Handelsavtalet mellan EU och Mercosur – ett steg närmare utrotningen av urfolken, del 1

Foto: Midia Ninja

Foto: Midia Ninja

I urminnes tider har regnskogen Amazonas varit hem till urfolk, vars ständiga kamp  har varit att skydda och bevara skogen mot hot. Hot, som vi människor utsätter den för genom de val vi gör i vardagen. Det är förståeligt att konsekvenserna av våra handlingar blir svåra att se, när de sker på andra sidan jordklotet. Alla solsemestrar till Spanien, mellandagsreor och tacofredagar gör att Amazonas ofta tas för givet. Men faktumet består, Amazonas är jordens lungor och skulle den försvinna blir solsemestern ett minne blott.

Efter nästan 20 år av förhandlingar har EU och Mercosur skakat hand på ett handelsavtal. Från utsidan ser det nog bra ut. Europa och Sydamerika ska ha ett ekonomiskt utbyte med varandra, vilket kan resultera i förbättrade levnadsvillkor för många individer i globala syd. Deras hårda arbete att ta sig ur fattigdomen verkar ha lönat sig, och självklart är detta något att fira. Men det finns ett problem med detta handelsavtal: Amazonas skyddsänglar kommer försvinna.

Det föreslagna handelsavtalet mellan EU och Mercosur tar ingen hänsyn till de urfolk som ser Amazonas som sitt hem, vilket ökar risken att de förlorar sina förfädrars mark för ekonomiska intressen. Trots att urfolken har laglig rätt till sin mark, riskerar de att mista sin mark då handelsavtalet ger upphov till en ökad produktion av jordbruksvaror i Mercosurländerna. Den bristande lagstiftningen ökar risken för att mer landyta tas ifrån urfolken för odling vilket förvärrar situationen i Amazonas. 

I Brasilien är det politiska läget redan spänt efter president Jair Bolsonaros bristande respekt för klimatet och regnskogen. Flertalet studier påpekar därför att handelsavtalet i sin nuvarande form skulle öka jordbruksaktiviteten i närheten av urfolkens territorier; områden som redan är sköra. Dessutom försvårar handelsavtalet urfolkens möjlighet att försvara sig själva och sitt land. Kretã Kaingang, medlem i Articulation of Indigenous Peoples of Brazil (APIB), sade i ett utlåtande:

Mercosuravtalet ökar hoten mot våra liv, vår kultur och vårt sätt att leva på. Detta avtal kommer föra med sig bränder, förstörelse och ännu fler illegala avverkare till våra territorier.
Kretã Kaingang Foto: Midia Ninja

Kretã Kaingang Foto: Midia Ninja

Vidare undersökte Imazon, en ideell organisation som arbetar med att bevara Amazonas, hur sänkta tariffer för livsmedelsvarorna soja, fläsk, etanol, fjäderfä, socker, mejeriprodukter samt nötkött skulle påverka brasilianska Amazonas. Undersökningen visade att påtryckningar mot urfolkens territorier och närliggande områden skulle öka, vilket skulle försvåra ett skydd mot invasioner och avskogningar på deras mark. De mest utsatta delstaterna var Pará, Rondonia, Mato Grosso, Minas Gerais och Goiás.

Handelsavtalet har förvisso en ambition om att alla länder ska implementera Parisavtalet och villkoren som medföljer, men i det politiska klimatet i president Bolsonaros Brasilien är detta något som med säkerhet inte kommer ske. Där förespråkar presidenten istället att urfolkens territorier ska öppnas upp för gruvbrytning och jordbruk genom att policys för ”land grabbing” införts. Martin Persson på Chalmers betonar därför vikten av att inkludera fler intressen i förhandlingarna för handelsavtalet. Detta för att säkerställa att marginaliserade grupper såsom urfolk får en talan.

Ännu är det inte för sent att se över avtalet och reformera där det behövs för att inte bara ta hänsyn till klimatet och skogsskövlingen, men för urfolkens mänskliga rättigheter. 


Midya Kaplan