Soldater tillbaka i Ninas by

Amazon Watch Sveriges styrelseledamot och aktivist, Nina Gualinga, är höggravid när militären kommer tillbaka till Sarayacu i Ecuador.

Förra gången tog byns kvinnor deras kläder och vapen medan de sov. Nu kommer presidenten hota med undantagstillstånd.

nina

I P3 programmet Verkligheten kan du följa Nina Gualinga, 23, uppvuxen i Amazonas i Ecuador, pappa svensk och mamma kechwa. Hon reser världen runt för att berätta om hotet mot hennes eget folk och mot hela planeten.

Sen sist har konflikten mellan ursprungsbefolkningen och Ecuadors regering trappats upp rejält – och det ställs på sin spets i Ninas egen by. Och så har hon en liten nyfödd pojke i knäet! Hur gick det till när hon födde honom i byn dit man bara kan komma med kanot och flygplan? Och vad kommer han ha för framtid?

LYSSNA NEDAN.

Achuar och Jívaro folket

I sydöstra Ecuador, nära gränsen till Peru ligger hundratusentals tunnland regnskog som tillhör Achuar och Jívaro, två inhemska grupper som länge har jagat bort industriell - och naturlig resursutvinning och hot mot deras mark och sätt att leva. Dessa båda folk har historiskt varit bittra fiender, och fört strider mellan varandra om territorier, resurser och kulturtraditioner. Med ungefär 6000 och 40.000 människor i respektive stam, har Achuar och Jívaro nu förenats kring det kollektiva hotet oljeutvinning medför.

aw

Med fysiska protester, rättsliga åtgärder, och en internationell påtryckningskampanj, kunde Jívaro och Achuar hålla flera oljebolag från att borra på deras mark, samt avsätta regeringens plan att lansera en budrunda för ett dussintal nya oljeblock i deras områden. Men nu, efter en period av relativ tystnad från regeringen och ConocoPhillips verkar företaget sträva efter att komma tillbaka och regeringen planerar att åter erbjuda området i den nya budrundan.

achuar

Vi vill hjälpa på varje sätt vi kan. Tänk själv om någon kom och skulle förorena staden, byn, eller det samhälle du växt upp i. Tänk själv att inte ha någonting att säga till om på grund av brist på pengar eller hög politisk status. Dessa människor har ingetdera men strider ändå stolt för att deras marker inte skall förstöras.

Hjälp oss stödja deras kamp!

North Dakota Access Pipeline

Efter det att Trump blev president har enorma protester brutits ut mot en ledare som säger sig inte tro på klimatförändringar och godkänner många olika industriella investeringar som totalt går emot de överenskommelser som bestämts i Parisavtalet. Han vill avveckla Parisavtalet som sätter mål för att vända de värsta effekterna av den globala uppvärmningen, ett avtal som nästan 200 länder kommit överens om i december 2015.

Som svar på en fråga om hans syn på klimatförändringarna menar Trump att USA inte bör slösa sina ekonomiska resurser på klimatförändringarna och i stället använda dem för att se till att världen har rent vatten, eliminera sjukdomar som malaria, öka livsmedelsproduktionen och utveckla alternativa energikällor.

Två av dessa uttalanden går han emot genom att godkänna arbetet av den kontroversiella Dakota Access Pipeline, till många människors förtret.

 

Vad är Dakota Access Pipeline?

Dakota Access Pipeline är en planerad oljerörledning på ungefär 1825 km som kommer att sträcka sig från ett oljefält i North Dakota och gå via South Dakota, Iowa och till Illinois. Det är tänkt att den skall fungera som en komplettering till North Dakota Pipeline för att transportera råolja till Patoka som ligger i närheten av Chicago.  

Själva oljefältet upptäcktes i Bakken år 1953 men har först med modern teknik börjat utvinnas med horisontell borrteknik. Den federala myndigheten Energy Information Administration godkände produktionen år 2013 och arbetet har hållit på sedan dess. När det blev känt att oljeledningen skulle riskera hälsan för en hel del vattendrag, grundvatten och floder, började dock människor sätta sig emot.

Enligt the Energy Transfer Partners så är ledningen nödvändig för att öka den nationella framställningen av olja. USA som är världens största råoljekonsument behövs oljeledningen för att snabbare skicka oljan från en plats till en annan. Just nu transporteras oljan på järnväg, vilket betyder att en ökad produktion av olja inte är möjlig. Med Dakota Access Pipeline ökar transportsäkerheten och fler jobbmöjligheter skapas, samt mer olja kan skickas. Rent ekonomiskt är denna lösning en effektiv sådan.

Dock är en ökning av fossila bränslen inte vad som kom överens om i Parisavtalet i fjol. Tvärtom måste USA minska drastiskt på sina utsläpp vilket betyder att produktionen som kommer ifrån Bakkens helt enkelt bör minskas, inte ökas.

nodapl

Protester

I våras började ursprungsinvånarna i USA en stor proteströrelse med fredlig framtoning, men som har växt i och med fortsatt produktion. Nu när över 90 % av ledningen är klar, höjs rösterna och öppna brev skickas till förre president Obama för mer stöd – gensvaret blev att man skall börja se till alternativa metoder – och vägran att lämna området. Fler och fler har anslutit sig till protesterna – nära 2000 människor – och står nu enade vid Standing Rock Indian Reservation!

