JBS fortsätter skövla Amazonas

Boskapsuppföddning är idag den främsta anledningen till att världens största tropiska skogar skövlas. Till följd av detta har vi på Amazon Watch Sverige tidigare rapporterat om de svenska matbutikernas bidrag till skövlingen genom försäljningen av brasilianskt nötkött från köttproducenten JBS. På grund av den fortsatta avskogningen, som inte heller ser ut att sakta ner, vill vi nu lyfta hur JBS genom sin verksamhet fortsättningsvis bidrar till skövlingen av Amazonas regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter.

Flygfoto över området Lábrea i Amazonas som avskogats för expansionen av boskapsuppföding. Foto: Victor Moriyama/Amazônia em Chamas

Bakgrunden till att vi återigen skriver om detta är att JBS, som vi länge rapporterat om, fortsätter med sin hänsynslösa verksamhet trots sina löften om att säkerställa en produktion helt fri från kopplingar till avskogning. För dig som inte är bekant med JBS sedan innan, är företaget en brasiliansk köttproducentsgigant med en lång historia av mutor, boskapstvätt och inköp av nötkreatur från illegalt avskogade områden. På grund av företagets dåliga kontroll av sin leverantörskedja, specifikt sina indirekta leverantörer, så kan JBS inte ge någon garanti på att det kött de säljer inte kommer från illegalt avskogade områden. Betesmarken som används har i många fall tidigare varit regnskog som nu skövlats för att ge plats för mer boskap. Marken kan även ligga inom urfolks territorier, och maktövertagandet av denna sker ofta med hot och våld. Att belysa JBS verksamhet är därför avgörande för Amazonas överlevnad och välmående, då mer än 70% av Amazonas avskogade ytor förvandlas till betesmark. 

Invaders want to destroy the forest and turn it into farms to graze cattle
— Jacy, en kvinna från Uru-Eu-Wau-Wau-folket till Amnesty International

Till följd av en uttömmande rapport skriven i samarbete mellan Reporter Brasil och Mighty Earth har flera europeiska matvarukedjor nyligen beslutat att sluta sälja köttprodukter från Brasilien på grund av dess kopplingar till avskogning. Bojkotten är till stor del ett resultat av en fallstudie de gjort som visar hur JBS köper boskap som betat på illegalt skövlade regnskogsområden. Rapporten släpptes 2021 och visar därmed på att JBS bidrag till avskogningen av Amazonas inte är något som ligger i historien, utan något som pågår än idag. Sett både till JBS historia och den nya informationen som framkommit så är det nu dags att även Sverige tar efter denna bojkott! 

Avslöjandet från Reporter Brasil är avgörande, då köttindustrin är en av de starkaste drivkrafterna bakom den globala avskogningen som sker idag. I rapporten beskrivs det att de två största anledningarna till de brasilianska köttpackningsföretagen misslyckande att nå sina hållbarhetsmål är deras oförmåga att granska och identifiera sina indirekta leverantörer samt deras fortsatta boskapstvätt. En stor del av det boskap som föds upp på avskogade områden förflyttas nämligen för slutgiltig gödning på farmer med “clean records”. Vissa av dessa förflyttningar sker i verkligheten, medan andra i realiteten bara återfinns på papper. Det är detta som kallas boskapstvätt.  

Rapporten exemplifierar problematiken med hjälp av en fallstudie om en gård som heter Santa Lúcia Farm, belägen i Espírito Santo do Turvo, som försett JBS slakthus med boskap mellan år 2019 och 2021. Enligt de dokument som Reporter Brasil tagit del av visas det att gården köpt djur för gödning från andra gårdar, exempelvis Estância Painera, som ligger mitt i hjärtat av Altamira, den regnskogsregion som är värst drabbad av avskogning. Enligt Seloverde, Brasiliens officiella plattform, så har avskogning av regnskog rapporterats på denna gård. Ägaren av denna gård äger även en större egendom i Altamira, Bonanzza gården. Sedan 2013 är 330 hektar av gårdens område även under förbud från IBAMA, Brasiliens miljöinstitut, för olaglig avskogning av Amazonas regnskog och gårdens ägare har fått böter för detta. Bara mellan 2019 och 2020 så skickade Bonnanza gården över 500 djur till Estância Painera för gödning, som senare kan ha köpts av JBS. JBS miljöregleringar borde ha förbjudit att djur köpts från dessa gårdar, men på grund av bristen på spårbarhet av dess indirekta leverantörer kunde detta inte garanteras. Detta gäller även för exporter från köttförpackningsanläggningar i staden Lins, som ligger långt Amazonas regnskog.

