Finansjättarna BlackRock, JPMorgan Chase och Vanguard var några av de företag som investerade mer än 18 miljarder US-dollar i företag knutna till konflikter i urfolksområden.

Eftersom brasilianska Amazonas drabbats av sin värsta miljö och människorättskris på en hel generation, är det logiskt att associera tragedin med en regering som främjar kaos och förstörelse. Bolsonaro och hans medbrottslingar är ansvariga för detta undantagstillstånd, men privata aktörer som drar nytta av hans övergrepp, slipper ofta undan granskning. Med tanke på deras centrala betydelse för Bolsonaros agenda för Amazonas, måste denna medverkan upphöra.

För tredje året i rad publicerar Amazon Watch banbrytande forskning som kopplar internationella företag till krisen i Amazonas. De två första rapporterna i serien tydliggör hur globala konsumenter och finansiella institut möjliggör bakomliggande aktörer som stöttar lokala miljö- och människorättsbrott. Årets utgåva,"Complicity in Destruction III: How global corporations are enabling violations of Indigenous peoples rights in the Brazilian Amazon," som lanserades i nära samarbete med Association of Brazil's Indigenous Peoples (APIB), spårar markinvasioner, våld, olaglig avskogning och andra kränkta rättigheter, såsom hinder för markförteckning och samrådsprocesser.

Genom att belysa brasilianska och internationella företag som medverkar i gruv-, jordbruks- och energiindustrin, visar rapporten även att det finns en medskyldighet hos USA-baserade finansiärer som BlackRock, Citigroup, JPMorgan Chase, Vanguard, Bank of America och Dimensional Fund Advisors. Tillsammans investerade de mer än 18 miljarder US dollar, mellan 2017 och 2020, i nio företag som står bakom miljöförstöring och rättighetskränkningar mot urfolk.

BlackRock, som är världens största kapitalförvaltare, fortsätter att möjliggöra kränkningar av urfolkens rättigheter och förstörelsen av Amazonas, trots att de pekats ut i vår tidigare rapport, “Complicity in Destruction II”. Enligt vår research spenderade de 8,2 miljarder dollar på företag som exempelvis ökända köttförpackaren JBS, den ifrågasatta sojahandlaren Cargill och den dödliga gruvjätten Vale.

“Flödet av utländska investeringar till företag som är verksamma i Brasilien har expanderat till ett invecklat internationellt nätverk. När dessa projekt påbörjas behandlas urfolk ofta som ett” hinder för utveckling “och deras mark invaderas, ockuperas, plundras och förstörs. Dessa konflikter kommer från viljan att öppna nya exploaterande operationer på urfolkens territorier. Detta leder till attacker från markövertagare och andra lokala aktörer, tillsammans med den systematiska respektlösheten för lagstiftning som skyddar urfolkens mark och rättigheter.”

— Eloy Terena - Advokat för APIB

I ett klassiskt undvikande uttalande svarade en talesperson från BlackRock på våra påståenden till Agence France Presse att:

“Avskogning och urfolksrättigheter är kritiska frågor som också medför risker för investeringarnas avkastning. Vi samarbetar med företag om dessa och andra ESG (miljö, social, och styrning) risker. Där frågorna inte hanteras på lämpligt sätt eller framsteg inte räcker, vidtar vi (som aktieägare) röståtgärder mot ledningen. ”

Medan uttalandet verkligen betonar att avskogning och urfolkens rättigheter är en viktiga frågor som påverkar avkastning, utelämnar BlackRock att de gjort för lite för att förändra problemet. Engagemang i företag är endast fördelaktigt om det leder till betydande förändring. Med tanke på företagen i rapporten, skulle sådana förändringar kräva verkställande mekanismer. Sedan 2012 har BlackRock haft 16 chanser att rösta för aktieägarresolutioner, en viktig del i att investeringarna ska hämma avskogning, men det gjorde de inte. Den enda gången makten utövades var när de nyligen anslöt sig till andra aktieägare för att kräva att Procter & Gamble ökar sin transparens för att motverka avskogning och förstörelse av skog i sina försörjningskedjor.

Även om denna omröstning var ett viktigt steg var det en utstickare och inte baserad på en ny mätbar policy. Det representerar inte företagets framtida avsikter, men det visar hur organisationer som APIB och Amazon Watch bygger momentum för att driva BlackRock att agera.

Kapitalförvaltare hävdar att de "engagerar sig" i företag, samtidigt som de saknar transparenta riktlinjer som styr deras standarder, tidslinjer och tillsynsmekanismer. Detta är nödvändigt för att i slutändan kunna hålla företag ansvariga, och utan sådana riktlinjer ignorerar man riskerna för urfolken, skogen och avkastningen. Av den anledningen uppmanar vi BlackRock och dess kompanjoner i den globala finanssektorn att omedelbart införa meningsfulla och transparenta riktlinjer som hindrar framtida investeringar i dåliga aktörer, så som de som profilerar i vår rapport, samt i Amazons oljesektor, som också drivs av stora investeringar.

APIB:s och Amazon Watchs fallstudier, som sammanställts av undersökande journalister från Brazil's Eye on the Ruralists, visar historier som är symboliska för dagens Amazonas: Stora gruvföretag som Vale och Anglo American väntar ivrigt på att köra över urfolkens markrättigheter och prospektera på urfolkens territorier. Jordbruksjätten JBS köper boskap som betar olagligt på urfolksterritorier och Cargill gör affärer med sojaproducenter som ockuperar urfolksmark. Energiföretaget Energisa Mato Grasso elektrifierar bosättningar av ockupanter på urfolksmark och Equatorial Energia Maranhão främjar våldsamma konflikter med urfolk.

Det finansiella stödet av de sex institutionerna till företagen som vi kartlagt i vår rapport visar en dyster påverkan på verkligheten. Både den insamlade datan och bevisen kan inte bortförklaras av deras talespersoner även om företag som JBS och Cargill är beroende av den strategin för att undvika ansvarstagande.

Bolosnaroregimen har flitigt motsatt sig reformer uppmanade av både brasilianska medborgare och det internationella samfundet med ett undantag: marknaden. Regimen har vid upprepade tillfällen ändrat åsikt när Brasiliens exportmarknad eller utländska finansiella flöden har äventyrats genom sina ansvarslösa handlingar, i ett desperat försök att framställa sig själva som ansvarstagande. Det är precis vid denna hävstångspunkt som Complicity of Destruction III sätter press. Genom att rikta uppmärksamhet mot de globala finansiella ledarna som kan förändra Bolsonaros planer, kan man antingen tvinga fram miljö och sociala villkor på framtida investeringar eller helt enkelt vägra stödja de företag som drar nytta av regimens bakåtsträvanden.

Under tiden som Amazonas ryker till följd av ytterligare en katastrofal brandsäsong och urfolkssamhällen möts av våld och markinvasioner, uppmuntrade av en rasistisk president, måste vi stå i solidaritet med Brasiliens gräsrotsmotstånd. Amazon Watch och APIB:s innovativa rapportering gör exakt detta genom att stötta landets nationella urfolksrörelse och belysa den viktiga roll som global ekonomi spelar för att utforma framtiden för Brasiliens mänskliga rättigheter och miljölandskap.

Ansvaret har nu placerats på ledande finansinstitut att använda sin makt för att stoppa dagens kris till vår kollektiva nytta. Tiden har runnit ut för att förklara bort de katastrofer som deras portföljer möjliggör. De måste nu ta mätbara steg för att förhindra nästa tragedi.

Läs rapporten här: https://complicityindestruction.org/

Christian Poirier