Från början skulle rörledningen inte gå igenom Standing Rock, men den dirigerades om dit när invånarna i staden Bismarck var oroliga att deras dricksvatten skulle förgiftas. Återigen hamnar urfolk längst ner på skalan.

 

Mer drastiska åtgärder från myndigheter.

Då arbetet med ledningen intensiverades den 20 november 2016, gick de protesterande i större motstånd. Fyrahundra människor började tända eldar och högljutt demonstrera mot arbetet. Polisen gick då in med vattenkanoner, en handling som starkt har kritiserats senare med tanke på att temperaturen låg under noll. Polisen använde sig även av batonger och tårgas för att ”lugna ned” folkhopen. Ännu är det inte helt bestämt om arbetet med oljeledningen kommer att slutföras. Planerna var att det skulle stå klart i februari, men på grund av protester som hållits sedan april 2016 och väckt uppmärksamhet hos beslutsfattare som nu skjuter upp beslutet.

 

Amazon Watch på plats!

Självklart har representanter från Amazon Watch stöttat de protesterande i lägret. I september stod vi enade med Standing Rock Sioux och #NoDAPL-rörelsen. Närvarande var Franco Viteri, Nina Gualinga (från den svenska styrelsen) och Eriberto Gualinga från Kichwa i Sarayaku, tillsammans med Leo Cerda, Kichwa från Tena och Amazon Watch Ecuadors fältkoordinator.

Rörledningskonstruktionen har förstört heliga platser, så som uppskattningsvis 27 gravfält, och skulle sannolikt förorena Lake Oahe; det primära dricksvatten – och fiskekällan för Standing Rock Sioux och Missourifloden. Oljeledningen godkändes av Army Corps of Engineers utan ordentligt samråd med Sioux, vilket egentligen krävs enligt federal lag.

"Vi kom från Amazonas regnskog med ett budskap om styrka och solidaritet för Sioux", säger Franco Viteri från Sarayaku och tidigare språkrör i Confeniae (Federation of Indigenous Nationalities of the Ecuadorian Amazon).

"Det är en mäktig känsla att kunna stå bredvid sina bröder och systrar från den ecuadorianska Amazonas och veta att vi inte är ensamma i kampen mot fossila bränslen", säger Kandi Mossett från Indigenous Environmental Network och en organisatör av #NoDAPL-rörelsen, "det är viktigt att världen förstår att denna kamp handlar om mycket mer än att bara stoppa en oljeledning. Det handlar att vi alla står tillsammans runt om i världen för att hålla fossila bränslen i marken och skapa en rättvis övergång till förnybar energiekonomi".

Att tänka att ”detta sker inte på vår mark, Sverige har ingenting med detta att göra” blir mindre aktuellt när man tänker att vi har en gemensam värld och vi måste samarbeta för att skydda den.

 

 

 

 

 

Håll oljan i marken

Enligt världens forskare måste åtminstone två tredjedelar av alla fossila bränslen stanna i marken om vi vill hålla oss under den temperatur som kommer att leda till katastrofal klimatkollaps. Om vi et att vi måste hålla olja i marken, varför kräver vi då mer, särskilt från platser som i Amazonas regnskog? Gå med oss kampen för ett slut på borrandet och skapa rättvisa för ursprungsbefolkningen i Amazonas!

nej till olja

Amazonas regnskog är en enastående global gåva vi fått. Som världens största och mest biologiskt skiftande tropiska skog, täcker den ett område som är större än USA's fastland. Amazon är hem till en tredjedel av jordens växt- och djurarter, producerar en femtedel av världens sötvatten och spelar en avgörande roll i regleringen av vår globala klimat eftersom den producerar syre och absorberar kol, och driver den globala vädermönstret. Den är för stor ochbetydelsefull för att vi skall kunna säga att ”det händer ju så långt bort, det påverkar inte mig”.

Amazonas viktiga roll som kolreglerare hotas av planer på att öppna tiotals miljoner tunnland för utvecklingen av fossila bränslen. Studier visar att dessa planer för vidare oljeverksamhet äventyrar Amazons förmåga att reglera det globala klimatet. Om man tycker att dagens invandring till Sverige är för omfattande, kommer det inte dröja länge till förrän detta antal flyktingar kan dubbleras. Hem kommer att förstöras i översvämningar och jordbruk kan komma att gå under i torka. Vi i Sverige kommer att påverkas otroligt mycket mer än bara få lite varmare somrar och inte lika många vita jular.

Urfolken i Amazonas har varit dess trofasta och mest passionerade beskyddare från oljebolag och regeringar i årtionden. De har länge varnat oss om effekterna av oljeborrningen i Amazonas, så som föroreningar, kulturell förödelse, avskogning och klimatförändringar.

Nu har världens forskare äntligen lyssnat och varnar oss att för att undvika den typ av klimatkatastrof som skulle ödelägga Amazonas regnskog till en savann och förändra det liv som vi känner det. Vi måste alltså låta oljan vara kvar i marken. Låt oss börja med att skydda jordens största kolsänka, vår mest biologisk mångfald och kulturellt känsliga regnskogen. Amazonas samhällen har gjort sin del för att försvara regnskogen; nu är det dags att vi gör någonting. 

