Vid COP 30 väcker Ferrogrão nytt liv i konflikten mellan regeringen och urfolken

Urfolken protesterade och försökte få sina röster hörda kring Ferrogrão-järnvägen

Urfolk-grupper som protesterade vid FNs klimatförhandlingar i Belém, Brasilien, nämnde Ferrogrão bland flera andra klagomål som de hade. 

Ferrogrão är ett järnvägsprojekt som man tänkte ska skära igenom Amazonas regnskog, från Mato Grosso till Pará. Järnvägsprojektet skulle innebära en revolution inom transport/logistik för den brasilianska jordbruksnäringen.

Kritiker säger däremot att projektet undergräver president Lulas engagemang för urfolkens rättigheter, regnskogen och miljön.

Vad är idén bakom Ferrogrão?

Brasilien är världens största export av soja och majs. Mycket av det är producerat i Mato Grosso och exporteras i långa sträckor med lastbil. Därför har regeringen sedan länge velat ha en 933 kilometer lång järnväg för att effektivisera exporten. Järnvägen skulle då förbinda staden Sinop i Mato Grosso till Miritituba i Pará. Spannmålen och baljväxterna skulle därifrån nå Atlanten och Amazonfloden.

Vad säger de som stödjer projektet?

Den brasilianska jordbruks- och jordskapförbundets (CNA) tekniska rådgivare, Elisangela Pereira Lopes, sa till AFP att järnvägen var avgörande för att kunna säkerställa konkurrenskraften av den brasilianska jordbruksnäringen. Mato Grosso står för 32 procent av den nationella spannmålsproduktionen i Brasilien. Lopes säger att Mato Grosso behöver en mer effektiv transportväg för att kunna hålla jämna steg med tillväxten av sektorn. Transportkostnaderna för spannmålsexporten förväntas att minska med omkring 40% på grund av Ferrogrão-järnvägen. Utöver detta kan koldioxidutsläppen också förväntas att minska.

Vad säger kritiker?

Mariel Nakane från Instituto Socioambiental (ISA) sa till AFP att Ferrogrão-järnvägen kommer att påverka urfolkens territorier och orsaka ännu mer avskogning i regnskogen.

Hon nämner att jordbruksnäringen redan under det senare decenniet har gått över till att exportera produkter mycket billigare genom norra flodhamnar. Detta har i sin tur lett till förändringar i Tapajósfloden och gjort så att urfolk som bor vid floden inte längre kan fiska i vissa områden. På samma sätt kan järnvägen leda till skadliga konsekvenser.

Nakane säger att Ferrogrão-järnvägen siktar på att femdubbla varorna som transporteras. Experter oroar sig över att brist på kontroll över järnvägsprojektet kan leda till avskogning av områden som redan är utsatta. Hon nämner att de nuvarande tillståndsprocesserna inte är tillräckligt starka för att skydda regnskogen och urfolken som lever där.

Mariel Nakane nämner även andra projekt som är skadliga. Som exempel oljeprospekteringen nära Amazonfloden. Det finns även planer om att asfaltera en viktig motorväg i regnskogen som kallas BR-319. Hon säger att regeringen påstår att de är engagerade inom klimatfrågorna, men att de ändå väljer att ignorera dessa typer av skadliga projekt.

Varför tog man upp detta i COP 30?

COP 30 klimatmötet var i Belém och drog till sig uppmärksamhet internationellt. Därför passade urfolken på för att få sina röster hörda kring deras krav, där bland annat att förbjuda Ferrogrão-projektet var en av dem.

De som protesterade var även förbannade över att president Lula skrev på en förordning som utser att Amazonas största floder ska prioriteras för utbyggnaden av hamnar och godstransportering på ett effektivt sätt.

Var befinner sig Ferrogrão-projektet nu?

Ibama, brasiliens miljömyndighet, säger att bara en utredning om huruvida projektet är genomförbart miljömässigt har påbörjats.

År 2021 stoppades processen av järnvägsprojektet av Alexandre de Moraes i Högsta domstolen (STF). Anledningen till beslutet var en rättstvist. Frågan var ifall en nationalparks gränser kunde ändras för att bygga Ferrogrão-järnvägen.

