Brasilien

Illegal guldbrytning ledde till död, sjukdom och våld mot Yanomamifolket i Brasilien

De chockerande bilderna av död och förstörelse av Yanomami-folket och deras marker som nyligen svepte över världen återupprättar en tragedi som förespåtts. Illegala gruvarbetare har förgiftat floder med kvicksilver och förstört regnskogen i Amazonas i åratal, medfört väpnat våld, sexuella övergrepp och sjukdomar som tuberkulos, malaria och covid19. Och när illegal gruvdrift i Amazonas blomstrade i Brasilien under Jair Bolsonaros regim, uppstod en allvarlig humanitär kris i Yanomamis territorium.

Amazonas kvinnor mobiliserar på internationella kvinnodagen

På internationella kvinnodagen 2023 firade vi urfolkskvinnor som livgivare, visdomsvårdare och ledare samtidigt som vi fördömde våld mot kvinnor och Moder Jord. Över hela Amazonas organiserade Women Defenders virtuella sammankomster, presskonferenser, möten och marscher för att uppmärksamma de fortsatta attackerna mot deras rättigheter, liv och territorier och uppmanade världen att förstärka deras röster och lösningar. Vi delar bilder direkt från dessa firanden med dig.

En resa i Amazonas

Hur ser egentligen turismen ut i Amazonas? Hur tar den hänsyn till urfolk och biologisk mångfald? Hur reser man rätt i ett sådant område som Amazonas och hur ser förutsättningarna för det ut?

Foto: Jeanny Tsai

En intressant aspekt och synvinkel på Amazonas är turismen i regnskogen och hur den förhåller sig till urfolken och deras livsstil. Turism kan ha en tendens att negativt påverka den sociala hållbarheten, den hållbara biologiska mångfalden och ibland också den lokala ekonomin. Med det kritiska läge Amazonas befinner sig i och har gjort en tid nu, blir självklart ett hållbart förhållningssätt viktigt även för turism i området. Det blir då centralt att upplysa besökare som vill utforska regnskogen, om hur det bäst görs, utan att själva upplevelsen känns mindre på något sätt. 

FN:s rekommendationer

FN:s generalförsamling har antagit en deklaration om urfolks rättigheter år 2007 (UNDRIP) och turismsektorn var den första företagssektorn i världen att erkänna betydelsen av denna deklaration. UNDRIP etablerade ett universellt ramverk av minimistandard för överlevnad, värdighet och välmående för världens urfolk. Den är genomarbetad i befintliga mänskliga rättighets-standarder och fundamentala friheter då de gäller för den specifika situationen för urfolk.

Samtidigt antogs en annan deklaration kallad Larrakia-deklarationen av World Indigenous Tourism Alliance (WINTA) år 2012. Denna deklaration finns till för att skapa rättvisa partnerskap mellan turismsektorn och urfolk för att förbättra inte bara välståndet i samhällena utan också för att kunna öka livskvaliteten för individer. Med detta behöver också urfolken stöd från staten vilket blir nödvändigt för att säkra att diskriminering inte förekommer, att territorier och resurser skyddas samt att den socioekonomiska inkluderingen förekommer och även det politiska deltagandet av urfolk. Projekt som det ovan nämnda med långsiktiga sociala fördelar bör, enligt deklarationen, prioriteras av urfolkssamhällen framför kortsiktiga vinstdrivande initiativ. 

Brazilien, Kayapo Assembly © Foto: Amazon Watch

Turismen är också ett drivmedel för att hålla regnskogens områden bevarade då besökare hellre vill uppleva det än förstörd och uppbränd mark. Urfolkens deltagande i turismen är även viktigt för att de vet mest och bäst om de område de befinner sig i, och är som vi alla vet de bästa beskyddarna av regnskogen. Det blir i slutändan en win-win-situation för alla inblandade då besökare får en djupare och mer unik upplevelse och urfolk, djur och natur blir rättvist behandlade, får bli inkluderade och dela med sig av en sådan rik kultur som ju finns i Amazonas. Med det sagt visar detta på att det för resenärer som oss är mer värt med en frisk regnskog än när den är avverkad och att vi då blir vittnen till den skada som skett och pågår men med hopp om att detta kan stoppas.