Stöd Amazon Watch i kampen för att bevara regnskogen! För allas vår skull.

Du kan stödja oss genom att klicka på denna T-shirt. Om du köper den går pengarna till vårt arbete. Vi lanserade detta som en julklapp 2016, men en present till dig själv (och till oss) går att handla året om.

Du kan stödja oss genom att klicka på denna T-shirt. Om du köper den går pengarna till vårt arbete. Vi lanserade detta som en julklapp 2016, men en present till dig själv (och till oss) går att handla året om.

Historien om Belo Monte

Den nya brasilianska regeringen under forne president Dali Rousseff kämpar för att få igenom stora energiprojekt, tyvärr till följd av förstörelse av floderna och skogen ikring. Den brasilianska regeringen är nu i full färd med att bygga världens fjärde största vattenkraftverk, en damm på Xingu, en stor biflod till Amazonasfloden.

Komplexet Belo Monte utformas för att avleda åttio procent av Xingu-flodens vatten och ödelägga en yta på över 1500 kvadratkilometer i den brasilianska regnskogen och orsaka tvångsförflyttning av upp till 40 000 människor. Detta projekt påverkar mark och försörjningsmöjligheter för tusentals urbana familjer och samhällen, och ursprungsbefolkningar i flera angränsande områden.

belo monte

Xingu är som en symbol för Brasiliens kulturella och biologiska mångfald och är under formellt beskydd större delen av sitt lopp av inhemska samhällen. Xingu påverkas ändå allvarligt av boskapsuppfödning och monokulturer i sojaodlingar och Belo Monte-dammen kommer bidra till ytterligare förödelse i stora områden kring floden.

Ingen vet den egentliga kostnaden för konstruktionen av Belo Monte. Vad som dock står klart är att Belo Monte blir en av de största och mest förödande infrastrukturprojekt som någonsin byggts i Amazonas. Eftersom kostnaderna överstiger alla tidigare uppskattningar blir den fulla omfattningen av dess effekter i hela regionen tydligare.

Sedan inledningen av byggandet, har staden Altamira bevittnat en massiv tillströmning av migranter, vilket har bidragit till en ökning av brottslig verksamhet och hälsorisker. För lokala ursprungsbefolkningar, särskilt Juruna och Arara i Xinguregionen, har alkoholism, depression och konflikt blivit vardagsmat, vilket leder till en process av kulturell upplösning.

Dammbyggen har djupt påverkat kvaliteten av flodens vatten, och äventyrar både vatten och livsmedelsförsörjning för ursprungs - och traditionella folk som är beroende av Xingu för att dricka, tvätta, fiska och transportera.

Nya tekniska studier rörande Brasiliens elsektor påvisar att det finns genomförbara möjligheter att införa nya standarder för energieffektivitet och energialternativ med låga socio-miljömässiga och ekonomiska kostnader jämfört med dammar. Dock har den brasilianska regeringen visat ovilja att diskutera alternativ till denna bristfälliga energimodell, som även i befintligt skick, kommer sluka de sista vilda floderna i Amazonas. Ska vi kunna påverka måste brådskande åtgärder vidtas.

belo monte

Amazon Watch har lett en internationell kampanj för att stoppa Belo Monte sedan 2010. Våra ansträngningar har varit avgörande för att rikta uppmärksamhet mot mänskliga rättigheter och rättsliga kränkningar bakom dammen, samt det miljömässiga kaos det har lämnat efter sig i kölvattnet. Amazon Watch jobbar tillsammans med en koalition av brasilianska och internationella organisationer för att stödja kampen för lokala sociala rörelser och drabbade samhällen mot Belo Monte.

Amazon Watch och våra allierade har länge hävdat att Belo Monte megadammprojekt är helt meningslöst i både energiproduktion och ekonomisk aspekt - särskilt med tanke på den enorma miljömässiga och sociala förstörelse som det orsakar. Dammen byggdes trots ihärdiga motstånd av de drabbade inhemska och traditionella folken och i strid med både nationella och globala motsägelser. Gång på gång stoppar Brasiliens domstolar dess konstruktion bara för att ignoreras eller åsidosättas då president Dilma tryckte på i sina obevekliga ansträngningar att göra Belo Monte en symbol för hennes administration.

Planer smids även på att dämma igen Tapajósfloden - den sista stora friflytande bifloden till Amazonasfloden i Brasilien. Munduruku-folket som lever av den kommer att fortsätta att stå emot projektet till varje pris och de förtjänar fullt stöd av alla.

Oavsett hur framtiden för Brasiliens regering kommer se ut, måste den gå med på att överge sin gammalmodiga planer att dämma Amazonas och därigenom orsaka stor skada för ursprungsbefolkningar, det globala klimatet och regnskogen.

belo monte

STOPPA BELO MONTE.

