Den kontroversiella megajärnvägen Ferrogrão, ett katastrofalt infrastrukturprojekt som föreslagits för Amazonas, som stoppades i två år av ett föreläggande från minister Alexandre de Moraes från Brasiliens högsta domstol (STF), är nu ett förnyat hot.
Kayapóman under en protest i augusti 2020 som blockerade motorvägen BR-163 för att kräva sin rätt till konsultation om sojajärnvägen. Foto: Tommaso Protti / Amazônia Real.
Den 31 maj 2023 godkände de Moraes att en analys av studier och administrativa processer relaterade till genomförandet av järnvägen återupptas. Järnvägen anses vara ett av de mest miljövänliga projekten som övervägs av Lula de Silvas regering och har till och med kallats "nya Belo Monte". Med stöd från Amazon Watch reste en delegation av Munduruku-ledare och representanter till Brasília för att närvara vid Högsta domstolens dom för att uttrycka sitt motstånd, protestera mot Ferrogrão och försvara sina konstitutionella rättigheter.
Trots att studierna av projektet återupptagits vidhöll STF-ministern upphävandet av en alarmerande lag som skulle minska Jamanxim nationalparksområde för att möjliggöra byggnationen av järnvägen. Detta beslut tillkännagavs mitt i en serie attacker mot urfolks rättigheter i Brasilien, av deputeradekammaren när de lade fram lagförslag 490 som skulle legalisera stöld av mark.
"Järnvägen kan vara slutet för Amazonas", sa Alessandra Munduruku och chief Juarez Saw i en ny artikel för Uma Gota No Oceano. "Dess 993 km långa spår skulle öppna vägen för alla typer av inkräktare, som markroffare, knarkhandlare, guldgruvarbetare och skogshuggare, som skulle innebära mer osäkerhet och våld för dom som bor i skogen. Om det byggs kommer Ferrogrão att medföra behovet av nya hamnar, vattenvägar och motorvägar, en infrastruktur som kräver mer energi. [Det skulle vara] den perfekta ursäkten att tvinga igenom São Luiz vattenkraftverk på Tapajós, den sista bifloden till Amazonas högra strand utan dammar.”
Projektet planeras att kosta uppskattningsvis 3,7 miljarder US$ (20 miljarder BR$) och sträcka sig 933 km, och skulle transportera soja och majs främst från delstaten Mato Grosso, en av landets mest produktiva jordbruksregioner, genom Amazonas så kallade Northern Arc – ett område som redan lider av hårt tryck från avskogning – till hamnen i Miritituba vid Tapajós-floden i delstaten Pará. Byggandet av järnvägen innebär också att Jamanxim nationalpark skärs ned med 464 hektar och kan leda till förstörelse av mer än 200 000 hektar regnskog.
Järnvägen är högsta prioritet i Lula da Silvas transportministeriums infrastrukturportfölj, och projektet skulle också påverka urfolksmarker, vilket hotar urfolksgrupper i en redan känslig region. Urfolksledare från territorier som hotas av megaprojektet kräver sin rätt att bli konsulterade och har lovat att kämpa för kompensation för de effekter som redan kändes i deras territorier långt innan projektet lämnade ritbordet.
Dotô Takak-Ire, en ledare för Kayapó Mekrãgnoti-folket och koordinator för Kabu-institutet, betonade att ett av kännetecknen för Ferrogrão-processen har varit den offentliga förvaltningens brist på dialog med urfolk. "Vi är inte emot utveckling. Men regeringen måste följa lagen”, delade han i en intervju med Mongabay. "Som jag nämnde under utfrågningen [som hölls i december i deputeradekammaren], om Högsta domstolens domare beslutar att främja Ferrogrão-processen kommer vi att slåss. Vi kanske måste etablera en by på tågets väg. Då skulle jag vilja se om de kommer att köra över oss”, varnade han.
Dotô Takak-Ire tillade att urfolkens krav har fokuserat på rätten till samråd, som garanteras av konvention 169 från Internationella arbetsorganisationen (ILO), som Brasilien har undertecknat, i fall där projekt som Ferrogrão skulle påverka traditionella territorier.
Enligt en studie från det federala universitetet i Minas Gerais (UFMG) kan konsekvenserna av byggandet på Capoto-Jarinas och Xingus urfolksmark bli katastrofala. Järnvägen kommer att dela olika urfolksområden i Xingu-flodens bassäng, vilket orsakar allvarliga konsekvenser.
Denna studie betonar att effekterna som genereras av projektet – inklusive en ökning av agrokemisk förorening och avskogning – sträcker sig långt utanför regeringens förutspådda zon på 10 km längs båda sidor av rutten. Konstruktionen kan till och med leda till en störning av Xingus ekologiska korridor, 26 miljoner hektar skyddad regnskog vars uppdelning kan orsaka oåterkalleliga förluster för den globala klimatstabiliteten. Samtidigt identifierade de ekonomiska, tekniska och miljömässiga genomförbarhetsstudierna potentiella effekter på 16 urfolksterritorier, inklusive Munduruku-, Panará- och Kayapó-folken.
”Järnvägen är en öppen dörr för jordbruksnäringen. Och det är inte bara sojaplantager, utan all tillhörande infrastruktur som, i Amazonas, kommer att påverka alla urfolksterritorier, vår flod, vår skog”, sa Alessandra Korap Munduruku nyligen i en intervju med Sumaúma.
Det planerade megaprojektet Ferrogrão strider mot Lula-administrationens åtagande att skydda Amazonas regnskogar och upprätthålla urfolkens rättigheter som kritiska bidrag i kampen för att begränsa skenande klimatförändringar. Regnskogen och vår kollektiva framtid kan inte stå emot ännu en infrastrukturkatastrof i Amazonas.
- Camila Rossi and Ana Carolina Alfinito