Hoten mot Amazonas

Hoten mot Amazonas: Sojaindustrin

Soja är en mångsidig gröda som används till allt från livsmedel, kemisk-tekniska produkter och djurfoder inom köttindustrin. Samtidigt har soja en mörk baksida. Den storskaliga sojaproduktionen bidrar till bränder och skogsskövling, föroreningar och brott mot mänskliga rättigheter. Alltför ofta lämnar dessa varor en gissel av kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförödelse som hotar framtiden för Amazonas och urfolken.

Foto: Naturskyddsföreningen

Bakgrund

Sojabönan är en baljväxt som tillhör släkten ärtväxter och har sitt ursprung i Östasien där den har odlats i tusentals år. Idag är sojabönan en av världens mest använda grödor, känd för sin rika protein- och oljehalt. Soja har en mångfaldig användning, både inom livsmedels- och kemiteknikindustrin. Den återfinns inte bara i matprodukter, utan även i biodiesel, tvål och kosmetika. Sojalecitin är en av de vanligaste tillsatserna som utvinns från soja och återfinns i processerad mat som exempelvis choklad och smoothies. 

Trots dess breda användningsområden är det endast en liten del av sojan som konsumeras direkt som mat, framförallt i Asien. Majoriteten av soja används idag som djurfoder för att föda upp betesdjur inom köttindustrin, till exempel i ägg och kyckling. Ekologiska produkter består däremot av mindre soja och är dessutom bättre för miljön än konventionellt odlade produkter.

Det är med andra ord en ökad efterfrågan på kött som till störst del ligger bakom skogsavverkningen och sojaplantager, inte sojaprodukter. Faktum är att soja används i mycket större mängder för att producera köttprodukter än sojaprodukter. Efterfrågan på mejeriprodukter och energigrödor för biobränslen är två andra faktorer som driver på den ohållbara sojaodlingen.

Idag står soja för cirka 90% av den globala produktionen av baljväxter och är en av de mest odlade grödorna i världen. Sojabönor odlas främst i Brasilien, USA, Argentina, Kina, Indien och Paraguay. På senare år har det dock skett en ökning av sojabönors odling i andra regioner, inklusive delar av Europa. På grund av att soja bidrar till avskogning i andra länder, identifieras sojabönan som en riskgröda enligt EU.

Köttindustrin

Foto: VegNews

Köttkonsumtionen är en av de främsta orsakerna till att sojaproduktionen under de senaste 50 åren har tiofaldigats. Mellan 75-80% av världens soja används som djurfoder för att föda upp djur inom köttindustrin. Köttkonsumtionen är därför en av de främsta drivkrafterna till att regnskogen i Amazonas skövlas, för att skapa sojaodlingar och betesmarker åt djur. Endast en liten andel, omkring 7%, används för att tillverka växtbaserade produkter som tofu, sojamjölk, sojasås och tempeh. 

Under de senaste 2 decennierna har arealen för sojaodlingar i Sydamerika fördubblats och i Brasilien har den tiodubblats. Kina, världens största importör av soja, har under denna period ökat sin sojaimport med hela 2000 procent. Under 2019 täckte Sydamerikas sojaodlingar en yta på 551 000 kvadratkilometer, vilket är betydligt större än hela Sverige. 

Majoriteten av företag som använder djurfoder påstår sig vara hållbara och avskogningsfria, vilket inte alltid är fallet. Det finns ingen garanti på att företag inom leveranskedjorna av soja inte bidrar till olaglig avskogning. Ungefär 20 procent av soja som importeras från Amazonas till EU kan ha en koppling till skogsskövvling.

Brasiliens boskapsbesättning överstiger 200 miljoner djur och genererar 123 miljarder dollar årligen. Om världen fortsätter att tillhandahålla en marknad för dessa råvaror, kommer dessa industrier expandera verksamheten till nackdel för skogsskydd och urfolkens markrättigheter. Faktum är att en studie av europeiska forskare fann att en sjättedel av de koldioxidutsläpp som orsakas av EU-konsumenternas kost kan kopplas direkt till avskogning i tropiska skogsländer.

"Som konsumenter visar dessa fynd att vi kan sätta press på marknaden genom att ändra våra konsumtionsmönster.”

— Christian Poirier, Amazon Watch


Genom att välja rätt kött från företag som inte producerar sin soja i Sydamerika, kan vi som konsumenter tillhandahålla en mer hållbar sojaproduktion.

Finansieringens roll i soja- och boskapssektorer

Foto: World-Grain

En ny rapport från Amazon Watch visar hur företag som bidrar till förstörelsen av den brasilianska Amazonas öppet handlar med och tar emot finansiering från en rad företag och stora investerare i Europa och Nordamerika. Även om dessa producenter av sojaexport har dokumenterade kopplingar till illegal avskogning, korruption, slavarbete och andra brott, gör de ändå affärer med investerare och företag baserade i länder som är Brasiliens tre största handelspartners: Kina, Europa och USA.