Resetips

Så hur man ska konkret bära sig åt om man planerar en resa till något område i Amazonas, kan vår egen styrelseledamot Karl-Olof Bergman ge hands-on tips på. Han tipsar om att börja med att läsa på om urfolkens historia, kultur och seder i det område man tänkt resa till. Då får man ut mer av sin resa och har en bra för-förståelse av hur folket där lever helt enkelt. Även att ställa många frågor till researrangörer är bra om hur deras miljöarbete ser ut och hur de arbetar med hållbarhet samt också med engagemang för urfolks rättigheter. Detta är bra för att skapa efterfrågan på mer hållbar turism och det sprider sig sedan genom hela turismsektorn. 

Väl på plats är det bra att välja ett hållbart boende i form av lodger som drivs av urfolkssamhällen eller lokala entreprenörer som har direkta partnerskap med urfolksgrupper. När man sedan vill delta i aktiviteter och börja se sig omkring så är det viktigt att fråga sin guide om vad man bör tänka på och vad man bör avstå samt att alltid visa respekt i alla lägen. Fråga också alltid om samtycke ifall du vill delta i privata ritualer eller andliga ceremonier. Det är också viktigt att vara tålmodig och flexibel då begreppet tid kan för vissa urfolksgrupper skilja sig från ditt. Be alltid om tillstånd innan du tar ett foto av viktiga platser, ritualer eller av urfolken då det “i vissa samhällen anses olämpligt att bli fotograferad”. Tänk på att inte köpa hantverk tillverkade av utrotningshotade djur eller växter då oansvariga inköp kan öka efterfrågan och leda till att vissa arter lokalt försvinner. Avstå också från att ge gåvor som kanske ökar ett beroende av varor från omvärlden eller som inte följer lokala seder, och detta är speciellt viktigt när det gäller gåvor till barn.

Ta alltid med ditt eget avfall tillbaka efter ett besök någonstans då urfolkssamhällen ofta inte har tillgång till ett avfallshanteringssystem. Det är även viktigt att komma ihåg att urfolkskulturer ständigt utvecklas och förändras precis som alla kulturer gör och att i och med detta vara medveten om att dessa kanske inte motsvarar ens förväntningar på äkthet. Försäkra dig om att allt du deltar i och tar del av under resan inte bidrar till någon form av exploatering eller utnyttjande av djur eller människor, speciellt barn, ungdomar eller kvinnor.

Foto: Karl-Olof Bergman

Projekt i Ecuador

Det är som sagt viktigt för Amazonas att fortsätta få besökare och att turisterna tar med sig kunskap hem om området och naturen där. Detta för att öka förståelsen för hur samhällen kan påverkas, samt djurliv och den respekt som det kräver. Ett projekt i Ecuador kallat Rio Blanco som syftar till att utbilda besökare under sina resor samt att upplysa om urfolkens liv i ecuadorianska Amazonas.

Där finns lokala guider som erbjuder växtutbildning och djurskådning på ett hållbart sätt. Boendet där består av eko-lodger som är bra boendealternativ och dessa erbjuder närodlad mat bland annat.

Med fortsättning i Ecuador, där Yuturi- och Warmi-kvinnor har via projekt ägnat sig åt att föra fram deras kunskaper, traditioner och historia för turismen. De har vigt sina liv åt att kämpa för urfolkskvinnors rättigheter till sina territorier. De vill upplysa besökare om hur livet ser ut för dem och detta dels genom sina hantverk för att på så vis erbjuda alternativ till utvinningsekonomier. Det finns mycket och rik kultur i dessa samhällen som behöver bevaras och föras vidare och även bli uppmärksammat av större delar av världen för att som tidigare nämnt öka förståelsen för deras livsstil. Just kvinnor är ofta extra utsatta och dessa kvinnor vill stå emot all form av rasism och kämpar för att inte bli förbisedda. De vill också nå ut till politiker och allmänheten överlag med sina budskap och tar detta på största allvar. 

