Försvarare av nationalparken Yasuní i ecuadorianska Amazonas, en av de platserna på planeten med mest biologisk mångfald, har två nya skäl att hoppas att oljeborrningar i regionen omedelbart kan begränsas.
Ett nyligen fattat beslut i ecuadoriansk domstol kan återuppliva en stor civilsamhällesansträngning för att förhindra borrning av ITT-fälten (Ishpingo, Tambococha, Tiputini), efter att regeringens förslag till Yasuní-ITT-bevarande misslyckades med att få önskad finansiering som skulle ha lämnat de 900 miljoner faten av råolja permanent i marken. Regeringen godkände borrning 2013 och påbörjade produktion vid över 100 brunnar, med minst 400 fler planerade.
Men efter åtta år beslutade en valdomstol i Ecuador att underskrifter som samlades in 2014 för att tvinga fram en nationell folkomröstning om borrning av landets största oljereserver inuti Yasuní nationalpark var giltiga, vilket ändrade tidigare beslut som underminerade väljarnas vilja. Beslutet kommer att lägga frågan på februariomröstningen.
Yasunidos-kollektivet ledde en nationell insats för åtta år sedan för att samla underskrifter som skulle ha ställt frågan: "Håller du med om att den ecuadorianska regeringen bör behålla ITT-oljefälten, kända som Block 43, i marken på obestämd tid?" på valsedeln. Förespråkare lämnade in över 750 000 namnunderskrifter, långt över den nödvändiga tröskeln på 400 000. Men regeringen avvisade hundratusentals underskrifter som ogiltiga, trots dokumenterade oegentligheter och anklagelser om bedrägeri i revisionsprocessen för underskrifterna.
Den 6 september 2022 beslutade domstolen slutligen att de underskrifter som avvisats i själva verket var giltiga och att intitiativtagarnas rättigheter hade kränkts, och rättsväsendet banade väg för en potentiell folkomröstning. Den nationella valkommittén (CNE) intygade att tillräckligt många underskrifter samlades in, och allt som återstår är att författningsdomstolen godkänner formuleringen av frågan, som inte förväntas ändras. Om den godkänns kommer frågan att finnas på omröstningen i februari 2023 för Ecuadors nationella mellanårsval, tillsammans med flera andra folkomröstningsfrågor som föreslagits av president Guillermo Lasso.
Beslutet är en stor seger för demokratin i landet, med ett erkännande av att rätten till deltagande för över 700 000 personer i valprocessen nekades och kan återställas. Det bekräftar också Yasunidos och externa observatörers påståenden om att tidigare president Rafael Correa manipulerat processen för att hålla folkomröstningen borta från valsedeln och gå vidare med borrning.
Åtta år efter att underskrifterna lämnades in, är tyvärr oljeutvinningen i ITT-fälten nu på gång. Den nuvarande produktionen ligger på 53 750 fat per dag, och statsägda Petroecuador har borrat cirka 153 brunnar, med hundratals fler planerade. Samtidigt fortsätter Petroecuador att skapa en tillfartsväg genom avlägsen regnskog, bara 400 meter från en "no-go-zone" avsedd för Tagaeri-Taromenane, några av Ecuadors sista urfolk som lever i frivillig isolering.
En ja-röst till folkomröstningen, om den ställs inför väljarna, kan få ett abrupt slut på borrningen i ITT. Men det är bara den senaste insatsen som kan häva nuvarande borrning och planer på expansion. Ett fall nu inför den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter om inverkan av borrningar och andra utvinningsaktiviteter på Tagaeri-Taromenane, och regeringens misslyckande att garantera deras rättigheter som isolerade folk, skulle kunna dra om gränserna för den nuvarande no-go-zonen, som effektivt begränsar borraktiviteten i sju oljeblock som överlappar Yasuní nationalpark.
Alla ögon är riktade mot CNE för att intyga underskrifterna och författningsdomstolen för att godkänna frågan och föra fram den utan dröjsmål. Åtta år har redan gått förlorade, och Yasuní och dess världsberömda biologiska mångfald har redan lidit oåterkallelig skada. Tagaeri-Taromenane står inför pågående rättighetskränkningar och ett existentiellt hot från pågående borrning och planerad expansion. Även om det är försenat är domstolens beslut ett viktigt framsteg som stärker civilsamhällets användning av rätten till direkt demokrati som garanteras i landets konstitution från 2008. Och det kanske kan hålla landets största fossila bränslereserver i marken – en viktig del av alla scenarion för att begränsa uppvärmningen till 1,5°C.
¡Que viva Yasunidos! ¡Que viva Yasuní!