Utländska investerare har ett enormt inflytande över vad som händer i Amazonas. I synnerhet stora banker och stora investeringsbolag spelar en avgörande roll och tillhandahåller miljarder dollar i utlåning, emissionsgarantier och eget kapital i investeringar till soja- och boskapsföretag. Detta gör det möjligt för jordbruksföretag att upprätthålla och utöka verksamheten, vilket orsakar ytterligare förödelse för Amazonas. Många amerikaner och européer har i sin tur en direkt andel i dessa finansiella institutioner, antingen som aktieägare, kunder hos storbanker eller genom pensionsfonder som förvaltas av kapitalförvaltare. Faktum är att kapitalförvaltare som BlackRock har betydande makt över hur tillgångar fördelas och hur aktieägarnas röster bestäms.

JBS

JBS är ett brasilianskt matbolag som är det största köttproduktionsföretaget i världen och även den största exportören av nötkött. JBS har en mörk historia av korruption, mutor och misstankar om att ruttet kött har exporterats genom mutor. Företaget har 35 anläggningar spridda i 10 brasilianska stater, som inkluderar flera av landets stater som ligger inne i Amazonas.

BlackRock

BlackRock är världens största investeringsföretag och har investerat 408 miljoner dollar via diverse fonder och i Brasiliens topp tre köttföretag som är verksamma i Amazonas. Den största investeringen är i JBS. BlackRock är en av världens största orsaker till de klimatkaos vi befinner oss i. De har investeringar i de tjugofem största företagen associerade med skogsskövling i tropiska regnskogar i bland annat Latinamerika. Det är från dessa företag, JBS/BlackRock, som företaget Norvida säljer oxfileér till våra matbutiker i Sverige.

Cargill

Cargill är en av världens största råvaruhandlare som fortsätter att vara en av de sojahandlare som är mest exponerade för risker med att vara inblandad i avskogning. År 2018 var dem den näst största sojaexportören bland sojahandlare i de 15 kommuner med störst yta av sojafält som tillhör gårdar kopplade till illegala avskogning i delstaten Mato Grosso.

Hoten mot miljön

Foto: Greenpeace

Amazonas utgör cirka 10% av världens arter och regnskogen hjälper till att reglera det globala klimatet. Här lever miljontals urfolk från ca 400 olika urfolksgrupper som värnar om den livsviktiga regnskogen.

Odlingen av soja är en av de största orsakerna till skogsskövvling i Amazonas. För att ge plats åt sojaodlingar omvandlas och förstörs skogsområden, gräsmarker och savanner till jordbruksmark. Sojaplantager bidrar även till föroreningar av vattendrag och jorderosion. Förändringen i markanvändningen har lett till att regnskogen nu släpper ut mer koldioxid än vad den lagrar. Detta har förödande konsekvenser för klimatet, vilket har visat sig i form av färre regnperioder och stigande temperaturer. 

Eftersom soja är en krävande gröda används många resurser som exempelvis energi, vatten, jordbrukskemikalier och jord. Jordbrukskemikalier används inom sojaproduktionen och är ett av de främsta hoten mot miljön. Kemikalierna orsakar markförorening, försämrad vattenkvalité och förluster av biologisk mångfald. När ekosystem förstörs förlorar vi livsavgörande ekologiska tillgångar, allt från rent vatten och hälsosamma jordar till pollinering. Den industriella sojaproduktionen innebär även att infrastruktur expanderas, exempelvis i form av transportförbindelser som vägar och arbetsanläggningar. Detta bidrar i sin tur till ytterligare förlust av värdefulla ekosystem.

I Brasilien är soja den ledande exportvaran, vilket är en av landets främsta drivkrafter för avskogning. Av de 981 000 bränder som inträffade i Brasilien mellan juli och oktober under 2019, inträffade hälften i områden där köttpackningsföretag och sojahandlare gjorde sina inköp. Det har blivit uppenbart att bakom bränder och avskogning finns det starka ekonomiska intressen, framförallt inom boskapsodling och sojaproduktion.

En rad åtgärder har gjorts för att förhindra katastrofala skogsförluster. En av dessa åtaganden är Brasiliens moratorium för soja (ASM), ett avtal där råvaruhandlare gått med på att undvika inköp av sojabönor som odlats på områden som avskogats efter 2008. Syftet med detta åtagande har varit att motverka avskogning i Amazonas. Trots att detta moratorium har visat sig ha framgångar är problematiken med sojaindustrin långt ifrån löst.



Hoten mot urfolken

Sojaplantager har även förödande konsekvenser för människor, eftersom förstörelsen av regnskogen också har en social påverkan. Amazonas är hem för över 400 urfolksgrupper som förser dem med mat, tak över huvudet, bränsle, mediciner och försörjning.

Den storskaliga produktionen av soja i främst Sydamerika har exempelvis lett till att markägandet utgörs av endast ett fåtal aktörer. Urfolkssamhällen som traditionellt varit beroende av skogen för sin försörjning berövas sina rättigheter till marken när den omvandlas till jordbruksmark eller betesmark. Detta har resulterat i allvarliga markkonflikter och en minskning av arbetstillfällen i samband med en mekanisering av jordbruket. I samband med markexploatering förekommer det även tvångsarbete och slavarbete. Dokumentationer kring slavarbete som gjorts av Greenpeace i Amazonasregionen har visat att arbetare ifråntagits sina papper och blivit tvingade till att arbeta.