Foto: © Bruno Kelly/Amazonia Real

Våra älskade djur

Även djuren i Amazonas spelar ju som vi vet en oerhört viktig roll för överlevnaden av den rika biologiska mångfald som återfinns där och som är en stor del av vår planets hälsa. Dessa djur har en tendens att lätt kunna bli utnyttjade av turister som gärna vill ta bilder med exotiska djur och inte har en aning om vilket liv de här djuren lever “bakom kulisserna”. En mycket populär plats för turistselfies i Amazonas är Vila São Pedro i Brasilien, samt andra samhällen nära Manaus,  dit många resenärer kommer för den “perfekta” Instagram-vänliga djurbilden. Här blir djur som bland annat sengångare bortrövade från det vilda och hålls fångade av lokalinvånare och turistföretag för att sedan erbjudas som fotorekvisita åt turister. 

Detta påverkar tyvärr barnen i samhället som slutar gå till skolan under högsäsong. Många besökare föredrar nämligen att ta bilder av djur som hålls av barn vilket gör att barnen skolkar från skolan för att vara med och hjälpa till att tjäna pengar på de vilda djuren. Här har det dock gjorts arbete mot denna industri, där barnen har blivit viktiga för att arbeta för att få stopp på detta. Vila São Pedro är det första samhälle som förbinder sig till att skydda regionens vilda djur. 

Foto: Kathleen Vanoppen

I ett annat samhälle i Perus del av Amazonas, Puerto Alegria, tas också djur tillfånga, ofta illegalt, och skadas och utnyttjas av ansvarslösa researrangörer för att underhålla och erbjuda skadliga fotomöjligheter med besökare. Det kan ofta även vara så att man drar ut djurets tänder och drogar det så att det ska bli lättare att hantera. Det handlar om allt från rosa floddelfiner, anakondor och kajmaner bland annat, och detta har ökat väldigt mycket på sista tiden vilket blir ännu ett oroande hot mot Amazonas regnskog och den osäkra framtid som området nu står inför.

Dock har det som sagt tagits krafttag i att försöka stoppa detta utnyttjande av vilda djur genom exempelvis reseföretag som väljer bort grym turistunderhållning. Ytterligare och djurvänliga tips är att välja en researrangör som tar tydlig ställning mot djurplågeri, läsa på om anläggningar innan du besöker dem och tänk en extra gång innan du köper en biljett till en aktivitet med djur inblandade. Fler tips är att undvika att rida på djur då många djur överarbetas och inte får tillräckligt med vila, vatten eller mat. Vilda djur fångas också ofta in när de är små och tränas med hemska metoder. Rapportera om du ser djurplågeri, var också försiktig med att besöka djurparker då många stressar djuren och håller dem under skadliga förhållanden. Delta heller inte på evenemang eller festivaler som innehåller djurmisshandel och undvik att äta matvaror som kommer från djur som har blivit utsatta för lidande. Även lokala rätter som innehåller utrotningshotade eller vilda djurarter bör undvikas.

Foto: Karl-Olof Bergman

Se ljust på framtiden

Något man istället kan göra är att besöka Airbnb Animal Experiences som är aktiviteter vilka leds och organiseras av lokala värdar, såsom forskare, föreningar, småskaliga bönder, fotografer, veterinärer och räddningscenter. De här värdarna erbjuder hållbara aktiviteter, rundturer och utflykter för besökare istället. Att tänka ett steg längre när man är ute och reser lönar sig för alla inblandade i resan och ger en mycket djupare upplevelse för besökare. Vi vill alla kunna fortsätta besöka vackra Amazonas och se den stå kvar även i framtiden med alla människor, djur och växter som regnskogen är hem åt, och visst blir man sugen att göra ett gott avtryck efter denna lilla resa!

-Sandra Hägglund, masterstudent i samhällsvetenskapliga miljöstudier med en kandidatexamen i turismvetenskap. Praktikant på Amazon Watch Sverige i fem månader, jag ville kombinera mina två studieområden och belysa ett nytt område hos Amazon Watch.

Riskerna med att investera i Belo Sun

Belo Sun Mining Corp. är ett kanadensiskt gruvföretag som huvudsakligen fokuserar på guldbrytning. Företagets enda projekt är Volta Grande Project (VGP), som för närvarande är under utveckling i Volta Grande do Xingu, eller Xingu River's Big Bend. The Big Bend är en region i Brasiliens delstat Pará som omfattar de landområden som ligger i kurvan av floden Xingu i Amazonas regnskog. Om detta skulle byggas, skulle projektet bli den största dagbrottsgruvan i brasiliansk historia, vilket hotar Amazonas redan ömtåliga ekosystem som lokala samhällen är beroende både för sina liv samt för sitt levebröd.