Stam i Peru kämpar mot oljebolagen

En inhemsk federation motsätter sig till en nyligen godkänd planering för oljeborrning i peruanska Amazonas. Nu blockerar dem fysiskt alla försök från oljebolagen att arbeta på deras marker. Ett farligt och riskfyllt uppdrag.

 
achuar
 

I början av december 2016 gav den peruanska regeringen klartecken för Santiago-baserade GeoPark Ltd. att producera olja i Block 64 tillsammans med det statligt ägda energibolaget Petroperu som sin s.k juniorpartner. Rörelsen är en del av Perus president Pedro Pablo Kuczynskis försök att "frigöra" misslyckade byråkratiska investeringar.

Men Jeremias Petsein, ordförande i det inhemska förbundet Federación de la Nacionalidad Achuar del Perú (FENAP), menar att ledare för alla fyrtiofem Achuar-samhällen som lever i Block 64, är alla emot oljeborrningen och vill stoppa företag från att sätta sin fot i deras territorium.

Achuars förfäders land täcker ungefär två tredjedelar av oljeblock 64, men de flesta samhällen saknar formella landtitlar, menar Petsein.

"Vi har en frisk regnskog, fri från föroreningar, vilket är skälet till varför vi inte vill att oljebolag stampar in", säger han. Oljeföroreningar "är redan en realitet i andra ursprungs-befolkningar och orsakar människor sjukdom och förstör vårt sätt att leva."

Achuar har vänt sig till lokala domstolar för att ogiltigförklara Block 64 som sattes upp år 1995, liksom förra veckans godkännande av GeoPark plan för att driva arbetet. FENAP’s advokat Raquel Yrigoyen säger att båda åtgärderna är olagliga eftersom regeringen inte rådfrågat Achuar, vilket krävs enligt lag för ursprungsbefolkningens rättigheter.

Regeringen har inte svarat på förfrågningarna om en kommentar.

GeoPark säger att fokus för deras projekt i Block 64 ligger mellan bäckarna Situche och Anaso, där några samhällen från Shuar och Achuar–inte anslutna till FENAP – inte har gått emot oljeprospekteringen.

"GeopPark respekterar rätten för ursprungsbefolkningen och skulle inte sträva efter att utveckla olja i områden där lokalbefolkningen är emot borraktivitet", skriver bolaget i ett uttalande.

achuar

Peru är en av regionens snabbast växande ekonomier. Men det är överfullt med tvister om naturresurser som har urspårat miljarder i investeringar och orsakat mer än ett dussin döda i sammanstötningar med polisen under de senaste åren.

Petroperu, som i huvudsak transporterar och förädlar olja, har rapporterat ett tiotal läckor i sin pipeline i år.

Människor vill skydda sitt hem och sin natur.

Hjälp oss hjälpa dem.

Stöd oss i kampen för att få bort rätten att borra efter olja i Peruanska Amazonas!

Bra julklapp

När du köper denna T-shirt går pengarna till vårt viktiga arbete för att få bort olje utvinningen i Amazonas regnskog. Det är en miljömässig, humanitär och kulturell katastrof om energibolagen inte stoppas.

Hjälp oss genom att köpa denna T-shirt. Dessutom kan du nästa sommar visa alla på stranden att du säger Nej till olja från Amazonas.

Kichwa-folket i Sarayaku

I centrala ecuadorianska Amazonas, lever i Sarayaku-samhället cirka 1200 Kichwa som har en av de mest framgångsrika historierna av att försvara sitt territorium från resursutvinning.

women

Liksom i de flesta fall av Amazonas befolkning, har deras land delats upp i olika oljekoncessions-block. Block 23 ligger på deras territorium, och beviljades det argentinska företaget CGC år 1996. CGC har varit operatör i blocket med en andel på 50%, medan dess affärspartners i blocket har kommit och gått på grund av koncessionens pågående tvist. Människorna i Sarayaku har varit orubbliga i sitt motstånd mot oljeutvinningen, men regeringens påtryckningar och det aggressiva företagets intrång har lett till många konfrontationer.

År 2003 förde Sarayaku sin sak till den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter som formellt erkände ett antal kränkningar mot dem, bland annat i fallet där fyra lokala ledare gripits av den ecuadorianska militären och torterades av militär och polis på en oljeanläggning ägd av CGC. Kommissionen utfärdade förebyggande åtgärder för att den ecuadorianska regeringen skulle sanera området från omfattande sprängämnen som blivit kvar efter företagets misslyckade försök att genomföra seismiska tester.

I ett försök att skrämma folket i Sarayaku via brutala åtgärder, blev flera medlemmar våldsamt attackerade av militär på deras väg för att fredsprotestera. Trots detta lät de sig inte tystas och protesterna fortsatte. Trots fortsatta övergrepp har representanter för Sarayaku framgångsrikt begärt, av den interamerikanska domstolen år 2004, rättigheterna att utfärda provisoriska åtgärder till den ecuadorianska regeringen. För närvarande håller CGC fortfarande en andel på 50% tillsammans med företaget ConocoPhillips. Båda håller dock samtal med regeringen för att eventuellt avsluta sina kontrakt.

girl

Amazon Watch har länge stått bakom de ansträngningar som Sarayaku gjort för att förhindra oljeutvecklingen i sina förfäders landområden. Ett bevis på styrka och motståndskraft hos Kichwa-folket är att Sarayaku haft betydande framgång där de upprepade gånger avhyst oljebolag från regionen. Block 23, som ligger över en väsentlig del av deras territorium och för närvarande ägs av ConocoPhillips, har bytt ägare flera gånger under de senaste femton åren.