I delstaten Pará, Brasilien har Cargills verksamhet i Tapajósflodens region och byggandet av ett hamnkomplex med kapacitet att transportera 5 miljoner ton spannmål per år, identifierats som en avgörande faktor i tillväxten av sojabönsproduktion i området. Detta har i sin tur anstiftat lokala marktvister och ökat socialt och miljömässigt tryck på urfolksmarker. 

Ett exempel på en tvist är en inom territoriet Munduruku do Planalto Santareno Indigenous Territory – där processen pågått i mer än ett decennium. 607 urfolksgrupper som bor i territoriet är omgivna av bland annat sojaåkrar och rancher, och har varit måltavlor för ständigt hot från bönder och markrövare. Utöver detta lider de av bekämpningsmedlens inverkan på deras grödor, förorening och nedslamning av floder och bäckar i området. 

“När det kommer till soja ser vi att avskogningen ökar mer och mer för att ge plats åt [grödan]. Som ett resultat torkar våra floder och bäckar ut. Vi, urfolken, gör inte sojasoppa, matar inte våra barn med soja. Vi ser många sojaplantager; ibland finns det 100 tusen hektar per ägare.... Mer och mer mark och avskogning — de söker mer och mer mark. Över hela regionen där Cargill är verksamt förstör de miljön runt dem och kör bil ut eller hotar urfolken som bor där.”

— Alessandra Munduruku

Med en växande trend av landinvasioner i Brasilien, rapporterar urfolk och andra landsbygdssamhällen, en dramatisk ökning av konflikter som härrör från försök att utöka plantager och boskapsrancher till deras marker. "Om saker och ting kommer att förändras kommer vi att behöva hjälp", säger Sônia Guajajara, koordinator för APIB.  

“Så vi ber internationella konsumenter bojkotta brasilianska jordbruksprodukter tills den brasilianska regeringen tar upp frågan om urfolkens markgränser och våldshandlingar mot urfolk. Vi vill ha fred, så att vårt folk kan leva ett rättvist och värdigt liv.”

— Sônia Guajajara

Avskogningen påverkar även småbönders försörjningsmöjligheter, vilket i sin tur hotar urfolkens försörjning och levnadssätt. Dessutom ökar det risken för smittsamma sjukdomar som exempelvis Malaria bland lokalbefolkningen. Människor som protesterar löper stor risk att misshandlas, kidnappas eller dödas. Sojaodlingar bidrar även till spridningen av enorma mängder giftiga bekämpningsmedel och kemikalier. Vid läckage sprids det ut i vattendrag och naturområden, vilket i sin tur skadar naturen och människors hälsa. I en studie som gjordes i Mato Grosso utfördes 62 testprover på kvinnors bröstmjölk, vilket visade spår av en eller flera giftiga jordbrukskemikalier enligt WWFs sojarapport 2014.

Sojaodlingens negativa påverkan på lokala jordbruksområden innebär att fler bönder behöver använda sig av bekämpningsmedel för att skydda sina egna grödor. En del av de bekämpningsmedel som används i Latinamerika är förbjudna i EU och många andra länder. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen och majoriteten av sojan som odlas där är genmodifierat.

Foto: Mongabay

Sveriges påverkan på sojaodling

Den svenska konsumtionen av animaliska livsmedel har en direkt koppling till sojaodlingar, särskilt i Sydamerika. Brasiliansk soja används framförallt som foder till svenskproducerade kycklingar, grisar och kor. Det är en tydlig indikation på hur vår konsumtion påverkar jordbrukspraxis på andra sidan jorden. Den svenska livsmedelsmarknaden behöver ta ansvar och ställa krav på en mer hållsam sojaproduktion. 

Enligt rapporten “Forests on Fire” av Fair Finance Guide, bidrar Sveriges sju största banker till investeringar och lån riktade till företag inom kött- och sojaindustrin. Dessa banker är Nordea, Danske Bank, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Länsförsäkringar och Skandia. Med ett belopp på 11,5 miljarder kronor, har dessa banker investerat och finansierat i företag som bidrar till avskogningen i Amazonas. Nordea står för nästan hälften av dessa investeringar.

Flera europeiska matvarukedjor har beslutat sig för att sluta sälja köttprodukter från Brasilien på grund av dess kopplingar till avskogning. Bojkotten av brasilianska köttprodukter är ett resultat av en uttömmande rapport från 2021 skriven i samarbete mellan Reporter Brasil och Mighty Earth, som genom en undersökning av specifika fall har visat hur JBS köper boskap som betat på illegalt skövlade regnskogsområden. Bloomberg har under 2022 även publicerat en uttömmande artikel gällande hur nötkött driver på avskogningen av Amazonas. De har specifikt fokuserat på JBS, köttföretaget som ofta framställer sig själva som en miljöhjälte, men som bär en stor roll i att Amazonas nu nått sin tippningspunkt.

Företaget Norvida levererar även en stor del av allt kött till svenska matvarujättar. Norvida skiftar mellan att vara den tredje och femte största importören av JBS produkter till Europa som de sedan säljer vidare till Coop, Hemköp, ICA m.fl. Även om det stämmer att de produkter de importerar inte kommer från avskogade områden går det tyvärr inte att garantera.