Reporter Brasil förklarar att många importörer använder platsen för var köttexporterna görs ifrån som ett sätt att ta avstånd från avskogningen. Tyvärr kännetecknas den brasilianska boskapdsindustrin av en intensiv handel av djur mellan gårdar, innan de väl säljs av köttpackningsanläggningarna. Boskapen kan därmed passera genom många gårdar innan de når sin slutdestination, även gårdar där regnskog har skövlats för att göra plats för nya betesmarker åt djuren. Då djuren endast spåras via sin sista destination kan de gårdar där djuren betat innan inte identifieras. De långa avstånden mellan fabriker och anläggningar för boskapsuppfödning är alltså ingen garanti för att JBS leveranskedjor är fria från avskogning och kränkningar av urfolks rättigheter. Detta beror dels på att köttbearbetningsanläggningar använder råmaterial från JBS slakthus runtom i hela landet, men också för att även om köttet slaktas lokalt så kan det ha betat på gårdar med koppling till miljöbrott någon gång under sin livstid. 

Ett grundläggande problem i detta är att det inte finns något nuvarande system för att spåra djuren från födsel till slakt, i alla fall inget som används. Enligt brasiliansk lag finns vissa system för individuell spårbarhet av indirekta leverantörer, exempelvis SISBOV. Men, detta system är endast till för spårning av hälsokontroller av exporterat kött och inte för att efterleva miljöregleringar. SISBOV kan dock i teorin användas för att undersöka JBS indirekta leverantörer, men detta görs inte. I slutändan innebär det att konsumenter i de berörda länderna inte helt kan undvika kött som kan ha bidragit till avskogning. Reporter Brasil menar därför att återförsäljare och konsumenter har en avgörande roll i att sätta press på företagen genom att kräva hållbart och etiskt kött.

Rapporten förser oss med konkreta exempel på problemet som kopplar ihop de brasilianska köttpackningsföretagen med stora matvarukedjor i USA, Storbritannien och EU. De tre köttjättarna JBS, Marfrig, Minerva och deras dotterbolag, står tillsammans för mer än 90% av det brasilianska kött som konsumeras inom EU och USA. Det innebär att om en äter brasiliansk kött i Sverige innebär det en stor sannolikhet att köttet kommer från något av dessa tre företag, vars verksamhet alla bidrar till avskogning.

Boskap i ett uppfödningsområde i närheten av ett nyligen avskogat och bränt område i Candeias do Jamari i delstaten Rondônia, Brasilien. Foto: Victor Moriyama/Amazônia em Chamas

Även Bloomberg har under 2022 publicerat en uttömmande artikel gällande hur nötköttsproduktionen driver på avskogningen av Amazonas. De har i synnerhet fokuserat på JBS delaktighet i denna förstöring, som regionens största nötköttsproducent, vilket även innebär att deras leverantörskedja är en av de största drivkrafterna till den ökade avskogningen. Genom en analys av en miljon leveransloggar som JBS oavsiktligen publicerade online kunde koordinater av boskapsförsändelser jämföras med 50 000 landregister och 520 000 avskogningsvarningar för att avslöja företagets faktiska påverkan på Amazonas. Sedan dess har JBS döljt majoriteten av denna data, som utgav information om rörelserna av ungefär 16 miljoner kor mellan 2009 och 2021. 

Bloombergartikeln beskriver hur antalet avskogningsvarningar har ökat enormt den senaste tiden och förklarar att JBS enligt lag måste ta hänsyn till varningarna. Problemet med detta är att så länge en direkt leverantörs ranch inte överlappar med avskogningsvarningen vid tiden för köpet, så kan JBS köpa från dem. En annan del av problemet är att IBAMA, brasiliens miljöinstitut, fått en allt mindre budget och personalstyrka, vilket leder till att allt färre gårdar hamnar på den svarta listan från första början - ett resultat av Jair Bolsonaros politik. Bloomberg visar hur JBS direkta leverantörer i Amazonas dubblerats från år 2009 till år 2020 till uppemot 16 900. Dessutom påstår JBS att de inte öppnat några nya slakterier i området, trots att de ökat från 10 år 2009 till 21 stycken år 2020.  I artikeln visar de även hur JBS har köpt boskap från mer än 600 gårdar i São Félix do Xingu, en hotspot för avskogning, sedan 2009. Detta är bara ett av flera exempel. Siffrorna talar alltså för sig själva - JBS håller inte sina löften. 