 

Kampen för marken fortsätter och utan vår hjälp, kanske människorna i Sarayaku inte klarar att försvara sig längre. Hjälp oss hjälpa dem genom att donera. 

 

Xingu-floden och dess folk

Xingu-floden korsar de brasilianska delstaterna Mato Grosso och Pará och är en östlig biflod till Amazonasfloden, som rinner över 1.979 kilometer. Nära dess mynning, expanderar Xingu i en enorm sjö, och dess vatten blandas sedan med andra floder i Amazonas genom en labyrint av kanaler naturen byggt under århundraden. I många år har Xingu varit hem för ett tvärsnitt av brasilianskt liv, bestående av stads- och landsbygdssamhällen. Regionen visar ett mångsidigt gytter av människor med olika nivåer av flerspråkighet.

Xingu är också hem till över 25.000 människor från 18 etniska grupper, inklusive Juruna, Xikrín, Arara, Xipaia, Kuruaya, Parakanã, Araweté och Kayapó. The Big Bend i Xingu - en 100 km lång sträcka av floden som allvarligt skulle påverkas av Belo Monte-dammen - anses vara en livlina för Xingu's infödda civilisationer. Betydelsen av ursprungskulturer till Xingu-floden ledde den brasilianska regeringen att erkänna landets första inhemska territorium under det sena 1950-talet längs flodens gränser.

Xingu-floden är en viktig del av ett komplext ekosystem med rik biologisk mångfald av växt- och djurarter. Dess vatten agerar livsnerv för alla dess invånare. Strand-samhällen har odlat med säsongsjord vid floden i århundraden. Deras kost kompletteras med jakt och samlande, men fisket är fortfarande den huvudsakliga källan till animaliskt protein för dem som bor i Xingu. Floderna fungerar även som den människors primära källa för transport. Som Zé Carlos Arara, en ledare för Arara-folket uttrycker det:

"För oss betyder floden mycket av många anledningar. Vi är beroende av den i nästan allt vi gör. För att ta oss till olika platser, fiska och för att få läkarvård, behöver vi floden. Om en fördämning ska konstrueras där, hur ska vi kunna använda den... för oss är floden användbar och vi inte vill att den ska tyna bort och enbart bli som en legend för våra barn och barnbarn".

xingu

Under de senaste åren har livsstil och överlevnad hos Xinguflodens invånare - traditionella, stads- eller ursprungsbefolkningar - hotats av en utvecklingsmodell som gynnar storskaliga, ofta ohållbara företag. Lokalbefolkningen har nekats att föra någon talan mot dessa projekt, trots den djupgående inverkan på deras mark och resurser vilka de är beroende av. 

Den nuvarande hotet från Belo Monte är inte utan motstycke. Det första internationella mötet för diskussionen kring försvaret av Xingu-floden hölls 1989 och organiserades av antropologen Darrel Posey i samband med Kayapó-stammarna och lokalbefolkningen i Xingu för att mobilisera en internationell rörelse mot dammen. Tack vare deras insatser, drog den brasilianska regeringen tillbaka sina ursprungliga planer på att bygga Belo Monte. År 2002 meddelade dock regeringen nya planer på att bygga Dam Xingu. Dess invånare - rik på språk och seder - har utan tvekan, åtagit sig att försvara sina levnadssätt. Som den inhemska ledaren Sheyla Juruna säger:

"Regeringen är inte öppen för dialog, så vi kommer att kämpa med våra kroppar och själar ... att försvara våra liv och livet i vår flod."

Xingu-floden sedd från rymden.

Xingu-floden sedd från rymden.

#NoDAPL

Dakota Access Pipeline (DAPL), är en planerad underjordisk oljepipeline på 1825 km som kommer att sträcka sig över flera delstater i USA. Detta är en stor risk för miljön och den inkräktar på urfolkens territorier i Dakota. 

Amazon Watch står i solidaritet med de urfolk (och vanliga människor) som tröttnat på att energibolagen ignorerar både deras inverkan på miljön, men även urfolkens rättigheter.

1.jpg

Läs denna artikel från vår internationella sida:

 Global Solidarity from the Amazon to Standing Rock

#NoDAPL

Vad händer i Peru?

I peruanska Amazonas, som har den fjärde största vidden tropisk regnskog i världen, bor tusentals urfolk som talar ett dussintals språk. Här lever några av de sista grupperna med liten eller ingen direkt kontakt med omvärlden. Tragiskt nog har nästan tre fjärdedelar, sedan 2003, av peruanska Amazonas tagits över av den internationella oljeindustrin där den med högst bud får bruka marken.

De sista tillflyktsorterna för ursprungsbefolkningar som lever i frivilligt ”utanförskap” är nu under allvarligt hot med nordamerikanska oljebolag i spetsen. För ursprungsbefolkningar som är beroende av fiske, jakt och skogsprodukter, hotar detta berövande av landområden att abrupt förinta deras traditionella levnadssätt.