Certifierad soja 

Att en sojaprodukt är certifierad innebär att sojaodlingen är kontrollerad och lever upp till en mängd hållbarhetskriterier som bland annat omfattar; hänsyn till natur, miljö och lokalsamhället, goda villkor för arbetare och ansvarsfull användning av jordbrukskemikalier. Det är även viktigt att sojaodlingar inte påverkar områden som anses ha höga sociala- eller naturvärden.

Round Table on Responsible Soy (RTRS) eller ProTerra Foundation är exempel på certifieringar som ställer krav på en ansvarsfull produktion av soja. Detta är certifieringar som företag och offentlig sektor kan använda sig av vid köp av soja, båda direkt och indirekt.

Amazon Watchs arbete

Vi arbetar för stärkandet av urfolkens rättigheter, och arbetar med lokala urfolksorganisationer och urfolk som blir utsatta för kränkningar av deras rättigheter.

Vi efterforskar och undersöker vilka aktörer som bidrar och medverkar direkt eller indirekt till att skada regnskogen och urfolken. Vi bedriver också lokala och internationella kampanjer för att sätta press på lagstiftare och ledande finansiärer att sluta bidra till förödandet av Amazonas och kränkningar av urfolken. 

Amazon Watch Sverige driver kampanjen #FrågaFörFörändring där vi uppmanar alla konsumenter att fråga om köttets ursprungsland på era restaurangbesök. Genom att använda vår konsumentkraft och ställa krav på de som ansvarar för maten vi äter kan vi göra skillnad.

Läs bland annat dessa kampanjer och rapporter gällande: 

Rapporten Complicity In Destruction, som avslöjar hur ett nätverk av ledande internationella finansinstitut är länkade till konflikter på urfolksterritorier, illegal avskogning, markrofferi, försvagat miljöskydd, samt produktion och export av konfliktvaror. Länk: 2020-complicity-in-destruction-3.pdf (amazonwatch.org)

Vår kampanj om köttindustrin och Sveriges inblandning i Amazonas förstörelse. Länk: Amazon Watch Sverige - Avskogning på Menyn

Amazonas försvarare skyddar Xingu-floden mot Belo Suns hot

Förra månaden återvände Amazon Watch från hjärtat av Amazonas brasilianska regnskog, där det har blivit mer uppenbart än någonsin att skydda Volta Grande do Xingu-regionen. Amazon Watch ägnade tre kritiska dagar på “Gathering of the Guardians of the Xingu River on Canari Island “, och utforskade de allvarliga utmaningar som lokalbefolkningen står inför i ljuset av Belo Suns gruvprojekt.

Med över 200 deltagare, inklusive flodsamhällen, fiskare, småskaliga bönder, urfolk och socio-miljöaktivister, betonade Guardians of the Xingu Gathering, vikten av att utbyta erfarenheter och motståndstaktiker. De framhöll också behovet av att diskutera förvaltningen av Xingu-floden, en viktig livlina för många samhällen.

Denna form av organisering på marken är precis vad Kanadas Belo Sun fruktar mest, eftersom det hotar företagets hänsynslösa planer på att bryta Brasiliens största dagbrottsgruva i Xinguflodens strand. På grund av detta, har företaget valt att utföra juridiska hot mot sina motståndare genom de senaste försöken att kriminalisera Amazonas försvarare. “The Gathering” var ett nyckelögonblick för att bekräfta Amazon Watchs kollektiva motstånd och förstå verkligheten i lokala samhällen som inte bara brottas med de omedelbara konsekvenserna av den katastrofala Belo Monte vattenkraftsdammen, utan också med hotet från Belo Suns föreslagna gruva.

De rungande ropen på hjälp ekar genom Amazonas och avslöjar vattenbrist, allvarlig livsmedelsosäkerhet och de ekonomiska och hälsomässiga effekterna av miljökränkningar som målar upp en dyster bild. Amazon Watchs uppdrag var att lyssna, förstå och förespråka dem i frontlinjen.

Amazon Watch upptäckte att företag såsom Norte Energia, ansvarig för Belo Monte-dammen, ger löften som de inte håller. På grund av detta gick vi ut med en skarp varning angående Belo Sun: historien upprepar sig och samma mönster av ouppfyllda löften dyker upp, vilket indikerar på en stor sannolikhet att Belo Sun som är underfinansierade, kommer att kämpa för att upprätthålla de åtaganden som de gör.

Amazon Watchs närvaro ökar, vilket lyfter den kritiska diskussionen om hotet från gruvdrift i Amazonas. Detta hot sträcker sig bortom lokala rättigheter till den globala klimatbalansen, eftersom regnskogen spelar en avgörande roll för att reglera temperaturer och upprätthålla vattnets kretslopp.

Den federala regeringens representation var särskilt frånvarande i dialogen. Endast en tjänsteman från ministeriet för jordbruksutveckling, som hyser jordreformbyrån INCRA som olagligt hade ingått i ett avtal med Belo Sun, dök upp. Detta understryker bristen på ansvarsskyldighet och ansvarstagande från statliga organ gentemot de drabbade samhällena.

Vårt omedelbara mål är att ifrågasätta lagligheten av INCRAs avtal med Belo Sun, vars gruvverksamhet är verksamma i territorier som är avsedda för livsmedelsproduktion. I en nation som brottas med hunger, bör marktillgångar för lokal autonomi och livsmedelssuveränitet prioriteras framför ekonomiska intressen som driver Amazonas förstörelse.