År 2023 lät Moraes ärendet att återupptas och man fortsatte granskningen. Sedan röstade man för att Ferrogrão-projektet kunde fortsätta vidare. Däremot begärde Justice Flávio Dino för att få mer tid för att analysera ärendet så projektet pausades igen 2024.

Frågan om ifall järnvägsprojektet kommer att fortsätta är oklart. Om projektet får lov att fortsätta kommer det i sin tur leda till dåliga konsekvenser för regnskogen på grund av avskogningen. Urfolk-grupper och aktivister fortsätter att kämpa för att stoppa projektet och har försökt få sina röster hörda internationellt under COP 30 mötet. Därför är det viktigt att fortsätta stödja deras kamp för att rädda regnskogen och skydda urfolkens rättigheter!

Ecuador och olja: En utmaning för Amazonas och demokratin.

I Latinamerika och Karibien har mer än 930.000 kvadratkilometer öppnats för olje- och gasprospektering sedan Parisavtalet.

I en folkomröstning i Ecuador för två år sedan röstade mer än 58% av befolkningen för att hålla råolja under jord i nationalparken Yasuni. Området är rik på biologisk mångfald och är hem till urfolk som Tagaeri och Taromenane. 

Folkomröstningen anses vara en demokratisk triumph, men problemet är att inte mycket har förändrats sedan augusti 2024. Omröstningen föreskrev att man inom ett år skulle upphöra oljeverksamheten men regeringen säger istället att det kommer att krävas fem år.

Ecuadors president Daniel Noboa driver den största oljeauktionen på årtionden med 2.3 miljoner hektar uppdelade i 14 oljeområden som inkluderar de områden där urfolk-grupper bor. Amazonas regnskogen närmar sig en brytpunkt och är i fara, samtidigt förvärras också Ecuadors politiska och sociala kris. Ändå vill presidenten öppna upp områden i Amazonas för mer oljeborrning. Allt detta anses vara en del av en större plan för att satsa på oljeindustrin med 47 miljarder dollar.

För att genomföra planen har regeringen främjat ekonomiska åtgärder och lagstiftningar som både försvagar rättsväsendets oberoende och begränsar sociala protester. Lagar ändras också för att göra det mer säkert för oljebolagen att investera, samtidigt talas det även om möjliga konstitutionella förändringar.

Internationella marknader måste även undersökas för att förstå att Ecuadors oljeexpansion inte är ett isolerat fenomen. I en rapport som är medförfattad av Amazon Watch avslöjades det att mer än 190 oljeföretag, gasföretag och kolföretag med stöd av investerare och banker i USA och Europa expanderar sina verksamheter i Latinamerika och Karibien. Mer än 930.000 kvadratkilometer öppnats för olje- och gasprospektering sedan Parisavtalet även om det är tydligt inom vetenskapen att öppnandet av nya oljefält går emot de globala klimatmålen.

Frågan är om det går att ha ett riktigt demokratiskt samhälle om dess ekonomi är byggd på oljeutvinning i urfolkens territorier? Folkomröstningen om Yasuni-nationalparken bevisade att det är möjligt med en annan väg. Frågan är dock ifall det demokratiska beslutet kommer att respekteras eller om man istället väljer att genomföra nya reformer som gynnar storföretagen.

Intervju med urfolk-ledaren Raoni: "Kongressledamöten tänker bara på förstörelse, inte på framtida generationer”

Urfolk-ledaren säger att farliga projekt som Marco Temporal och Destruction bill går framåt under Lulas administration, han är även skeptiskt kring hur praktiska effekterna av COP30 är.

Foto: Mídia Ninja

Raoni Metuktire är en av Brasiliens mest respekterade urfolk-ledare och är en symbol för kampen att skydda Amazonas regnskog. Ledaren intervjuades av O Globo två månader innan COP30 - En FN konferens om klimatförändringar som kommer att hållas i November 2025 i Belém.

Raoni varnar att både den nuvarande regeringen och den Brasilianska kongressen förespråkar för farliga projekt som “Devestation Bill” och “Marco Temporal” för att begränsa erkännandet av urfolkens mark, dra järnvägar genom regnskogen och genomdriva oljeprospektering - processen att leta efter olja - längst Amazonas kust.