It is like becoming homeless. For us [the forest] means everything necessary for our survival. Without the forest we are nothing, we have nowhere to go.
— Endi, en man från Uru-Eu-Wau-Wau-folket till Amnesty International

Likt Reporter Brasil lyfter artikeln samma problematik - JBS spårar bara sina direkta leverantörer, men vet knappt något om deras indirekta. De misslyckas med att kontrollera en oerhört stor del av deras egna verksamhet. Likt Reporter Brasil lyfts det också fram hur boskap förflyttas många gånger innan sin slakt, i genomsnitt två till tre gånger, men upp till så mycket som sex gånger. JBS övervakar bara den sista gård som djuren tillhör. I artikeln intervjuas även tidigare chefer från JBS, som alla säger att det är ett vedertaget faktum inom branschen att boskap förs mellan avskogat land och godkända gårdar. Med tanke på de kvarstående bristerna inom JBS verksamhet kan en undra om det därför är möjligt att undvika att konsumera nötkött som bidragit till avskogning även i Sverige? 

Enligt en studie publicerad i Science Magazine kan så mycket som 20% av sojaexporten och 17% av nötköttsexporten från biomerna Amazonas och Cerrado till EU vara kontaminerat av illegal avskogning. Detta innebär alltså att en femtedel av det nötkött som exporteras till EU från dessa regioner kan ha en koppling till avskogning. Genom att matcha GTAs, det officiella dokumentet för spårbarhet av djur i Brasilien, i delstaterna Pará och Mato Grosso med CAR-data lyckades forskarna även identifiera ursprunget av 4.1 miljoner boskap som förts mellan slakterier. Detta är avgörande då delstaten Mato Grosso är den tredje största brasilianska importkällan för nötkött till EU. De resultaten forskarna kom fram till var att 12% ± 2% boskap kommer direkt från fastigheter med potentiell olaglig avskogning. Utöver det fann de även att 48% ± 10% av allt slaktat boskap från dessa två delstater kan vara nedsmutsat av potentiellt olaglig avskogning från indirekta leverantörer, eftersom boskapen rör sig mellan gårdar innan slakt. Bloombergartikeln refererar även de till en studie publicerad i Science Magazine som visade hur mer än hälften av det nötkött som exporteras till EU från den specifika regionen de besökte, Para, kan ha koppling till avskogning. Detta fortsätter alltså trots JBS löfte om införandet av en så kallad “grön plattform” innan år 2025 där företaget genom blockchain-teknik och dokument om boskapens förflyttningar ska kunna övervaka sina leverantörer. Med bara tre år kvar tills löftet ska vara införlivat kan en därför undra varför inte tydligare resultat kan ses redan nu? 

JBS säger själva att de sätter höga standarder för sina leverantörer, men enligt Bloombergartikeln är detta bara en grönmålande version av djurens ursprung och ett resultat av att de arbetar inom ett juridiskt system fullt av smithål. Den brasilianska regeringen håller dokument om djuren gömda bakom sekretess, men några aktivistgrupper har genom åren kunnat komma åt deras databaser. Genom detta har det flera gånger avslöjats, likt i ovan artikel och rapport, hur djur transporteras mellan gårdar som bidragit till avskogning till slakthus. Det är därför orimligt att JBS fortsätter skylla på Brasiliens bristande lagstiftning som en orsak till deras egen bristande spårbarhet när det gång på gång visas av organisationer och journalister att informationen går att få tag på om en vill. Dessutom skulle JBS hårdare kunna driva på en förändring inom området som skulle göra dessa dokument offentliga och öka transparensen. Att JBS inte kan få tillgång till information om sin egen leveranskedja ter sig därmed endast som en dålig bortförklaring. 

We feel violated. We are always denouncing that farm [to authorities] for being inside the Indigenous territory for many years but no federal agency has taken any measures.
— Araruna, en man från Uru-Eu-Wau-Wau-folket till Amnesty International

De nya rapporteringarna om JBS, i kombination med deras tidigare skandaler, visar hur företaget fortsätter bidra till avskogningen av Amazonas för att skapa ny betesmark till sitt boskap. Rapporteringarna visar även att deras strategier inte heller fungerar - verksamheten fortsätter visa på brister trots deras återkommande lovord om en mer hållbar leveranskedja. Miljö- och människorättsorganisationers rekommendationer är tydliga. JBS måste garantera att ingen regnskog skövlats eller att några rättigheter kränkts i deras produktionsled. Och för de som möjliggör JBS förbrytelser, så som importörer, butiker, finansiärer och konsumenter, gäller att utesluta företaget. Detta tydliggör även svårigheten för de svenska konsumenterna att vara säkra på om nötköttet de köper och serveras är fritt från avskogning.

Hur kan det garanteras att det kött som importeras till Sverige från JBS, ofta av företaget Norivda, inte har kopplingar till avskogning i och med de stora bristerna som finns i spårbarheten hos JBS? Detta är något vi frågar oss då Avskogning På Menyn fortsättningsvis förblir en verklighet för de svenska konsumenterna.

Vi har kontaktat Norvida med denna nya information om JBS fortsatta verksamhet och inväntar deras svar. Läs brevet här: Brev till Norvida

Isabelle Holman