Vi kommer att fortsätta hålla dessa aktörer ansvariga och betona vikten av det akuta behovet att hålla territorier fria från gruvdrift. I en kollektiv uppmaning till handling upprepar vi känslorna från frontlinjerna: Amazonas verkliga rikedom ligger inte i guld utan i att bevara den känsliga balansen som upprätthåller livet längs Volta Grande do Xingu.

Trä från Amazonas

Amazonas regnskog är hem till ungefär 13% av världens alla träd och till 48% av alla tropiska träd. För närvarande är ett av de största hoten mot Amazonas trädarter skogsavverkningen. Med den nuvarande takten på avskogning så kommer 27% av Amazonas att vara utan träd redan år 2030. Det är uppskattat att om inga betydande framsteg sker inom antingen klimat- eller skogsavverkningspolitiken så kommer Amazonas år 2050 bestå av 53% av dess ursprungliga skogsområde. 

En stor konsekvens av att mängden skogsavverkning ökar är att det också ökar den illegala avverkningen av träd, speciellt träd som är äldre än 500 år och väldigt viktiga för skogens ekologi. Mellan 35% och 72% av allt virke exporterat från Amazonas tros komma från illegal avverkning.

Amazonas och dess trädarter är av stor vikt för skogens överlevnad, urfolken som bor i regnskogen men även resten av världens överlevnad i och med dess stora vikt för klimatet. På grund av detta vill vi lyfta några trädslag från Amazonas som är väldigt populära för export och vars popularitet gör att de blir hotade för överlevnad och även vissa av dem som är väldigt populära att importera till Sverige.

Ipê

Photo credit: Greenpeace


Ipê syftar till sju olika trädsorter inom släktet Tabebui. Detta släktet av träd hittas i tropiska skogar i flera länder i Central- och Sydamerika. De kan bli uppemot 45 meter höga och de producerar blommor i olika färger. Ipêträd är kända för att vara väldigt hårda och resilienta - det är ett av världens hårdaste träd. Några av träden i släktet är också kända för Pau D’Arco som är en speciell ört som utvinns från trädens blad och bark. Detta har i århundraden sålts som te men också använts av urfolk för att behandla sjukdomar och skador. 

Brasilien står för 96% av all Ipê som finns på dagens marknad och exporten har under det senaste decenniet ökat med 76%. Den region i Brasilien som producerar och exporterar mest Ipê heter Pará. 


Vad gör man av träet? 

I och med att Ipêträden är så pass starka och uthålliga är de perfekta att använda för att bygga, exempelvis byggs altaner, uterum, trädäck, trappor, bänkar och bryggor. Det är ett träslag som håller i längden och är slitstarkt utan att behöva underhållas så mycket. Ungefär 92% av all Ipê är avsedd för export och det främst till USA och Europa som står för 35% respektive 44%. 

Enligt Tullverket importerade Sverige 1107 ton Ipêträd under 2022 vilket är en ökning på 20% sedan 2021. Den största exportören av Ipêträd till Sverige är Brasilien och de stod för 99% av all Ipêimport under 2022. 

Varför problem? 

I och med att Ipê har blivit mer och mer populärt så har den illegala handeln och avverkningen av träet också ökat. Under 2009 - 2019 uppskattas det att tre fjärdedelar av all Ipê från Pará har avverkats olagligt och det finns mer trä i omlopp än vad de officiella produktionssiffrorna visar. Brasilien har ett digitalt system för att kunna spåra virke och liknande produkter men systemet har brister vilket gör att mycket virke inte kan spåras till dess ursprung - denna systembrist utnyttjas av aktörer som vill sälja illegalt virke. 

– I studien ser vi exempelvis att 16 procent av den ipê som hamnar på marknaden är avverkad utan korrekta tillstånd, och att markägare hävdar att de avverkat mer ipê på sin mark än vad som rimligtvis borde funnits på uppgivna ytan. - Caroline S.S. Franca. 

Den illegala avverkningen av skogen är inte bara ett problem med brottslighet utan det bidrar också till att förstöra skogen, förstöra livsmiljön för de som lever av och i skogen och det påverkar även den biologiska mångfalden och skogens ekologi negativt. I november 2022 las Ipê till i Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES) lista över arter som hotas av överexploatering på grund av den internationella handeln. 


Balsa

Balsa är ett snabbväxande träd som kan bli upp till 45 meter högt. Balsavirke är lätt, med en densitet på endast 0,12 g/cm³, vilket gör det till det lättaste träslaget i världen. Det är också mjukt och lätt att bearbeta.

Vad gör man av träet? 

Balsavirke används främst till leksaker, modeller och andra lätta föremål. Det används också till flytande föremål, som kanoter och flytvästar. Man använder även Balsaträ till rotorblad i vindkraftsverk.

Varför problem? 

Att expandera vindkraftsindustrin låter lovande, men denna efterfrågan på grön energi har skapat ett enormt tryck på de regioner där balsaträd växer. Urfolkens förfäders territorier, såsom de som tillhör Wampísfolket, Awajúnfolket och Shuar Arutamfolket, täcker delar av Amazonas regnskog som sträcker sig över gränsen mellan Peru och Ecuador. Det är även en av de platserna där balsaträden växer naturligt och finns rikligt vid flodens stränder.