Amazon Watch på COP15 för att försvara den biologiska mångfalden och urfolks rättigheter!

Det kanadensiska gruvbolaget Belo Suns aktie fick en rejäl smäll när vår nya rapport avslöjade stora risker för investerare under COP.

Amazonas regnskog är hem för minst 10 procent av världens biologiska mångfald och hotas alltmer av utvinningsindustrier som gruvdrift och fossila bränslen.

I år hölls partkonferensen för konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biodiversity, CBD), känd som COP15, i Montreal, Kanada. Landet är känt som en fristad för gruvföretag på grund av dess politik och ekonomiska incitament som främjar spridningen av gruvföretag i Amazonas - trots konsekvenserna för miljön och de mänskliga rättigheterna. Denna historia var anledningen till att Amazon Watch följde med en samlad delegation av brasilianska urfolksledare som har mött eller skulle kunna möta effekterna av gruvdrift på sina territorier. 

Urfolkssamhällen är unikt kvalificerade för att tala om skärningspunkterna mellan gruvdrift och biologisk mångfald: Urfolks marker utgör cirka 20 procent av jordens territorium och innehåller 80 procent av världens återstående biologiska mångfald, vilket innebär att urfolk måste stå i främsta ledet i allt beslutsfattande om globala klimatåtaganden

"De som  står i vägen för Belo Sun är Amazon Watch, en ideell organisation baserad i Oakland, Kalifornien, som har en gedigen erfarenhet av att driva ut internationella gruvbolag från urfolkens territorium i Sydamerika genom att använda en rad olika taktiska metoder."

Financial Post

Inför COP15 lanserade vi en ny rapport om riskerna med att investera i Belo Sun, en ny rapport som avslöjar det kanadensiska företaget vars pågående Volta Grande-projekt (VGP) i Brasiliens Amazonas hotar det redan ömtåliga Xingu-flodens avrinningsområde, ett av de områden som har störst biologisk mångfald på jorden. Projektet kan få förödande effekter på de omgivande samhällena och på klimatstabiliteten, inte bara i Amazonasregionen utan på hela planeten.

Belo Sun avböjer att kommentera Financial Post om bristen på samtyckesförfarande

"Vi visste inte att de var här för att utföra studier", berättade Bel Juruna, från Jurunafolket vars territorium överlappar Pará. "Miljöstudien är inte en samrådsprocess." Bel sa att hon tvivlar på att hennes samhälle kommer att kunna fortsätta att leva i regionen om Belo Sun går igenom med byggandet av gruvan. "Jag ber er att vara medvetna om att Belo Sun skulle innebära en total utrotning för mitt folk, och vi skulle inte ha någon framtid", sade Bel. Det finns få tvivel hos Bel om vad som händer med hennes samhälle om gruvan byggs ut, vilket hon förmodligen skulle ha delat med sig av till Belo Sun om de hade frågat."

Amazon Watch lyckades mycket väl med att kommunicera riskerna under COP15 till delegater, internationell press och potentiella investerare. Faktum är att Belo Suns aktiekurser har sjunkit kraftigt efter protester och förespråkande från aktivister och ledare för urfolken vid toppmötet. Belo Suns aktiekurs har sjunkit med över 50 % sedan riskbedömningen och rapporteringen om urfolks motstånd offentliggjordes och ligger för närvarande på under 0,06 USD per aktie.

Vi lämnar Montreal efter att ha lyckats med våra mål att inleda den andra fasen av en framgångsrik kampanj mot Belo Sun. Den massiva mängden positiv feedback vi fick från det kanadensiska civilsamhället, den kanadensiska pressen och andra allierade i Montreal har förstärkt hoten mot gruvbolaget, skickat ett tydligt budskap till hela industrin och även ökat profilen för de urfolksledare vi följde med. Våra insatser var extremt effektiva när det gällde att informera COP15-delegaterna och pressen - en investering i Belo Sun är alltför riskabel för investerare på grund av de hot som det utgör mot urfolk och biologisk mångfald." Våra insatser sände en tydlig signal till de företag som är fast beslutna att förstöra Amazonas för att tjäna pengar - urfolk kommer att fortsätta att slå tillbaka tills deras rättigheter respekteras och deras landområden skyddas.

