En ny tillfartsväg som är under konstruktion kommer att nå djupt in i Yasuní-nationalparkens ”no-go-zon”.

Foto: Iván Castaneira / Tegantai Ecological News Agency

I slutet av oktober utlyste Ecuadors högerpresident Guillermo Lasso undantagstillstånd i landet, med hänvisning till den ökande våldsbrottsligheten. Men det överraskande draget innebar passande nog också att de medborgerliga friheterna upphävdes samtidigt som civilsamhället förberedde sig för att protestera mot Lassos ekonomiska och politiska förslag, som bygger på att genomföra nyliberala reformer och skapa en företagsvänlig miljö för olje- och gruvindustrin.

I en aldrig tidigare skådad händelse lämnade urfolksorganisationer, med stöd av miljö- och rättighetsorganisationer, in ett konstitutionellt ifrågasättande av dekreten då samråd med urfolken inte hade genomförts före lagstiftning, vilket är något som krävs för all politik som påverkar urfolkens rättigheter och självbestämmande.

Ännu en gång är det upp till författningsdomstolen att garantera urfolkens rättigheter, samt rätten till fritt, informerat förhandssamtycke och naturens rättigheter. Författningsdomstolen har ansvaret för att garantera dessa rättigheter, som systematiskt har kränkts av den ecuadorianska regeringen.

Lasso hoppas att de nya reformerna kommer att främja investeringar som kan leda till att landets oljeproduktion fördubblas. En stor del av denna utvinning skulle komma från Ishpingo-Tambococha-Tiputini (ITT), Ecuadors största oljefält, som är beläget under nationalparken Yasuní. Oljeutvinningen i nationalparken utgör ett uppenbart fall av rättighetskränkningar mot både naturen och de urfolk som lever isolerat från omvärlden.

Yasuní, som är ett av UNESCOs biosfärsområden och anses vara en av de platser på jorden med störst biologisk mångfald, är Waoranifolkens traditionella territorium och hemvist för Ecuadors två sista urfolksgrupper som lever i frivillig isolering – Tagaeri och Taromenane. Oljeborrning, byggande av vägar och olaglig skogsavverkning har drivit dessa nomadiska gruppers existens till sin gräns. Och nu planeras oljebrunnar i buffertzonen runt en utsedd "no-go-zon” (ZITT) som upprättats särskilt för att skydda Tagaeri och Taromenane.

Interna dokument från Petroecuador avslöjar planer på att borra två nya oljebrunnar i det skyddade området. Den nya tillfartsväg som byggs för att öppna brunnarna är nu bara 400 meter från buffertzonen. Att borra här innebär slutet för Tagaeri-Taromenane, och äventyrar också en världsberömd hotspot för biologisk mångfald. Det innebär även en koldioxidbomb för planeten eftersom företagen borrar efter nya fossilbränslen under skogar som är livsviktiga för mildrandet av klimatförändringarna. Det måste stoppas.

År 2008 erkändes isolerade urfolksgruppers rättigheter i Ecuadors konstitution, i vilken deras territorier definieras som okränkbara och där alla typer av utvinningsverksamhet skulle vara förbjuden. I den fastställs också att alla kränkningar av dessa rättigheter utgör ett brott i form av folkmord. Denna förändring skulle utan tvekan ha utgjort ett framsteg för dessa gruppers situation, om den faktiskt respekterades fullt ut av den ecuadorianska regeringen.

Detta existentiella hot mot urfolken och parken har lett till krav på det ecuadorianska rättssystemet om omedelbara åtgärder. "Försiktighetsåtgärder" har lämnats in till Ecuadors domstolar för att förhindra att Tagaeri och Taromenanes konstitutionella rättigheter kränks. Dessa rättigheter konstaterar uttryckligen att deras territorium är "en oåterkallelig och okränkbar traditionell egendom och att alla former av utvinningsverksamhet ska vara förbjuden där. Regeringen ska vidta åtgärder för att garantera deras liv, upprätthålla respekt för självbestämmande och rätten att fortsätta leva i isolering samt se till att deras rättigheter respekteras. Kränkningar av dessa rättigheter innebär brottet folkmord, vilket ska klassificeras som sådant i lag."