I ett idealt scenario skulle efterfrågan på balsaträd vara fantastiska nyheter för de Amazonassamhällen där det växer. Istället ökade expansionen av svarta marknader och illegala nätverk med den ökade efterfrågan.

Enligt Tullverket importerade Sverige 397 ton balsaträ under 2022. Det är en ökning med 10% jämfört med 2021. Den största importören av balsaträ till Sverige är Mexiko, som stod för 90% av importen under 2022. Andra stora importörer är Brasilien och Tyskland.




Spansk Ceder

Photo credit: Grow-trees

Ceder, eller spansk ceder, är ett träd som finns utspritt i Central- och Sydamerika. Det går att hitta hela vägen från norra Mexiko, ner mot Paraguay och även på många av de Karibiska öarna. Det är ett ganska stort och snabbväxande träd som kan bli uppemot 40-50 meter. Det är väldigt likt Mahogany träd och virke och är därför väldigt populärt. Det har en naturlig resistens mot både termiter och förruttning.



Vad gör man av träet?

Ceder är ett väldigt populärt trä och används till mycket olika saker. Traditionellt används detta trä till klassiska spanska gitarrer men det är också känt för sin distinkta doft som är avvisande för insekter. Därför är ceder också ett väldigt populärt val när det kommer till att göra garderober, byråer eller liknande. Det används också i lätt konstruktion, snickerier, lister, paneler, båtbygge, möbler, skåp och lådor.

Ceder är också ett populärt val när det kommer till humidorer där man förvarar cigarrer, anledningen till det är att träets aromatiska egenskaper bidrar till åldringsprocessen hos cigarrerna.

Varför problem?

I och med att ceder blivit så populärt har det också blivit hotat av illegal avverkning och handel och även avskogning och överexploatering. De senaste 200 åren har en ökad efterfrågan internationellt skapats för ceder och på grund av detta står trädet sedan 2001 med på CITES lista och har även status som “sårbar” på IUCNs lista med rödlistade arter.

Denna storskaliga kommersiella exploatering och avverkning av ceder har lett till att mängden av arten minskat med 30% de senaste 100 åren. En gång i tiden var ceder ett dominerande träd i regnskogen men den minskar och minskar. Cederträdet är en integrerad del i regnskogens ekosystem och biologiska mångfald, den är en avgörande livsmiljö för många djur och avskogningen hotar många arter samtidigt. Att bevara och skapa en hållbar förvaltning är avgörande för att upprätthålla den ekologiska balansen och bevara den biologiska mångfalden.





Shihuahuaco

Photo credit: Mongabay

Shihuahuacoträdet växer mestadels i den peruanska delen av Amazonas i regionerna Loreto, Ucayali och Madre de Dios. Det är ett träd som växer väldigt långsamt och kan bli uppemot 1000 år med en höjd på 50 meter och en stamdiameter på 1 meter. Det är även känt för att vara en mycket bra absorberare av koldioxid.

Träden producerar blommor och även frukter som liknar bönor och som många djur såsom spindelapor, råttor och ekorrar äter. Många urfolk använder även trädens bark som medicin medan andra urfolk, som Borasfolket, gör smycken och andra dekorativa saker av vad trädet har att erbjuda.

Vad gör man av träet?

Shihuahuacoträdet är också ett av världens hårdaste och exklusivaste trä och virke. Det främsta användningsområdet för detta är golvtillverkning i och med dess hårdhet. Det skapar väldigt vackra, dyra och exklusiva golv, mestadels parkett och polerat golv. Det görs också mycket timmer av trädet.

Exporten av trädet sker mestadels till Kina, Europa och USA som står för 71%, 13% respektive 7,5%. Det uppskattas att det varje år fälls ungefär 184 000 Shihuahuacoträd i Peru och 2013 utvanns 22 gånger mer shihuahuaco än vad det gjorde år 2000 och den internationella efterfrågan har fortsatt att växa sedan dess.

Varför problem?

Trots att shihuahuacoträdet avverkas så kraftigt och att experter är rädda att det kommer bli utrotat inom 10 år så får detta trädet inget lagligt skydd. Detta har gjort att när avverkning av Mahogany och Cedar började övervakas och reduceras (trots detta minskar de dramatiskt) så behövde man hitta ett substitut vilket då blev bland annat Shihuahuaco då det inte finns några lagar eller åtgärder som skyddar dessa träd.

2015 organiserade National Forestry and Wild Fauna Service (Serfor) en arbetsgrupp för att etablera ett sätt att skydda shihuahuaco och andra träd. De publicerade förslaget 2016 med 705 arter där Shihuahuaco var med på listan. Förslaget skickades till Serfor men glömdes och blev aldrig officiellt vilket tros bero på bland annat att träföretagens åsikt var viktigare än forskarnas då träföretagen gjorde motstånd mot detta, innan projektet godkändes, i det offentliga samrådet.

I artikel 138 av Perus Rules of Forest Management anges det att klassificeringen av hotade vild flora bör bli uppdaterad vart fjärde år men det har däremot inte gjorts någon uppdatering sedan 2006. På grund av att Peru misslyckas med att uppdatera sin egen lista innebär det också att man inte kan nominera shihuahuacoträdet till den globala listan av CITES.