Brasilien representerar COP30 som en sorts milstolpe för klimatdiplomatin, men Raoni menar att samma regering också stödjer politiska initiativ som hotar skogen, floden och självaste överlevnaden av urfolken.

I januari 2023 fick han ett löfte av den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva om att urfolken skulle inkluderas mer inom den nya regeringens diskussioner som har att göra med dem. Men Raoni menar att presidenten inte har uppfyllt sitt löfte tre år senare.

På grund av dessa brutna löften menar urfolk-ledaren att COP30 mötet inte kommer att ha någon större påverkan för klimatet. Han anser att det inte kommer vara tillräckligt för att hindra avskogningen i Brasilien och är besviken över att kongressen bland annat också har sänkt kraven på miljötillstånd - tillstånd som man behöver få för att driva en verksamhet som är miljöfarlig. Raoni nämner även hur Lula har lagt veto på många viktiga poäng som miljövetare anser är viktiga.

Kontext:

Det har blivit många fördröjningar inom regeringens interna diskussioner, vilket ledde till ett dödläge. Nu väntar de på ett beslut från Högsta domstolen för att kunna fortsätta med Ferrogrão projektet - en järnväg som går igenom Amazonas regnskog och som har i syfte att exportera soja och majs.

Miljöaktivister oroar sig för en ökning av monokultur - odlingen av endast en enda växtart - på stränderna av urfolkens mark. De är också bekymrade över hur användningen av bekämpningsmedel ökar, vilket redan idag förorenar fiskar och floder, samt fastighetsspekulation - att man köper en fastighet och sedan säljer den för ett högre pris i vinstsyfte -, försvarares förföljelse, avskogning och markofferi.

Ferrogrão järnvägen är ett av projekten inom Growth Acceleration Program (PAC). Järnvägen är 933 kilometer lång och kommer att sträcka sig mellan Sinop - en av de största producenterna av spannmål i landet - och Itaituba. Järnvägens rutt i projektet gick igenom det federala reservatet Jamanxim National Park och överklagades därför i Högsta domstolen. Enligt regeringen löstes frågan efter att rutten omdesignades, men det finns fortfarande motstånd inom miljöministriet. 

År 2024 lämnade urfolksledaren Raoni över ett domslut mot Ferrogrão projektet till Brasiliens president Lula och Frankrikes president Emmanuel Macron. I anklagelsen menar man att projektet har underskattat hur miljön kommer att påverkas, samt att urfolkens rätt att bli konsulterade och vara med i planeringarna har vägrats.

Miljöministriet kontaktades av O Globo, de förklarade att man behöver granska och analysera projektets socio- och miljömässiga konsekvenser för att mildra på de möjliga konsekvenserna. De förklarar sedan att IBAMA (Brasilianska institutet för miljö och förnybara resurser) kommer att utföra analysen. Utöver detta pågår bland annat också arbeten för att motverka avskogningen.

Detta visar att Amazonas-ländernas ledare behöver stå för sina löften och göra mer för att undvika miljöförstörelse i regnskogen, samt inkludera urfolken i sina planeringar och samarbeta för att skydda urfolkens rättigheter. I det här fallet behöver urfolken få vara med i diskussionerna kring Ferrogrão projektet för att se till så att järnvägsprojektet påbörjas på ett säkert sätt som inte är på bekostnad av miljön och ursprungsfolket.

Lagstiftare i Kalifornien försöker att hindra importering av olja från Amazonas regnskog

Den kaliforniska senaten har tagit ett steg i rätt riktning genom att godkänna ett beslut om att granska importeringen av olja från Amazonas regnskog.

Urfolk-grupper i Sydamerika har länge varit i opposition till oljeindustrin i Amazonas.  Till följd av detta har nu senaten i Kalifornien godkänt ett beslut om att granska importeringen av olja från regnskogen i Amazonas, med en möjlighet till avveckling. Mycket av bensinen som tillverkas med denna olja säljs i Kalifornien, men exporteras även till närliggande delstater.

Ryktet som den kaliforniska senaten har som ledare för klimatfrågor försvagas på grund av oljeimporten enligt klimataktivister. De förklarar hur oljeborrningen i Amazonas regnskog leder till avskogning, förstör den biologiska mångfalden och kränker urfolkens rättigheter.