Det rättsliga föreläggandet lämnades in den 23 september av Alliance of Human Rights Organizations in Ecuador, Yasunidos, Amazon Watch och flera andra miljö- och människorättsorganisationer. Den 12 oktober, som också är dagen för den kulturella mångfaldens dag i Ecuador, avslogs deras begäran. Domstolen konstaterade att det tekniskt sett ännu inte pågår något infrastruktur- eller utvinningsarbete i buffertområdet för "no-go"-zonen, och vägrade att döma i förebyggande syfte för att förhindra ett (redan pågående) folkmord. Domstolen har på så sätt beslutat att vänta tills det är för sent för Tagaeri-Taromenane.

Den rådande situationen har sin grund i dekret 751 som utfärdades av den tidigare presidenten Lenin Moreno år 2019. I dekretet, som byggde på en populär men oärlig fråga i en nationell folkomröstning, utlovades en utvidgning av no-go-zonen i Yasuní. Men samtidigt som dekretet krymper den areal som är tillgänglig för borrning, tillåter dekretet ny borrning inom buffertzonen. Kort sagt har regeringen sysslat med rent lurendrejeri. Det var ett knep som gjorde det möjligt att ge grönt ljus för borrning i det mest känsliga området där det tidigare var förbjudet, under täckmantel av att utvidga det skyddade området där det inte ens finns någon olja och där Tagaeri-Taromenane inte heller lever.

Den 2 juli 2019 utmanade civilsamhällesorganisationer och advokater som arbetar för rättigheterna för de människor som lever i isolering exekutivdekret 751 inför författningsdomstolen. En utfrågning hölls slutligen den 15 oktober 2021, och ett beslut är under behandling. Det är den sista rättsliga möjligheten att stoppa oljeutvinningens framfart och skydda livet för de människor som tillhör Tagaeri-Taromenane.

Det är viktigt att notera att det inte var över en natt som vi nådde denna punkt där 600 nya oljebrunnar planeras på en av planetens mest kulturellt viktiga och biologiskt mångfaldiga platser.

Yasuní nationalpark och Tagaeri-Taromenane "no-go”-zonen (ZITT)

Yasuní nationalpark ligger i den nordöstra delen av ecuadorianska Amazonas och ingår i Ecuadors nationella system för skyddade områden. Parken är känd över hela världen som ett av det mest biologiskt mångfaldiga områdena i Sydamerika. Officiellt är Yasuní nationalpark hemvist för mer än 2000 träd- och buskarter, 204 däggdjursarter, 610 fågelarter, 121 reptilarter, 150 amfibiearter och mer än 250 fiskarter.

För att ge en bild av vad denna stora biologiska mångfald innebär kan man konstatera att det finns fler än 650 trädslag på en hektar i Yasuní, vilket är fler än alla trädslag som finns på hela den nordamerikanska subkontinenten. Yasuní utsågs till ett av UNESCOs biosfärsområden 1989. Biosfärsområdet omfattar nationalparken Yasuní, Waorani-nationalitetens territorium och ITT som omfattar både buffert- och "no-go"-zoner (ZITT) och täcker en yta på 2,7 miljoner hektar.

Plan A: borrning i Yasuní

Nationalparken Yasuní upprättades 1979 och sedan dess har den tvingats samexistera med oljeutvinningen i området. Fram till 2013 var sex stycken oljeblock i drift, och det enda block där det inte förekom någon oljeverksamhet var block 43, där ITT:s oljefält ligger vid gränsen till Tagaeri-Taromenane-territoriet. Att detta block inte exploaterades var en förhoppningsfull "garanti" för att det i Yasuní ska finnas områden utan oljeverksamhet som gör att parken kan uppfylla sin roll att skydda den biologiska mångfalden och livet för isolerade folk. Detta block har dock varit mycket eftertraktat av regeringen på grund av de betydande råoljereserverna.