Amazon Watch stödjer ursprungsbefolkningar som kämpar för att försvara sina försörjningar och sin kultur mot hot från storskalig industriell resursexploatering. Vårt arbete i Peru är inriktat främst på att pressa den peruanska regeringen och den internationella industrin att respektera ursprungsbefolkningens rättigheter, fixa det som förstörts av skadlig verksamhet, och stoppa expansionen av skadlig oljeverksamhet i Amazonas.

Aktiva Kampanjer

I peruanska Amazonas, finns det områden som kallas Block-1 AB och Block 8, varifrån oljebolagen - först Occidental Petroleum (Oxy) och nu Argentinas Pluspetrol - får sin olja. I norra Peru har detta medfört sjukdomar, undernäring och sociala störningar till ursprungsbefolkningar somAchuar, Urarina och Quechua.

Oljebolagen har pumpat olja i koncessionen sedan början av 1970-talet och fram till helt nyligen har en uppenbar förorening varit normen i områdena. Istället för att lägga pengar på att installera viss grundskyddsteknik, valde företagen att i decennier förorena området, att sänka sina produktionskostnader och maximera avkastningen för sina aktieägare. Lokalbefolkningen fick då betala priset. Förödelsen, skapad av Oxy, märks av än idag; området är späckat med gamla borrplatser fulla med giftigt avfall och förorenade floder. Amazon Watch arbetar för att stödja ursprungsbefolkningen i Block 1-AB och Block 8 för att hålla Oxy och Pluspetrol ansvariga för deras tidigare och pågående skador.

 

Talisman Energy i Achuar's territorium

Djupt i hjärtat av Amazonas, längs floderna Pastaza och Morona, håller det kanadensiska företaget Talisman Energy till i sin jakt efter olja. Efter att ha spenderat mer än 14 år för att bekämpa vidare planerad oljeutveckling i deras territorium - och framgångsrikt tvingat ut andra internationella oljejättar så som ARCO och Burlington Resources - är Achuar fast beslutna att försvara sitt territorium mot de hot som Talisman Energy kommer med. Amazon Watch stödjer även dem i kampen för att försvara sitt hem, kultur och försörjning mot skadorna som oljeutvecklingen medför. Detta genom att utnyttja internationella medier, grassrot-organisationer och aktieägare för att tvinga Talisman att respektera Achuar's vädjan att leva i ett område fritt från olja.

 

ConocoPhillips och Repsol i Amazonas

En stor del av norra peruanska Amazonas täcks av oljekoncessioner som överlappar områden med extrem ekologisk och kulturell känslighet, inklusive områden som ockuperas av ursprungsbefolkningar som råder i frivillig avskildhet från det ”moderna” levnadssättet. På grund av de allvarliga riskerna med oljeutvinningsverksamhet i dessa områden, arbetar Amazon Watchmed lokala ursprungsgrupper och socialt ansvarsfulla investeringsgrupper för att pressa de företag som är verksamma inom dessa områden. Detta för att rent politiskt skapa "no-go" zoner i ekologiskt känsliga områden. Huvudsyftet med Amazon Watch är att ta fram branschgemensamma policyförändringar som kan garantera respekten för ursprungsbefolkningarnas rättigheter.

 

Den Peruanska National Indigenous-rörelsen och Policy

Urfolken har stått inför många utmaningar under de senaste åren. Den peruanska regeringen fortsätter med en politik som marginaliserar och diskriminerar dem medan de aggressivt främjar utvinningen av naturtillgångar från inhemska traditionella områden. Efter tragiska sammandrabbningar i staden Bagua år 2009 - över nya lagar av president Alan Garcia som inlett stora förändringar i markrättigheter och skogsbruk - har fyra diskussionsrundabordssamtal inrättats för att utreda vad som hände. Dessa skall analysera den problematiska lagstiftningen, utveckla ett samrådslag och förbereda en inhemsk utvecklingspolitik. Tyvärr, reagerade regeringen, medan vissa viktiga framsteg gjordes, genom att kriminalisera inhemska ledare och deras supportrar och förneka sitt ansvar för händelserna i Bagua. Under våren 2010 godkände peruanska kongressen ett lagförslagssamråd med regeringen och ursprungsbefolkningar om alla projekt som föreslås i deras territorier. Dock vägrade president Garcia att underteckna. Garcia och hans regering har genom detta blivit osams med FN för att ha underlåtit sig att höra urfolken och uppfylla sina skyldigheter enligt internationell rätt.

Stöd vårt viktiga arbete! Allt hjälper.

Kampen mot Chevron

En av de värsta oljerelaterade katastroferna i historien inträffade när företaget Texaco - uppköpt 2001 av oljejätten Chevron - medvetet dumpade över 68 miljarder liter giftigt avfall i ecuadorianska Amazonas under loppet av några årtionden. Den resulterande hälsokrisen i regnskogen, hem till 30.000 mänskliga invånare fortsätter än i dag. Dessa drabbade invånare lät dock inte Chevron fortsätta utan konsekvenser och krävde att de skulle ta sitt ansvar och lyckades ta sitt fall hela vägen upp till den ecuadorianska Högsta domstolen, och de vann!