Avverkningen av dessa träd hotar inte bara artens överlevnad utan också djuren som bor i dem och livnär sig på dem. På grund av shihuahuacoträdens höga höjd är de ett populärt hem för örnarten Harpyja som lever i de högsta trädnivåerna. Idag finns det väldigt få av dessa örnar kvar och det är numera ovanligt att få syn på en.

Vad kan vi göra?

För att aktivt bidra till skyddet av Amazonas träd och bevarandet av regnskogen finns det flera åtgärder att vidta.

Minska köttkonsumtionen

En stor del av skogsskövlingen i Amazonas sker för att ge plats åt betesmark och sojabönsodling för boskap. Genom att minska köttkonsumtionen bidrar du till att minska efterfrågan och därmed behovet av skogsmark.

Undvik tropiskt trä

Den globala handeln med tropiskt trä är en stor faktor till att Amazonas skövlas. Undvik därför att köpa tropiska träprodukter som bidrar till detta.

Garantera urfolken sina rättigheter

Den ständiga skogsavverkningen utgör ett allvarligt hot mot regnskogen, och den mest effektiva metoden för att skydda den är att säkerställa urfolkens rättigheter. Urfolken har en unik relation till naturen och agerar som dess beskyddare. Det är därför viktigt att stödja och respektera urfolkens rättigheter till sina marker och levnadssätt.

Stöd oss i vårt arbete för att skydda och bevara Amazonas ovärderliga regnskog!





2024 kan bli slutet för urfolkens markrättigheter i Brasilien

2024 förväntas vara ett år av ökad mobilisering och motstånd för Brasiliens urfolk, som fortsätter sin kamp med att konfrontera den kontroversiella juridiska avhandlingen “Marco Temporal”.

Detta upprörande förslag, hävdar att urfolk som inte var närvarande på sina marker vid tidpunkten för utfärdandet av lagen om den federala konstitutionen den 5 oktober 1988, inte har rätt till erkännande av sina traditionellt ockuperande landområden. 

Kampen mot denna juridiska tolkning, som utgör ett akut hot mot urfolkens rättigheter, har lyfts fram i både Brasiliens högsta domstol och nationalkongress. För att bemöta denna utmaning har olika berörda parter involverat sig i denna kamp. Inom den verkställande makten, har särskilt ministeriet för urfolk och National Foundation for Indigenous People (FUNAI), tagit ställning. Dessutom har urfolksrörelsen, med aktivt deltagande av Association of Indigenous Peoples of Brazil (APIB), spelat en avgörande roll.


Under året genomförde urfolksrörelsen kraftfulla opinionsbildningsåtgärder, producerade tekniska dokument och organiserade akademiska evenemang med fokus på ämnet. Det var särskilt en rad debatter som nådde sin höjdpunkt i produktionen av rapporten “Marco Temporal - Risks and Violations of Rights Associated with the Temporal Framework Thesis". Denna tvärvetenskapliga analys, som omfattar juridik, ekonomi, antropologi och klimatvetenskap, genomfördes av APIB och partnerorganisationer, med stöd av Amazon Watch. 

Det är nödvändigt att betona vikten av motstånd och mobilisering på gatorna. Förutom Free Land Camp i april, fick omröstningen om Marco Temporal-avhandlingen APIB att uppmana till två stora mobiliseringar i Brasilien, tillsammans med aktioner över hela landet, som sträcker sig över städer och inhemska territorier. 

I september, efter år av förväntan, förklarade högsta domstolen att Marco Temporal-avhandlingen var grundlagsstridig. Men bara några dagar senare antog nationalkongressen lagförslaget 2903, som inte bara återupprättade avhandlingen, utan också innehöll flera andra förslag som uppenbart skadade urfolkens rättigheter. Lagförslaget skickades för granskning av presidenten, påskyndat av den inflytelserika lantbruksnäringskommittén.

President Lula lade in sitt veto mot 47 bestämmelser, men den 14 december röstade senatorer och andra politiska representanter för att häva 41 av dessa veton, inklusive Marco Temporal-bestämmelsen. Bland de veton som upprätthölls sticker följande ut: 

  • Överallt där staten påstås visa att urfolken inte längre uppfyller sina seder, kan deras land tillägnas av regeringen. 

  • En mindre strikt policy gällande icke-kontakt med urfolk i frivillig isolering.

  • Godkännande av plantering av genmodifierade grödor i inhemska territorier. 

Under sitt tal i kongressen betonade kongressledamoten Célia Xakriabá: “Att häva dessa veton, som är så avgörande, är inte bara ett nederlag för Brasilien utan för hela mänskligheten”. Hon betonade att utan avgränsningen av urfolksmarker finns det ingen lösning på klimatkrisen. Slutligen avslutade hon sitt kraftfulla tal med att säga: 

Jag kommer inte att känna mig besegrad. Besegrade är de som sitter på sina händer. Vi kommer att fortsätta kämpa för avgränsningen av urfolksland. För de som har territorium har ett ställe att gå tillbaka till, och de som har ett ställe att gå tillbaka till har en mamma, en famn och en räddning.”