Trots detta, och på grund av nationella och internationella påtryckningar om Yasunís betydelse, lanserade den tidigare presidenten Rafael Correas regering i april 2007 officiellt "Yasuní-initiativet – ITT". Ett innovativt förslag där den ecuadorianska regeringen lovade att lämna ITT-reserverna permanent under jord och på så sätt undvika utsläppen av de 407 miljoner ton koldioxid som skulle produceras genom att bränna detta fossila bränsle. I utbyte mot detta bad Ecuador det internationella samfundet om ett ekonomiskt samarbete på 50 % av de uteblivna intäkter som skulle kunna erhållas om ITT exploaterades, med målet att erhålla 3,6 miljarder dollar under 13 år.

Initiativet var dömt att misslyckas eftersom det internationella samfundet gavs motstridiga budskap. Samtidigt som Correa försökte få ekonomisk kompensation från omvärlden undergrävde han sitt eget förslag genom att samtidigt arbeta på en "plan B" som innebar att Tambocha- och Tiputini-fälten skulle exploateras, och studier med namnet "Ishpingo Fields Development Project, Tambococha, Tiputini (ITT)" genomfördes mellan 2008 och 2009. I intern kommunikation framkom också att det förekom långt framskridna samtal där blocken utlovades till kinesiska oljebolag. Plan B var alltid plan A.

Den 13 augusti 2013 meddelade president Correa att "Yasuní-initiativet – ITT" var dött och menade att "det internationella samfundet har svikit oss". Med en majoritet i kongressen kunde han få oljeutvinningen i block 31 och 43 förklaras vara av nationellt intresse, vilket gav en laglig väg för att oljeutvinningen i Yasuní skulle kunna påbörjas.

I september 2016 var all infrastruktur klar för att starta exploateringen av Block 43, med produktion som började med 12 oljebrunnar inne på Tiputinifältet. Detta fält är det enda av ITT som till stor del ligger utanför Yasuní National Park.

Ännu en bluff för skydd av urfolk i isolering

Liksom Correa-regeringen fokuserade hans efterträdare Lenin Moreno (2017-2021) på miljöåtaganden och respekt för urfolkens rättigheter under valkampanjen, eftersom politikerna vet att dessa frågor, och särskilt Yasuní, mobiliserar väljarna i Ecuador. Av denna anledning beslutade president Moreno i det "allmänna samrådet" som han sammankallade i februari 2018 att inkludera en fråga om Yasuní i folkomröstningen, i sin önskan att få en "ja"-röst i röstlängden på alla andra frågor som fanns med på hans agenda. Hans verkliga mål i folkomröstningen var att förbjuda Correa från att kandidera igen och att kunna undvika omval på obestämd tid.

Frågan om Yasuní var uppmuntrande: "Godkänner du att öka den okränkbara "no-go"-zonen med minst 50 000 hektar och minska oljeutvinningsområdet som godkänts av nationalförsamlingen i Yasuní nationalpark från 1 030 hektar till 300 hektar?" Svaret blev ett rungande "ja" med 67,31 % av rösterna.

Men regeringens genomförande av detta demokratiska beslut har varit en stor besvikelse.

Den 21 maj 2019, 15 månader efter att folket röstade ”ja” för Yasuní, utfärdade president Moreno dekret 751 som innebär att ZITT utökas med 60 451 hektar och därmed får en total yta på 818 502 hektar. Denna utvidgning motsvarar dock inte exakt de områden där det har förekommit konflikter mellan de isolerade folken, oljeindustrin, urfolken och campesino-befolkningen. Det nya området för ZITT påverkar faktiskt inte något av de oljeblock som ligger i Yasuní nationalpark.

Men det allvarligaste med dekret 751 är att ZITT:s buffertzon inte längre är "oantastlig". Det är nu tillåtet att bygga "plattformar för borrning och produktion av kolväten" (dekret 751, artikel 3). Ännu en gång vann bedrägeriet, och hotet om oljeutvinning i Tagaeri-Taromenane-området blev verklighet.