Den biologiska mångfalden hotas av en rad olika industriella verksamheter, t.ex. överexploatering av utvinningsindustrier - som i fallet med gruvbolaget Belo Sun. De länder som har undertecknat Parisavtalet gick samman för att skapa en övergripande text med mål och delmål, den så kallade globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 (GFB), som syftar till att ta itu med dessa hot och se till att den biologiska mångfalden bevaras och skyddas för framtida generationer. Det är ett viktigt avtal som fungerar som en checklista för ansvarsskyldighet. Även om världen har tagit små steg för att hantera klimatförändringarna har inget av åtagandena från den senaste texten om biologisk mångfald fullföljts.

Urfolken är de bästa beskyddarna och bevararna av den biologiska mångfalden. Vi kan omöjligen tala om biologisk mångfald utan dem - åtminstone inte på ett framgångsrikt sätt. Den allmänna uppfattningen inom COP15 var dock att delegaterna från Amazonas (t.ex. företrädare från Peru, Colombia, Brasilien och Ecuador) inte lyssnade på urfolkens krav. Av den anledningen beslutade vi att förespråka ett större deltagande av urfolken i de interna diskussionerna på COP15, samt att driva på för att inkludera respekten för och skyddet av urfolkens rättigheter i sluttexten för den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020.

Antagandet av denna ram kommer att ge fyra mål för 2050 och 22 mål för 2030. För att skydda Amazonas och för att få ett fullständigt erkännande och respekt för urfolkens rättigheter har vi identifierat några nyckelmoment som möjligheter till påverkansarbete: 

  • Mål 3, som är känt som 30×30. Detta mål innebär att 30 % av de viktiga områdena ska skyddas senast 2030. Hittills (13 december) finns det två kategorier som anses vara viktiga områden: skyddade områden och andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder. Företrädare för urfolk vid COP15 arbetade dag och natt för att få urfolkens territorier erkända som en separat kategori av lika stor betydelse. 

  • Mål 15. Detta mål är oerhört viktigt eftersom det, om det godkänns, kommer att uppmuntra transnationella företag och finansinstitut att övervaka, bedöma och fullständigt och öppet redovisa sin påverkan på den biologiska mångfalden i sin verksamhet, sina försörjnings- och värdekedjor och sina portföljer. Även om det mesta av denna text för närvarande är under förhandling kan den i framtiden användas som ett instrument för våra urfolkspartners som påverkas av kanadensiska gruvföretag - som Belo Sun - när det gäller den biologiska mångfaldens inverkan av deras verksamhet i länder som Brasilien. 

Under vår tid på COP15 konfronterade vi den stora lobbyverksamheten från utvinningsindustrierna, såsom gruv- och oljebolag och jordbruksföretag. Finansiella institutioner och företag kontaktade ständigt delegationerna för att driva sina falska lösningar och vinstplaner för koldioxidmarknaden. En av dem var en ny PR-satsning som kallas "Nature Positive" - en term som inte har några mål eller mått för ansvarsskyldighet. Vi anser att vårt deltagande i dessa interna utrymmen var extremt lägligt och viktigt för att föra in urfolkens perspektiv till delegationerna och förstärka deras röster. 

Eftersom förhandlingarna avslutas den 19 december uppmanar vi staterna att i varje relevant mål inkludera en uttrycklig hänvisning till respekten för urfolkens rättigheter och FN:s deklaration om urfolk. Vi är fortfarande hoppfulla. 

Flera organisationer har kontaktat Amazon Watch under de senaste dagarna och bett om uppföljning och långsiktigt samarbete så att panelen och vår närvaro i Montreal kan nå längre än till denna COP om biologisk mångfald. Vi åker därifrån med nya relationer och allierade, fulla av möjligheter. Människor är djupt intresserade av att förstå mer om hur kanadensisk gruvdrift hotar Amazonas, dess biologiska mångfald och dess väktare, och är mycket glada över att hålla kontakten i framtida kampanjer för att stoppa gruvdrift i Amazonas. 