Beslutet Senate Resolution 51 (SR 51) introducerad av demokraternas senator Josh Becker godkändes av senaten och riktar nu senatorerna i Kalifornien till att undersöka delstatens roll i att importera råolja från Amazonas regnskog, samt försöka hitta en väg ut ur importeringen långsiktigt.

Röstningen kom efter ett besök av urfolk-gruppernas ledare från CONFENIAE (Confederation of Indigenous Nationalities of the Ecuadorian Amazon), de mötte lagstiftare och arrangerade en protest med kajaker nära ett oljeraffinaderi i Richmond - en del av internationella Anti-Chevron Day.

Beslutet fattas samtidigt som Ecuador och Peru försöker att expandera borrningen.

Ecuador har planer om att auktionera 20.000 kvadratmeter, vilket även inkluderar urfolkens territorier. De statliga oljeföretagen i både Peru och Ecuador har trots motstånd från urfolken också fattat beslut om att bygga en binationell rörledning som sträcker sig till Peru.

Stödjare för beslutet av den kaliforniska senaten menar att Kalifornien kan sluta använda råolja från Amazon utan att behöva höja priserna för förare av fordon. De menar att reffinaderierna, istället för att exportera oljan, kan använda den för lokalt bruk.

Beslutet är inte bindande men enligt aktivister kan det leda till förändringar i rätt rikting. Åtgärden som tagits passar även in i delstatens mål gällande klimatet och urfolk.

Detta visar att senatet i Kalifornien har agerat för att skydda regnskogen och urfolken i Amazonas, men att det fortfarande är långt ifrån att vara tillräckligt. Även när en bra åtgärd har tagits gällande oljefrågan så kan vi se att det på samma gång har fattats beslut i fel riktning i Ecuador och Peru. Många problem kvarstår och kräver åtgärder, vilket visar hur viktig klimataktivisternas och urfolkens kamp är för klimatet.

I toppmötet kräver urfolken att sydamerikanska ledare bör agera

De sydamerikanska ledarna från Amazonas-länderna behöver stå fast vid sina tidigare löften om att skydda regnskogen och urfolksrättigheter.

Sydamerikanska ledare samlades i Colombias huvudstad Bogota inför ACTO (Amazon Cooperation Treaty Organisation) toppmötet i Augusti för att diskutera viktiga frågor rörande regnskogen, urfolken och miljöfrågor tillsammans med vetare och representanter för urfolken. Urfolksgrupperna uppmanade de sydamerikanska ledarna att börja agera på sina tidigare löften om att skydda regnskogen, vilket de inte har gjort sedan 2023 Belem Declarations - ett gemensamt löfte och samarbete mellan Amazon-nationerna för att skydda regnskogen.

Urfolken i Amazon uttalade sig om vikten av regnskogens roll i världen med att förse koldioxid, samt dess bidragande till att en stor del av världen får rent vatten. De förklarade hur bland annat avskogning i decennier, gruvindustrin, storskaligt jordbruk och fossila bränslen har drivit området mot en “point of no return”, vilket innebär en nivå där återhämtning blir omöjligt. De redovisade också nya förslag om att förbjuda nyare projekt med olja, gas och gruvdrift i regnskogen som är skadliga och vill även se en omvandling från kol, olja och naturgas till ren energi.

Bland kraven framförde även urfolken begäran om att erkännas som officiella beslutsfattare för att ha mer säg och att få juridiskt skydd av urfolksmark. De hoppas på att kunna göra mer skillnad med tillfället de får i toppmötet där de kan möta de åtta sydamerikanska ledarna från Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Guyana, Peru, Suriname och Venezuela  face to face, samt uttrycker oro över det ökande våldet mot aktivister i Amazon.

Detta visar hur viktigt det är att urfolken får juridiskt stöd av de sydamerikanska staterna. De sydamerikanska ledarna behöver agera på sina löften för att skydda regnskogen och urfolkens rättigheter, särskilt vid en miljömässig situation i Amazon som befinner sig nära en point of no return. Ett starkare juridiskt skydd kan även bidra till att kämpa emot det ökande våldet mot Amazon-aktivisterna som försöker göra skillnad.