Chevron dömdes till att betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd år 2011 och även det var en överklagelse från de 19 miljarder i miljösaneringskostnader och skadestånd som härrörts från oljeföroreningar i Amazonas mellan 1964 och 1990 av Texaco.

På grund av detta, flydde Chevron Ecuador och fortsätter använda företagets makt för att undvika sitt ansvar. Icke desto mindre har de samhällen och deras allierade runt om i världen inte gett upp sökandet efter rättvisa, någonting Chevron vill kriminalisera, och kalla det för RICO. Du läste rätt: de vill kriminalisera att kritisera deras beteende.

 
olja
 

Kampen fortsätter

Amazon Watch spenderade nyligen fyra dagar i rättsal i Toronto för att bevittna att Chevron tar sitt ansvar och betalar det skadestånd på 9,5 miljarder – närmre 11 miljarder nu med ränta - de för fem år sedan dömdes för.

När Chevron lämnade Ecuador efter domen på 9,5 miljarder dollar, vände sig de drabbade samhällena till domstolen i Brasilien, Argentina och Kanada för att hålla företaget ansvarigt, i jakten på summariska domar som möjliggör beslag av tillgångar av några av Chevrons dotterbolag för att på så sätt betala skadeståndet. Detta gjordes möjligt i Kanadas Högsta Domstol som gjorde det möjligt för Ecuador att stämma Chevron i Kanada och detta genomfördes i September 2016. Läs mer (engelsk text).

 
chevrontoxico
 

Bakgrund

Texaco har en lång historia av utsläpp av olja för att spara in kostnader, och står därav som fullt ansvarig för föroreningarna. Sedan Chevron köpte upp Texaco har de spenderat miljarder dollar i kampen om att slippa städa upp det avfall de står ansvariga för.

Det är inte klokt hur långt Chevron är beredda att gå. När Texaco till exempel stod emot den första domen i New York, spenderade de nära tio år att hävda att fallet skulle hållas i Ecuador. De vann till slut det argumentet, men från och med dag ett i Ecuador, motsatte de sig det fallet och krävde att det inte skulle hållas där heller.

Detta drog ut på tiden ytterligare åtta år och de slutar fortfarande inte att sätta pinnar i hjulet för rättvisan. När rättegången äntligen led mot sitt slut läcktes intern information som avslöjade Chevrons planer att helt baktala ecuadorianerna, deras advokater och hela det ecuadorianska rättsväsendet, i ett försök att i domstol ogiltigförklara den allmänna opinionens dom som skulle utfärdas mot dem. Genom sina miljoner, anställde Chevron en amerikansk federal domare vid namn Lewis Kaplan som föreslog att Chevron skriver under ett RICO-ärende i USA. Ett förslag som verkar helt baserats på klipp ur dokumentären Crude. RICO baseras på anklagelser gjorda av Chevron att ecuadoriska stammar tagit emot mutor, vilket inte har hänt. De vill göra det olagligt att förhindra utsläpp och beskydda regnskogen.

Kaplan var alltså just vad Chevron behövde – en ”vänlig” domare, flera tusen mil bort från Amazonas, som inte kunde spanska och som uttryckte offentlig förakt för Ecuador innan rättegången ens börjat. 

Det som betydde mest för Chevron var att Kaplan inte ens lät ordet "förorening" yttras i hans rättssal, för att inte tala om de bevis på det faktiska brottet som är Chevrons giftiga avfall. Vidare innebar Kaplans villighet att bevilja all begäran av Chevrons jurister på Gibson Dunn & Crutcher omfattande utfärdanden av förelägganden av en lång lista över ”on party co-conspirators" - en taktik för att skrämma och trakassera alla dem som förde kritik mot Chevron till stöd för ecuadorianer (inklusive Amazon Watch). Läs mer (engelsk text). 

Chevrons underliggande påståenden är att den ecuadorianska domen erhölls genom bedrägeri av ecuadorianska och amerikanska juridiska team som leds av Steven Donziger. Chevron hävdade att den ecuadoriansk domaren Alberto Guerra erbjöds en muta på 500.000 dollar av ecuadorianska advokater för att spökskriva domen på 9,5 miljarder dollar och ge den till ordföranden Nicolas Zambrano. Sanningen är inget av detta faktiskt hände.

I rent hån mot rättvisan, accepterade Lewis Kaplan vittnesbörden mot Guerra, trots att det stod klart under rättegången att Guerra mottagit miljontals dollar, ett hus och en bil från Chevron att vittna och fått coachning i 57 dagar innan rättegången. Guerra själv hade redan förlorat sin position som domare eftersom han erkänt att han tagit emot över tjugo mutor i andra fall, vissa så låga som 200 dollar. Kaplan visste att Guerra inte var ett trovärdigt vittne men valde ändå att lyssna på honom. Detta trots att Guerra var inkapabel att ge de bevis han påstod sig ha från vittnesmålet han skulle ha skrivit åt Zambrano, och många detaljer i hans berättelser ändrades under hans vittnesbörd.