Gruvdrift och utvinningsverksamhet är oförenliga med skyddet av den biologiska mångfalden i Amazonas, särskilt när de hotar urfolkens liv, försörjning och kultur. De industrier och regeringar som är medskyldiga till förstörelsen av Amazonas befinner sig vid en avgörande vändpunkt. De måste nämna urfolk i alla mål för nästa årtionde före COP15:s slut, annars kommer vi alla att få konsekvenserna. Vi lämnar denna COP med detta större budskap och ett specifikt för Belo Sun: Ditt företags aktier kanske sjunker och det kanske är slutet för denna version av Belo Sun, men vi har bara börjat! Tillsammans kommer vi att sparka ut gruvdriften och dess finansiärer ur Amazonas!

-Ada Recinos

Amazonas i Fokus 2022

Kära Amazonas-vänner,
Amazonas regnskog, dess försvarare och vårt globala klimat befinner sig i ett undantagstillstånd. Enligt den senaste vetenskapliga forskningen har avskogning och nedbrytning äventyrat den ekologiska integriteten för 26 procent av Amazonas, och delar av regionen är redan vid en tippningspunkt. Det är avgörande att vi arbetar tillsammans för att förstärka de tappraste uppmaningarna och de mest ambitiösa åtagandena för att skydda 80 procent av Amazonas till 2025 och avvärja ytterligare klimatkaos. Vi kan göra det om vi vidtar brådskande åtgärder nu!

Seger: Företag bakom Climate Week kopplas till Amazonas förstörelse

Efter år av virtuella evenemang sammanföll klimatveckan 2022 med samlingen av världsledare vid FN:s generalförsamling, vilket förde tusentals till New York City för att hålla ledare ansvariga för den eskalerande klimatkrisen och göra urfolkens närvaro viktigare än någonsin.

Illegalt guld från urfolksterritorier i våra telefoner och bilar

Guld används i elektriska anslutningar och kretskort för en mängd elektroniska produkter, inklusive mobiltelefoner, bärbara och stationära datorer, teknikjättars servrar och i elbilar. De största företagen från denna sektor, som Apple, Tesla, Samsung, Microsoft, Intel, Sony, Volkswagen, Ford och General Motors, försörjs av två raffinaderier som undersöks av brasilianska myndigheter för att ha köpt illegalt guld utvunnet i urfolksterritorier.

Amazonas i lågor återigen. Kan regnskogen överleva ytterligare en Bolsonaro-regim?

Sedan 2019 har den brasilianska Amazonas utsatts för rekordartade nivåer av bränder och förstörelse. Medan den “brinnande säsongen” väl överskrider 2019, har nivåerna av förstörelse skjutit i höjden under Bolsonaros styre och förvärras för varje år då hans retorik och policies uppmuntrar illegalt övertag av mark, förstörelse, och våld mot urfolk. Denna kris är inte enbart ett hot mot själva Brasilien och Amazonas utan mot det globala klimatet. Förra året nådde Amazonas sin ekologiska brytpunkt och kommer snart passera den oåterkalleliga gränsen om avskogning fortsätter.

HBTQ+ urfolk ”färglägger” Brasiliens urfolksrörelse

Synlighet som ett verktyg för empowerment. Det är ett av målen som Indigenous LGBTQ+-rörelsen i Brasilien strävar efter när de förde sin agenda till centrum för Free Land Camp i år i Brasília. Free Land Camp, arrangerat av APIB (Association of Brazil’s Indigenous Peoples), är den största urfolkssammankomsten i Brasilien, och för första gången i historien höll deltagarna ett plenarmöte tillägnat HBTQ+-agendan. Medlemmar av rörelsen från alla regioner i Brasilien samlades på scenen för att presentera sitt manifest, med titeln "Färglägg kampen till försvar av territoriet", och uppmanade till erkännande och respekt för deras existens.

JBS fortsätter skövla Amazonas

Boskapsuppföddning är idag den främsta anledningen till att världens största tropiska skogar skövlas. Till följd av detta har vi på Amazon Watch Sverige tidigare rapporterat om de svenska matbutikernas bidrag till skövlingen genom försäljningen av brasilianskt nötkött från köttproducenten JBS. På grund av den fortsatta avskogningen, som inte heller ser ut att sakta ner, vill vi nu lyfta hur JBS genom sin verksamhet fortsättningsvis bidrar till skövlingen av Amazonas regnskog och kränkningar av urfolks rättigheter.