Amazonas unika djur- och växtliv: tukanen

Familjen tukaner innehåller 50 olika arter, och alla arter har sin hemvist i Amazonas regnskog. De är kanske en av de mest lätt igenkända fåglarna som finns och det tack vare dess enorma näbb, som står för upp till halva fågelns kroppslängd. Störst kändis av dem alla är tocotukanen, som dykt upp i otaliga kommersiella sammanhang och används av många företag i deras varumärkesprofil och logotyper.

Tocotukan. Foto: Carmel Arquelau

Tukanerna är en färgglad samling fåglar, den ena mer färgsprakande än den andra, men alla har de sin stora näbb gemensamt. Forskare är osäkra på varför tukanen egentligen har så stor näbb. Teorier finns om att den spelar roll under parningssäsongen, men också att näbben utgör ett bra självförsvar. Inte för att det är en stark och hård näbb, den utgörs av samma material som vi har i våra naglar, men för att den ser skräckinjagande ut och får rovdjur att backa undan. Näbben är däremot ett utmärkt redskap för att plocka och skala frukt, som är tukanens favoritföda. Detta är särskilt användbart under parningssäsongen: tukaner uppvaktar varandra och visar sitt intresse genom att kasta frukt till varandra. Näbben fungerar också som kylarsystem. Tukanen kan reglera blodflödet till näbben och kan på så sätt, om den behöver kyla sig, öka blodflödet till näbben för att göra sig av med kroppsvärme. 

Svaveltukan. Foto: Zdenek Machacek

Hela 11 av tukanens 50 arter klassas som hotade eller nära hotade av utrotning. Avskogning till förmån för boskapsuppfödning och sojaproduktion är en stor anledning till detta, men också illegal djurhandel. Tukanens färger och näbb gör den tyvärr till ett eftertraktat häftigt husdjur. Många urfolk betraktar däremot tukanen med hög respekt, som helig, och som en varelse som kan färdas mellan vår och andarnas värld. Återigen finner vi hopp i urfolkens respekt och omtanke för naturen, som är avgörande om vi ska rädda inte bara tukanen, utan många andra av de arter som bor i Amazonas. 

Gulbröstad tukan. Foto: Julia Craice

- Isabella Hjorth

Källor: BirdLife International, National Geographic