Urfolken anser att effekterna av lagförslag 2903, nu lag 14.701/2023, är en form av folkmord i lagstiftningsform. Som en symbolisk handling och en fortsättning på det pågående motståndet mot införandet av Marco-Temporal avhandlingen kommer ABIP att lämna in en direkt åtgärd om grundlagsstridighet till Brasiliens högsta domstol. 

Tyvärr kommer år 2023 att avslutas utan garanti för de grundläggande territoriella rättigheterna för Brasiliens urfolk, som för tillfället måste kämpa med Marco Temporals verklighet. Trots detta utmanande scenario, har vi förtroende för motståndet och motståndskraften hos Brasiliens urfolk och deras rörelse, som kommer att fortsätta sin kamp mot Marco Temporal och dess kongressförespråkare genom att söka prövning i högsta domstolen. 

Som ABIP betonar; “Besegrade är de som inte kämpar!

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta stödja denna kamp tillsammans med våra partners. 

Amazonas urfolk mobiliserar mot järnvägsmegaprojekt som hotar rättigheter och regnskogen

Amazonas urfolk mobiliserar mot järnvägsmegaprojekt som hotar rättigheter och regnskogen

Novo Progresso, Pará-delstaten, Brasilien - I morse störde cirka 100 urfolksdemonstranter från Munduruku, Apiaká och Kayapó-folken ett seminarium för att marknadsföra byggandet av en megajärnväg, som de säger kränker deras rätt till samråd och hotar Amazonas regnskog.

Ett kraftfullt hopp i colombianska Amazonas

För de flesta av oss skulle en svart panter som ryter på nära håll framkalla omedelbar rädsla. För urfolket Siona i Buenavista-reservatet är närvaron av stora katter i deras områden spännande. Det betyder att ropen från samhällets Taitas, eller andliga ledare, besvaras: Pantrarna har anlänt för att försvara sina förfäders territorium i Amazonas.

Hoten mot Amazonas: Dammar

Hoten mot Amazonas: Dammar

Floder har genom alla tider haft en stor betydelse för urfolken i Amazonas. De fungerar som en källa till mat, hygien och dricksvatten, samt som transportmedel. Floderna är tyvärr också en källa till energi via vattenkraftsel. Brasilien är ett land där 85% av elen kommer just från vattenkraft men trots detta finns en önskan om att utvidga byggnationen av dammar, många i det redan drabbade och väldigt känsliga Amazonasområdet.

Hoten mot Amazonas: Sociala och politiska hot

Urfolken och miljön är beroende av det sociala och politiska området. Allt från åtaganden, lagstiftning och handlingar till språkbruket av de regeringar och myndigheter som påverkar deras livsuppehälle, hälsa och livsmiljö. Det står klart att årtionden av bortprioritering och kriminalisering av urfolken har drabbat dem hårt. Skyddet för deras rättigheter är minimalt och attackeras dagligen runt om i Amazonas till följd av politik, policys och prioriteringar.

Hoten mot Amazonas: Olja

Oljeutvinning är en mångmiljardindustri som hotar både miljö och människor. För att möta efterfrågan på olja började man för flera årtionden sedan leta sig djupt in i Amazonas regnskog. Urfolken har drabbats enormt av oljebolagens infrastruktur, läckor och föroreningar, och branschen har fört med sig allt från ekonomiska problem till allvarliga sjukdomar och brutalt våld.

Hoten mot Amazonas: Lantbruksnäring

Lantbruksnäring handlar om produceringen av växter och boskap. Djuruppfödning och odling av grödor är något som många civilisationer har gjort under hundratals år, och med utvecklandet av tekniker som maskiner och odlingsmetoder har de flesta länder en mindre eller stor lantbruksnäringsindustri, och efterfrågan av varor ökar. Detta har lett till att större ytor för både boskap och odlingsfält behövs, vilket innebär att i länder där industrin blommar, kan natur och folk påverkas negativt. I Amazonas är det många faktorer som spelar in i den expanderade industrin, och mycket som har en dålig verkan på både miljö och urfolk. Vi kommer ge en generell bakgrund av denna destruktiva industrin, vilket huvudsakligen omfattar storskaliga kommersiella gårdar och rancher.

Hoten mot Amazonas: Gruvor

Amazonasområdet är rikt med naturtillgångar som till exempel guld, järn, malm, koppar, diamanter och flera andra mineraler. Det finns flera legala gruvor som exempelvis brasilianska regeringen har gett sitt godkännande till företagen med att få påbörja sitt arbete i ett område. Det existerar även flera illegala gruvor, som ökar och söker sig längre och längre in i regnskogen. Detta påverkar både natur och folk som bor i närheten av gruvbrytningen tar plats.

Artikelserie: Hoten Mot Amazonas

Amazonas bebos av miljontals växter och djur som lever i symbios, men det finns stora hot mot både urfolken och Amazonas regnskog, som kommer påverka urfolkens levnadssätt och kultur. Vi kommer publicera en fördjupande artikelserie i 7 delar, som redogör för dessa specifika ämnen och belyser de hot som existerar idag både mot Amazonas och dess urfolk. Vi hoppas ni tycker att artikelserien fördjupar er förståelse för hoten mot Amazonas och inspirerar er att kämpa med urfolken för deras hem, rättigheter och vår kollektiva framtid.