En uppmaning att hålla oljan i marken

nina

Jag går på en liten stig omgiven av ett oändligt antal träd, växter och doften av blommor. Mina lungor fylls med en ren fräsch luft när jag tar ett djupt andetag.

Mina bara fötter vidrör marken som är fuktig från gårdagens regn. Detta är mitt hem. Det är här jag växte upp. Detta är vad jag vill dela med mina barn en dag.

När jag tänker på framtiden, på mitt folk, kan jag höra skriken från floden, bergen och skogen och det fyller mig med sorg och ilska. Framtiden för denna plats är hotad. Själva kärnan till livet hotas av oljeutvinning, och jag ber till skogen för att ge mig tillräckligt mod att skydda mitt hem.

Jag kommer från Sarayaku, ett litet urfolkssamhälle djupt inne i djungeln i ecuadorianska Amazonas. Denna vecka är jag i Lima för klimatkonferensen i Förenta Nationernas COP20 för att kräva att världens ledare respektera mina förfäders rättigheter och för att skydda regnskogen.

Vi ursprungsbefolkningar använda våra resurser på ett sätt som främjar föryngring och återväxt. Vi bevarar vår kulturella identitet och vi tar hand om naturen för att säkra så att framtida generationer lugnt och tryggt kan existera i harmoni med omgivningen på samma sätt som vi gör. Men oljeutvinning skulle oundvikligen innebära slutet för våra liv och kultur. Det skulle leda till miljökatastrof och social förstörelse, och skulle bidra till de redan förödande klimatförändringarna.

nina

Globalt är det viktigt att vi undviker att utvinna och förbränna fossila bränslen helt eftersom det är en process med konsekvenser mänskligheten måste leva med i tusentals år. Internationella klimatförhandlingarna handlar om mål för framtida utsläppsminskningar, och klimatpolitik handlar mycket om att minska efterfrågan på fossila bränslen, men världens ledare fortsätter att undvika diskussioner om hur man minskar tillgången helt. I praktiken innebär detta att politikerna låtsas vara proaktiva medan de skjuter upp ansvaret för problemet till kommande generationer. Under tiden fortsätter globala utsläpp från koldioxid att öka med stor förödelse på vår miljö.

Världens ledare måste i stället fokusera på att vända trenden av den fossila bränsleförbrukningen nu. Den internationella klimatpolitiken måste byta fokus och skapa en strategi för att lämna fossila bränslen i marken.

Många av de företag och regeringar som har makten eller anspråk på äganderätt till olje, kol och gas reserver fortsätter att utnyttja dem för att öka sin egen makt och rikedom. Att upphöra med detta och att omdefiniera denna trend kommer inte bli lätt. Men det är en utmaning mänskligheten måste våga möta. Vi måste vidta åtgärder nu.

Platser där fossila bränslen har upptäckts är belägna precis där det finns ursprungsbefolkningar. Vi kämpar aktivt mot exploatering av dessa reserver. Vi kämpar för hela mänsklighetens framtid. Därför förtjänar vi stöd från internationella samhällen. Vi har ständigt varit i framkant av kampen mot miljökatastrofer och klimatförändringar. Så varför ingår inte våra röster inte i den beslutsfattande processen vid COP20 och vid andra statliga högnivåmöten? Det är inte bara vår rätt, men det är också regeringarnas, staternas, företagens, organisationernas och andra sådana institutioners skyldighet att se till att ursprungsbefolkningar har något att säga till om när det gäller vår egen framtid.

Vinden svarar min bön med en mjuk viskning. Träden gungar försiktigt, fåglarna börjar sjunga, och min kropp fylls med styrka. Jag kan höra bruset från floden som säger till mig att fortsätta kämpa på eftersom mina förfäder gick denna väg, jag går denna väg, och det är ett arv som jag är skyldig min kommande barn. Det är därför jag inte kan tillåta att denna plats förstörs.

När jag går genom skogen ser jag skönheten som omger mig, och jag kan inte sluta fråga mig själv: Vad är poängen med att förstöra ett paradis bara så du kan förstöra världen?

Nina Gualinga är en ung ledare från Sarayaku. Nina representerade de unga från Sarayaku vid den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter i San Jose, Costa Rica, samt vid flera olika internationella evenemang. Nina delar sin tid mellan Sverige och Sarayaku. Hon studerar mänskliga rättigheter på ett universitetet i Sverige och sitter i styrelsen för Amazon Watch Sverige.