazonas försvarare. “The Gathering” var ett nyckelögonblick för att bekräfta Amazon Watchs kollektiva motstånd och förstå verkligheten i lokala samhällen som inte bara brottas med de omedelbara konsekvenserna av den katastrofala Belo Monte vattenkraftsdammen, utan också med hotet från Belo Suns föreslagna gruva.

De rungande ropen på hjälp ekar genom Amazonas och avslöjar vattenbrist, allvarlig livsmedelsosäkerhet och de ekonomiska och hälsomässiga effekterna av miljökränkningar som målar upp en dyster bild. Amazon Watchs uppdrag var att lyssna, förstå och förespråka dem i frontlinjen.

Amazon Watch upptäckte att företag såsom Norte Energia, ansvarig för Belo Monte-dammen, ger löften som de inte håller. På grund av detta gick vi ut med en skarp varning angående Belo Sun: historien upprepar sig och samma mönster av ouppfyllda löften dyker upp, vilket indikerar på en stor sannolikhet att Belo Sun som är underfinansierade, kommer att kämpa för att upprätthålla de åtaganden som de gör.

Amazon Watchs närvaro ökar, vilket lyfter den kritiska diskussionen om hotet från gruvdrift i Amazonas. Detta hot sträcker sig bortom lokala rättigheter till den globala klimatbalansen, eftersom regnskogen spelar en avgörande roll för att reglera temperaturer och upprätthålla vattnets kretslopp.

Den federala regeringens representation var särskilt frånvarande i dialogen. Endast en tjänsteman från ministeriet för jordbruksutveckling, som hyser jordreformbyrån INCRA som olagligt hade ingått i ett avtal med Belo Sun, dök upp. Detta understryker bristen på ansvarsskyldighet och ansvarstagande från statliga organ gentemot de drabbade samhällena.

Vårt omedelbara mål är att ifrågasätta lagligheten av INCRAs avtal med Belo Sun, vars gruvverksamhet är verksamma i territorier som är avsedda för livsmedelsproduktion. I en nation som brottas med hunger, bör marktillgångar för lokal autonomi och livsmedelssuveränitet prioriteras framför ekonomiska intressen som driver Amazonas förstörelse.

Vi kommer att fortsätta hålla dessa aktörer ansvariga och betona vikten av det akuta behovet att hålla territorier fria från gruvdrift. I en kollektiv uppmaning till handling upprepar vi känslorna från frontlinjerna: Amazonas verkliga rikedom ligger inte i guld utan i att bevara den känsliga balansen som upprätthåller livet längs Volta Grande do Xingu.

2024 kan bli slutet för urfolkens markrättigheter i Brasilien

2024 förväntas vara ett år av ökad mobilisering och motstånd för Brasiliens urfolk, som fortsätter sin kamp med att konfrontera den kontroversiella juridiska avhandlingen “Marco Temporal”.

Detta upprörande förslag, hävdar att urfolk som inte var närvarande på sina marker vid tidpunkten för utfärdandet av lagen om den federala konstitutionen den 5 oktober 1988, inte har rätt till erkännande av sina traditionellt ockuperande landområden. 

Kampen mot denna juridiska tolkning, som utgör ett akut hot mot urfolkens rättigheter, har lyfts fram i både Brasiliens högsta domstol och nationalkongress. För att bemöta denna utmaning har olika berörda parter involverat sig i denna kamp. Inom den verkställande makten, har särskilt ministeriet för urfolk och National Foundation for Indigenous People (FUNAI), tagit ställning. Dessutom har urfolksrörelsen, med aktivt deltagande av Association of Indigenous Peoples of Brazil (APIB), spelat en avgörande roll.

Under året genomförde urfolksrörelsen kraftfulla opinionsbildningsåtgärder, producerade tekniska dokument och organiserade akademiska evenemang med fokus på ämnet. Det var särskilt en rad debatter som nådde sin höjdpunkt i produktionen av rapporten “Marco Temporal - Risks and Violations of Rights Associated with the Temporal Framework Thesis". Denna tvärvetenskapliga analys, som omfattar juridik, ekonomi, antropologi och klimatvetenskap, genomfördes av APIB och partnerorganisationer, med stöd av Amazon Watch. 

Det är nödvändigt att betona vikten av motstånd och mobilisering på gatorna. Förutom Free Land Camp i april, fick omröstningen om Marco Temporal-avhandlingen APIB att uppmana till två stora mobiliseringar i Brasilien, tillsammans med aktioner över hela landet, som sträcker sig över städer och inhemska territorier. 

I september, efter år av förväntan, förklarade högsta domstolen att Marco Temporal-avhandlingen var grundlagsstridig. Men bara några dagar senare antog nationalkongressen lagförslaget 2903, som inte bara återupprättade avhandlingen, utan också innehöll flera andra förslag som uppenbart skadade urfolkens rättigheter. Lagförslaget skickades för granskning av presidenten, påskyndat av den inflytelserika lantbruksnäringskommittén.

President Lula lade in sitt veto mot 47 bestämmelser, men den 14 december röstade senatorer och andra politiska representanter för att häva 41 av dessa veton, inklusive Marco Temporal-bestämmelsen. Bland de veton som upprätthölls sticker följande ut: 

• Överallt där staten påstås visa att urfolken inte längre uppfyller sina seder, kan deras land tillägnas av regeringen. 

• En mindre strikt policy gällande icke-kontakt med urfolk i frivillig isolering.

• Godkännande av plantering av genmodifierade grödor i inhemska territorier. 

Under sitt tal i kongressen betonade kongressledamoten Célia Xakriabá: “Att häva dessa veton, som är så avgörande, är inte bara ett nederlag för Brasilien utan för hela mänskligheten”. Hon betonade att utan avgränsningen av urfolksmarker finns det ingen lösning på klimatkrisen. Slutligen avslutade hon sitt kraftfulla tal med att säga: 

“Jag kommer inte att känna mig besegrad. Besegrade är de som sitter på sina händer. Vi kommer att fortsätta kämpa för avgränsningen av urfolksland. För de som har territorium har ett ställe att gå tillbaka till, och de som har ett ställe att gå tillbaka till har en mamma, en famn och en räddning.”

Urfolken anser att effekterna av lagförslag 2903, nu lag 14.701/2023, är en form av folkmord i lagstiftningsform. Som en symbolisk handling och en fortsättning på det pågående motståndet mot införandet av Marco-Temporal avhandlingen kommer ABIP att lämna in en direkt åtgärd om grundlagsstridighet till Brasiliens högsta domstol. 

Tyvärr kommer år 2023 att avslutas utan garanti för de grundläggande territoriella rättigheterna för Brasiliens urfolk, som för tillfället måste kämpa med Marco Temporals verklighet. Trots detta utmanande scenario, har vi förtroende för motståndet och motståndskraften hos Brasiliens urfolk och deras rörelse, som kommer att fortsätta sin kamp mot Marco Temporal och dess kongressförespråkare genom att söka prövning i högsta domstolen. 

Som ABIP betonar; “Besegrade är de som inte kämpar!”

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta stödja denna kamp tillsammans med våra partners.