Det är få som vet om att hur Chevron visste att Guerra var korrupt redan från början var eftersom han erkände redan under RICO-rättegången, att han sökt sig till Chevron i jakt på mutor. Chevron i sin tur säger att de nekade honom, men underligt nog rapporterade de inte incidenten till någon. Slutligen borde Guerra aldrig tillåtits i vittnesstolen, men Kaplan tillät det ändå. Guerra är nu borta, troligen i USA någonstans i det hus som han fått av Chevron. I rätten i Kanada just nu, vill man se honom ta plats i vittnesbåset. Någonting Chevron verkar ovilliga för, föga överraskande. Läs mer (engelsk text).

Denna rättegång har dragit ut på tiden 20 år. Det är dags att det får ett slut.

Några riktigt bra videos har gjorts av illustratören Mark Fiore om Donny Rico och hans argument. Kolla in dem!

Preem säljer Chevrons produkter och har ett nära samarbete med företaget i Sverige.

Läs mer om detta här: Bojkotta Preem

 

 

 

 

Nu har vi 90-konto

Vi har äntligen fått vårt 90-konto: 900542-2

Att inneha ett 90-konto är en trygghet för dig som givare. Så här står det på Svensk Insamlingskontrolls hemsida:

Svensk Insamlingskontrolls syften är att verka för att insamlingar bland allmänheten förhumanitära, välgörande och kulturella ändamål, miljövård, naturskydd och andra allmännyttiga ändamål sker under betryggande kontroll, att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader, att sunda marknadsföringsmetoder används på insamlingsområdet samt att ändamålsenliga metoder för insamlingskontroll utvecklas. - källa

90-konto

Varför är dammar skadliga?

Stora dammar som byggs i Amazonas floder är bland de absolut största drivkrafterna till miljöförstörelse och kränkning av mänskliga rättigheter i Brasilien just nu, och bör alltså inte vara något alternativ för en livskraftig energianvändning. För att få bättre förståelse för dammars långsiktiga påverkan kan man räkna ut kostnaderna. Bortsett ifrån det självklara ekosystemtjänsterna vi måste betala – förstörelse av urskog och biologisk mångfald genom översvämning och avskogning – förskjuts tusentals inhemska samhällen som har bott i dessa marker i generationer och levt av ekosystemet som floden bistår dem med.

amazon watch

Människor som lever i och av skogen går förlorade och många tvingas in i moderna levnadsstilar och det de aldrig har varit beroende av, dvs pengar och kläder, även droger, blir ett med deras livsstil, så de dras in i slummens värld, skapad av västerlänningar. 

Stora dammar i tropiska områden släpper lös enorma mängder metangas och floder som tidigare flödat fritt, hämmas, vilket leder till att biologisk skräp och slam samlas i stillastående pooler, och spottar ur giftiga växthusgaser i processen.

Just nu har den brasilianska regeringen misslyckats med att kalkylera alla kosnader – sociala, finansiella och miljömässiga - som krävs för att skapa ett projekt som att bygga en mega-damm. Genom att inte räkna ut dessa kostnader, nekar regeringen många brasilianska samhällen rent systematiskt grundläggande mänskliga rättigeheter. Mindre destruktiva alternativ till energianvändning finns, men utan ett officiellt motstånd, har regeringen misslyckats med att utveckla en mer hållbar policy.

Vad kan vi göra?

Amazon Watch primära kampanj i Brasilien, baserat på ledade initiativ av den brasilianska urbefolkningen, syftar till att stoppa skadliga dammar i Amazonas. Genom att stödja insatserna av regionens urfolk att skydda sitt territorium - från Madeira till Xingu och Tapajós – arbetar Amazon Watch med att kampen mot intrånget mot de mänskliga rättigheterna och för att främja en alternativ förnybar energianvändning.

Stöd oss i vår kamp!

Inga fler dammar

En ny undersökning visar att dammar hotar framtiden för Amazonas biologiska mångfald.

Den ökade utvecklingen av vattenkraft i Amazonas kan orsaka utrotningen av många viktiga djurarter och sätter unika miljöer i fara. Floddelfinen, jätteuttern, sköldpaddor, fiskar, fåglar och apor är alla drabbade för att inte tala om de urfolksgrupper som lever i området.

Just nu finns det 191 dammar och 246 fördämningar är planerade eller under uppbyggnad.

Vi måste göra allt för att stoppa dessa katastrofala planer.

Snart börjar det

Det har varit ganska dött här på vår hemsida, och vi har inte skrivit många artiklar eller uppdaterat den speciellt mycket. Det beror på att vi fortfarande har arbetat bakom kulisserna för att få Amazon Watch Sverige på fötter. Det tar sin tid.

Vi har inte heller 90-konto vilket är jätteviktigt om en organisation ska anses som seriös i Sverige. 

 
90
 

Men nu har vi slutfört vår ansökan och vi förväntar oss få vårt 90-konto någon gång under våren 2016. Detta ser vi verkligen fram emot.

Vi kommer också påbörja insamling i större skala och bland annat gå ut först och främst på gator och torg i Stockholm för att rekrytera månadsgivare.

Om du bor i Stockholm kanske vi ses.

Här finns en artikel att läsa tillsvidare om vår styrelseledamot Nina: 

Styrkedemonstration i Amazonas

nina