Men det är inte bara den ecuadorianska regeringens nya administration som bär skulden för detta hot mot Yasuní och dess folk. En rapport som Amazon Watch och Stand.earth tog fram i juli 2021 avslöjade den roll som stora banker i USA och EU spelar i finansieringen av oljeutvinningen i det ecuadorianska Amazonasområdet, till exempel Goldman Sachs, JPMorgan Chase, Crédit Agricole, Deutsche Bank och UBS. De har hundratals miljoner dollar i obligationer som utfärdats till Petroamazonas EP och har finansierat handel med råolja från Amazonas för miljarder dollar, vilket innebär att de bryter mot sina egna hållbarhets- och riskhanteringsprinciper genom att finansiera ett oljebolag och leveranser från ett projekt i ett område med stor biologisk mångfald och där isolerade folk lever.

”Oljevägen” närmar sig "no-go"-zonen

I december 2017 hade utvinningen redan börjat i Yasuní nationalpark, med byggandet av oljevägen och plattformen "Tambococha D". I juni 2018 fortsatte vägbygget att röra sig söderut och plattformen "Tambococha A" byggdes. Den 30 september 2021 hade totalt 18 kilometer väg och totalt 5 plattformar byggts. I och med detta senaste framsteg är vägen bara 400 meter från gränsen för ZITT:s buffertzon.

I rapporten "COVID-19 Sanitary Emergency Situation Report, Block 43 ITT” från juli 2020, som utarbetades av chefen för säkerhet, hälsa och miljökontroll vid Petroamazonas EP (en del av statliga Petroecuador), presenterades kartan "Facilities Blocks 43 - 31", där den infrastruktur och de anläggningar som har genomförts och som planeras att byggas i block 43 kartläggs. Kartan visar tydligt att företaget Petroamazonas EP har planerat att gå vidare med oljeleden genom buffertzonen för att nå ZITT, och i kanten planeras byggandet av oljeplattformarna "Ishpingo D" och "Ishping" inne i ZITT.

Det hot som oljan utgör mot urfolkens liv förvärras ytterligare av COVID 19-pandemin som inte visar några tecken på att avta. I takt med att oljeinfrastrukturen närmar sig de isolerade folkens territorier ökar risken för COVID 19-smitta, vilket skulle vara förödande för deras överlevnad, liksom alla västerländska sjukdomar som de inte har någon biologisk immunitet mot. Oljeutvinningen i sig själv ger naturligtvis upphov till förödande effekter på luft-, mark- och vattenkvaliteten samt bullerföroreningar, vilket leder till en försämring av en orörd miljö som är nödvändig för att de isolerade folken skall kunna fortsätta att leva på de traditionella sätt som har hjälpt dem att överleva i generationer.

Tiden är knapp. Sedan analysen av vägens framskridande har vi konstaterat att ifall Petroamazonas EP arbetar utan avbrott kommer man om nio dagar att passera gränsen för buffertzonen och om 45 dagar kommer man att gå in i ZITT.

"Ny olje- och gruvpolitik" är bara mer av samma gamla historia

Att gå vidare med exploateringen av Yasuní är bara toppen av isberget av vad president Guillermo Lassos nuvarande regering planerar. Han har också utfärdat dekret 95 som innehåller politiska reformer som syftar till att fördubbla oljeproduktionen till 1 miljon fat per dag. Detta innebär att man ska intensifiera produktionen på fält som redan är i drift och utvidga oljeutvinningen i mitten och söder om Amazonas, en enorm väglös region med intakta tropiska skogar och traditionellt territorium för sju urfolksgrupper. Genom dekret 151 främjas utvecklingen av storskaliga gruvprojekt i Cordillera del Cóndor i Ecuadors södra Amazonas, ett område som finns med på listan över de 35 hotspots för biologisk mångfald som erkänns i hela världen, och där Shuar-folket bor.

Tillsammans med miljö- och människorättsorganisationer vidtog vi omedelbara åtgärder. Nu väntar vi med spänning på att rättvisa ska skipas i fråga om de två pågående besluten från författningsdomstolen om ITT:s oljeborrning och vägbyggen, samt de verkställande dekreten om utvidgning av olje- och gruvdrift. Tiden är knapp. Stöd oss i solidaritet med de urfolk som kämpar för att stoppa oljeexpansionen i ecuadorianska Amazonas!

Carlos Mazabanda

Översättning: Alma Hasselberg